Syftet med studien är att undersöka vilka begränsningar och möjligheter det finns med den tidigare samt den aktuella formen för modersmålsstöd i Malmö stad, sett utifrån några förskollärares perspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i den sociokulturella teorin där bland annat barns språkinlärning, främst i samspel med andra, berörs. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med åtta stycken förskollärare i Malmö stad, fördelade över olika stadsdelar.Studiens resultat visar att det finns skilda åsikter och uppfattningar kring vilken inställning olika förskollärare har kring hur modersmålsstöd fungerar i Malmö stad. Några av de intervjuade förskollärarna uttryckte att den tidigare formen för modersmålsstöd var mer gynnsam både för pedagoger och barn, medan andra menade att den nya formen är ett bra sätt att stödja barn i sina modersmål. Resultatet påvisar att förskollärarna använder ett flertal verktyg, däribland PENpal, TAKK, iPad, bildstöd, sång, sagoläsning genom föräldrasamarbete samt enklare fraser i rutinsituationer.

Syftet med studien är att beskriva och analysera förskollärarens uppfattning om barns språkutveckling främjas genom lek på förskolan, samt vilka verktyg beskriver förskollärarna att de används. Med hjälp av kvalitativa analysmodeller av intervjuer implementerade och skrev jag ner förskollärares svar på mina frågor om barns språkutveckling och samlade in det viktigaste datamaterialet. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att studera åtta förskollärare uppfattningar på sju olika förskolor. De var fyra fristående förskolor och tre kommunala förskolor. Resultaten visade att de flesta förskollärarna trodde att de hjälpa barnen vid flera tillfällen i sin språkutveckling. Detta innebär dels en stödjande roll i barns sociala kommunikation och självkänsla i kommunikation av olika språk, dels att förskollärarna använda leken som ett verktyg i språkutvecklingen. Studien visar hur förskollärare kan uppmuntra barns fantasi och kreativitet för barns språkutveckling. Eftersom det finns så många olika språk i förskolorna här i Sverige så tycker en del att det ibland är komplicerad arbete att kommunicera med nya barn som börjar på förskola. Sammantaget var de flesta resultatet att aktiva förskollärare signifikant lekkommunikation och barns sociala relation förbättrar språkutvecklingen genom att koppla språk till lek. Det innebär att förskollärare har en stödjande och vägledande roll för att skapa möjligheter för utveckling av barns kompetens och förståelse. Detta leder till att hjälpa barnet att trivas i språket, inklusive svenska, modersmål och alla former av språk. Om förskollärare visar bristande kommunikation och närvaro i barns lek kan en svår situation uppstå på grund av till exempel bristande språk. Resultaten visade också att förskollärarna i studien ansåg att arbetet med språkutveckling behövde mycket erfarenhet av olika former av språk, såsom imitation, kroppsspråk, gester, teckenspråk och ibland en del av barnens modersmål. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

The purpose of this study is to examine how preschool teachers work with an argumentative and alternative communication (ACC) and the importance of language tools for children’s language development. The study also aims to illuminate how the work with ACC is visible in the preschools physical activities and in the documentations as well as the importance it brings. To receive adequate information, interviews were held with active educationalist on how they observe ACC as stimulating tools for language development, if there are any differences in the use of language support depending on different situations and how the active work with language support is noticeable. The results among the interviewed preschool teachers shows a positive attitude towards the use of language support and that the methods are helpful and useful when educating the children. Results also shows that there is a common thread in the documentation work that extends from the work in groups with children in preschools up to the preschool managers.

