Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildstöd kan användas för att stödja barns kommunikativa utveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med bildstöd samt deras uppfattningar om bildstöd som pedagogiskt redskap. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod där några förskolepedagoger intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet av denna studie visar att förskolepedagoger använder bildstöd som ett språkförstärkande arbetssätt i rutinsituationer, i lärmiljön samt i undervisningen. Vidare visar resultatet att bildstöd kan vara ett gemensamt språk för barn som inte har språket och/eller det svenska språket då bildstöd kan ge barn alternativa kommunikationssätt.

Inkludering är en rättighet för alla barn i förskolan och en viktig del för att känna sig inkluderad är möjligheten till kommunikation med alla i omgivningen. Att kunna kommunicera är ett grundläggande mänskligt behov och Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), som i grunden är ett specialpedagogiskt verktyg, har tagits fram som stöd för kommunikation mellan människor, så personer med kommunikationssvårigheter kan förstå andra och göra sig förstådda. Detta innebär en utmaning i förskolan för förskolans personal, då det anses angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Studiens syfte är att ta reda på förskollärares användning och syn på AKK som ett verktyg i inkluderingsarbetet. Kvalitativa intervjuer hölls med nio förskollärare från tre olika förskolor. Intervjuerna hölls som semistrukturerade intervjuer med öppna frågor som gav förskollärarna utrymme att uttrycka egna åsikter, tankar och erfarenheter om hur de arbetar med AKK och hur de önskar att arbeta med AKK som ett verktyg för att skapa inkludering. Resultatet visar att förskollärarna ser stor nytta av AKK både som ett språkfrämjande verktyg för barnen och som ett medel för att skapa inkludering. Enligt förskollärarna är en trygg barngrupp en grundförutsättning för hela förskolans verksamhet och en fungerande kommunikation är avgörande när det kommer till trygghetsskapande och för barnens möjlighet att vara delaktiga och påverka sin vardag. Vidare framkom det i resultatet en skillnad i hur förskollärare arbetar med AKK i barngrupperna och hur de önskar att arbeta.

No description available.

I denna studie har jag tittat närmare på Tecken som Alternativ och KompletterandeKommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation(GAKK). Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för vilken inställning förskollärare har till språkutvecklingsmetoderna TAKK och GAKK. Denna studie undersöker också om det finns olika synsätt på dessa språkutvecklingsmetoder samt om synsätten påverkar användningen av TAKK och GAKK i förskolans verksamhet. Det har formulerats tre olika frågeställningar som genomsyrar studien. Studien tar upp vad tidigare forskning säger om TAKK och GAKK, pedagogernas inställning till dessa språkutvecklingsmetoder, barns språkutveckling och det sociokulturella perspektivet. Genom intervjumetoden har två utbildade förskollärare, varav en som arbetar på en språkförskola, blivit intervjuade. Dessa svar har analyserats och blivit diskuterade för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har en positiv inställning till språkutvecklingsmetoderna då de anser att TAKK och GAKK stödjer, utvecklar, förtydligar och förmedlar kommunikationen hos barnen. Detta stämmer överens med den forskning som tas upp i denna studie.

Syftet med denna studie har varit att studera i vilken omfattning och på vilket sätt förskolepedagoger anser att de främjar barns språkliga utveckling med stöd av digitala verktyg. Vidare fokuseras hur de uppfattar att digitala verktyg påverkar barns språkutveckling samt vilka språkliga utvecklingsstadier de menar digitala verktyg kan påverka. Studien utgår ifrån Vygotskijs samlade språkteorier inom det sociokulturella perspektivet där grunden för språklig utveckling ligger i det sociala samspelet, mediering, kulturella verktyg och utnyttjandet av den proximala utvecklingszonen. I och med att samhället blir mer och mer digitaliserat följer även förskolans verksamhet denna utveckling där verksamheten utvecklas och får mer digitaliserade inslag att förhålla sig till. Det blir då pedagogernas arbete att skapa en verksamhet där barn får en möjlighet till att utveckla en adekvat digital kompetens. Därför har vi valt att fokusera på pedagogernas perspektiv och åsikter i denna studie.En enkätundersökning har genomförts med en blandning av kvalitativa och kvantitativa frågor, vars resultat kommer att redovisas i flytande text tillsammans med statistiska tabeller med tillhörande citat från de deltagande respondenterna.Resultatet har visat på att det som har störst betydelse för språkets utveckling i samband med användandet av digitala verktyg är pedagogernas förhållningssätt, inställning och kompetens inom de bägge arbetsområden. Majoriteten av pedagogerna använder digitala verktyg för att främja och fördjupa ett lärande till barn som befinner sig i behov av stöd samt barn som har ett annat modersmål än svenska med hjälp av olika högläsning verktyg. Denna studie riktar sig främst till pedagoger som har ett intresse för språk samt digitala verktyg, o