Skrivande och skrivet språk är idag en viktig del av många människors liv, i datorns ordbehandlare, i e-postprogram och i chattkanaler på Internet. Skrivet språk har blivit mer eller mindre en förutsättning för människors dagliga kommunikation. Denna utveckling av samhället leder till ökade behov av att på olika sätt hantera text. En teknologi som har stor potential att hjälpa människor med skrivande och skrivet språk är språkteknologi. I denna avhandling ligger fokus på olika språkverktyg vars avsikt är att stödja skribenter och de som lär sig svenska bland annat genom att skriva. Ett språkverktyg som har utvecklats och utvärderats i avhandlingen är språkgranskningsverktyget Granska. I arbetet med Granska har fokus legat på utvecklingen av regelspråk, granskningsregler och generella analysregler samt utvärdering av dessa. Granska kombinerar en statistisk grundanalys av ordens ordklasser med regelbaserade metoder för sökning av grammatiska fel och frasanalys. I utvecklingen av granskningsreglerna är dragkampen mellan felaktiga utpekningar av fel, så kallade falska alarm, och uteblivna utpekningar av fel, det största enskilda problemet. Dragkampen uppstår genom att det är svårt att hitta många fel utan att också göra en del felaktiga utpekningar. Språkverktyg för skrivande kan i stort sett utvärderas på två sätt: med fokus på texten eller på den som skriver. I denna avhandling har båda typerna av utvärdering utförts med såväl modersmålskribenter som skribenter med svenska som andraspråk. I en första textbaserad utvärdering visade det sig att textgenre spelar stor roll för Granskas resultat. Ett vanligt fel i en textgenre förekommer nästan inte alls i en annan. Detta innebär att det blir mycket svårt för programmet att inte avge några falska alarm i de texter där feltypen saknas. I en andra textbaserad utvärdering jämfördes Granska och en kommersiell grammatikkontroll på texter från andraspråksskribenter. Den kommersiella grammatikkontrollen visade sig att ha bättre träffsäkerhet, men upptäckte färre fel än Granska. En första mindre användarstudie utfördes med Granska och fem erfarna skribenter. Syfte med studien var att utveckla Granska i linje med skribenters behov vid revision av text. Resultatet indikerade att användarna inte hade några problem med att välja mellan olika feldiagnoser om ett av ersättningsförslagen var korrekt. Falska alarm verkade vara av varierande svårighetsgrad: falska alarm från stavningskontrollen är mer eller mindre ofarliga, medan falska alarm från granskningen av mer komplicerade feltyper kan försvåra revisionsarbetet för användaren. Granska utvecklades från början för erfarna skribenter med svenska som modersmål, men allteftersom arbetet har fortskridit har även skribenter med svenska som andraspråk blivit en allt viktigare användargrupp. I detta arbete har diskussionen om granskningsmetod blivit mer och mer central. Även om gruppen andraspråksskribenter är mycket heterogen, så innehåller den här gruppens texter generellt sett mer fel, och i många fall fler fel i samma mening. Detta gör granskningsproblemet betydligt svårare. För det första så blir det svårare att avgöra ordens ordklass och frastillhörighet när flera fel finns i samma mening, och därmed har programmet allt mindre att hänga upp den grundläggande språkliga analysen på. För det andra är det svårare att konstruera granskningsregler för fel vars natur är svår att förutsäga på förhand. För att förbättra den grundläggande språkanalysen utvecklades programmet GTA, som gör en frasanalys och satsgränsigenkänning. GTA utvecklades ur de generella analysregler som redan fanns i Granska. GTA designades för att klara av att analysera texter som innehåller vissa avvikelser från språkets norm, t.ex. inkongruens. För att ta reda på hur väl programmet klarade av mindre avvikelser i form av stavfel utvärderades GTA och även två program för ordklassanalys på texter med olika andel stavfel. GTA bygger till mycket stor del på att identifikationen av ordklass fungerar för att fraser och satsgränser skall analyseras korrekt. Detta bekräftas också i utvärderingen, där det visade sig att GTA klarar sig bra så länge som den underliggande ordklassanalysen klarar att hantera avvikelser i texten. En viktig faktor för att klara språkliga avvikelser, i form av stavfel, är en fungerande metod för att hantera ord som är okända för programmet. Nya metoder för språkgranskning har undersökts i samarbete med andra forskare, och där har avhandlingens bidrag varit i form av transformationsregler i den statistiska språkgranskaren ProbGranska. Dessa regler visade sig vid en utvärdering avsevärt förbättra ProbGranskas säkerhet när det gällde att identifiera grammatiska problem. I utvecklingen av språkgranskaren SnålGranska har avhandlingen bidragit med idéer till dess grundläggande algoritm. Denna algoritm bygger på att träna ett maskininlärningsprogram på konstgjorda fel i avsaknad av en korpus med många uppmärkta autentiska fel. För att komma vidare med utvecklingen av språkverktyg för andraspråksskribenter genomfördes en längre fältstudie vid ett svenskt universitet. Syftet var att studera användningen av Granska i autentiska skrivuppgifter som studenterna genomförde i en avancerad kurs i svenska som främmande språk. Sexton studenter med olika språklig och kulturell bakgrund deltog i studien. En viktig del av studien utgjordes av studenternas bedömningar av Granskas alarm. Bedömningarna gjordes på en betygsskala från 1 till 5. Studenternas texter samlades också in i två versioner; en version före och en efter användningen av programmet. Denna metod gjorde det möjligt att studera i vilken grad studenterna följde Granskas råd, och huruvida dåliga eller bra råd från programmet fick höga eller låga betyg. Mest alarmerande var att dåliga råd angående ordföljd alltid fick högsta betyg. Andra ofta lämpliga råd dömdes ut för att beskrivningen av dessa feltyper, t.ex. anmärkningar om saknade tempusböjda verb och uteblivna subjekt, var svåra att förstå samt att de saknade ersättningsförslag. En viktig insikt från fältstudien var att Granska eller liknade verktyg inte är det enda verktyg som andraspråksskribenter behöver när de skriver text. Denna insikt tillsammans med andra resultat från fältstudien mynnade ut i flera designprinciper för program med fokus på andraspråksskribenter. Dessa designprinciper användes sedan i utformningen av språkmiljön Grim. Grim är en ordbehandlingsmiljö med olika interaktiva språkverktyg integrerade: Granska, GTA, den statistiska språkgranskaren ProbGranska, lexikonet Lexin med åtta olika språkpar, konkordansgränssnitt mot stora textmängder från korpusen Parole, och en ordböjningsfunktion. I Grim kan användaren arbeta med egna eller andras texter, och få återkoppling på språkets former från Granska och GTA, undersöka ords användning i autentiska texter samt få en ökad förståelse av målspråket genom integrerade tvåspråkiga lexikon. / Writing and written language play today an increasingly important part in many people’s lives. Written language has become more or less a prerequisite for daily communication. This development of society leads to increased needs for tools that can help humans in dealing with text. A technology that has a potential to aid people with writing and written language is language technology. In this thesis, the focus is on language tools based on language technology that can aid writers and learners of Swedish. A language tool that has been developed and evaluated in the thesis is the grammar checker Granska. The thesis work on Granska includes the design of its rule language, and the development of grammar checking rules for common error types in Swedish. In addition, rules for phrase analysis and clause boundary detection have been developed constituting a partial and shallow parser called GTA. Language tools for writing can mainly be evaluated in two ways: with focus on text or with focus on the writer. In this thesis, both types of evaluations have been carried out both with native writers and second language writers. The first textual evaluation of Granska showed that the genre has a strong influence on the result. In a second evaluation, Granska was compared with a commercial grammar checker on second language writers’ texts. Granska found more errors, but with a lower precision. A third evaluation focused on the general text analyzers, which Granska relies on, in this case a statistical word class analyzer and the parser GTA. These programs were evaluated on texts where spelling errors were introduced, in order to test the programs’ robustness. Results showed that as long as the word class analyzer is robust the parser GTA would also be robust. In a first formative user study with Granska and five participants, results suggested that several and competing error diagnoses and correction proposals are not a problem for the users as long as there exist at least one accurate correction proposal. Moreover, false alarms from the spelling checker seemed to pose a limited problem for the users, but false alarms on more complicated error types might disturb the revision process of the users. In order to improve the design of language tools for second language writers a field study was carried out at a Swedish university. Sixteen students with different linguistic and cultural backgrounds participated in the study. The objective was to study the use of Granska in students’ free writing. The results indicated that although most alarms from Granska are accurate, lack of feedback and misleading feedback are problems for second language writers. The results also suggested that providing the students with feedback on different aspects of their interlanguage, not only errors, and facilitating the processes of language exploration and reflection are important processes to be supported in second-language learning environments. These insights were used as design principles in the design and development of an interactive language environment called Grim. This program includes a basic word processor, in which the user can get feedback on linguistic code features from different language tools such as Granska and GTA. In addition, other tools are available for the user to explore language use in authentic texts and to achieve lexical comprehension through bilingual dictionaries. / QC 20100428