Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande del i sjuksköterskans yrkesutövning och en förutsättning för att kunna ge en god och säker omvårdnad. En god kommunikation kräver kontakt och dialog vilket skapar möjlighet till återkoppling mellan sjuksköterskan och patienten. Den ökade invandringen till Sverige och bristen på auktoriserade tolkar har orsakat att sjuksköterskor allt oftare vårdar patienter där ett gemensamt språk saknas. Detta medföra att kommunikationen brister mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicera med patienter där ett gemensamt språk saknas. Metod: Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes och inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att när ett gemensamt språk saknades försvårade det att skapa en relation till patienten. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter med att verifiera om patienten förstått informationen och om patienten samtyckte till moment som skulle utföras. Det visade även att sjuksköterskor upplevde det svårt och frustrerande att kommunicera med patienter som inte talade samma verbala språk. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frustration och svårigheter med att kommunicera och skapa en relation till patienten när ett gemensamt språk saknades. Flera av sjuksköterskorna använde sig av Google translate på sin privata telefon för att kommunicera med patienterna trots att sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det inte var ett säkert sätt att kommunicera på. De kommunikativa bristerna som uppstår mellan patient och sjuksköterska och de bristande kommunikativa hjälpmedlen kan göra att säkerheten på vården till dessa patienter påverkas negativt. Det finns behov av att utveckla andra verktyg då de kommunikativa hjälpmedelena är bristfälliga.

Bakgrund: Många barn har övervikt vilket ofta medför övervikt även senare i livet. Det är viktigt att tidigt etablera goda levnadsvanor och barnhälsovården har en viktig roll i detta. Grunda Sunda Vanor vill med hjälp av ett bildmaterial hjälpa sjuksköterskorna att främja goda levnadsvanor och möjliggöra att familjen blir mer delaktig i hälsobesöket. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett hälsofrämjande pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården. Metod: Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. I studien medverkade 15 sjuksköterskor och analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades; materialet ger struktur då det är ett stöd i sjuksköterskorna hälsofrämjande arbete, materialet fungerar som ett kommunikations-hjälpmedel då bilderna leder till ökad förståelse samt stimulerar ett neutralt förhållningssätt i relation till familjerna och materialet gör familjen delaktig i samtalen kring levnadsvanor genom att skapa en dialog. Slutsats: Materialet fungerade som en checklista och sjuksköterskorna kunde rikta information efter familjens egna behov. Bilderna väckte intresse och involverade familjen i samtalet vilket medförde att samtalet blev enklare. Relationen mellan profession och familj blev mer jämställd, vilket ökade möjligheten att uppnå empowerment. / Background: Children who are overweight are more likely to become overweight or obese as adults. It's therefore important to establish good eating habits early, and the child health care has a significant role to play. Grunda Sunda Vanor is an image based tool which helps nurses encourage healthier lifestyles and interaction between families and health professionals. Aim: The objective of the study is to showcase the experience of working with imagery to promote health and manage child obesity within children’s health. Methodology:  The study was based on qualitative interviews with semi-structured questions. 15 nurses were interviewed and the results were analysed through Graneheim and Lundman’s analysis of content. Results: Identified categories within the results were; structure as the tool helps nurses to promote health, communication since it increases understanding and promotes a neutral approach and involvement of the family. Conclusion:  The material served as checklist and helped the nurses tailor the information to the needs of individual families. The imagery created curiosity and made the family feel involved. The relationship between the family and the health professionals became more neutral, which increased the opportunity to achieve empowered

ABSTRACT                                                                                                        Background. Within a health care context, communication is a crucial basis in order to give a patient the care he or she deserves. In a society with an ever-growing cultural diversity, the health care system in Sweden now faces new challenges to uphold a safe and patient centred care even when nurse and patient lack a common language.                                        Purpose. The purpose was to explore nurse’s experiences of working with patients with whom they do not share a common language, in order to understand which tools they request to aid the everyday care.  Method. This study has a qualitative design. The respondents were selected out of convenience. Seven nurses were interviewed with a semi structured method. The results were then transcribed and analysed by through a content analysis method.  Result. Eight categories were identified: communication, boundaries in nursing, person centring, working environment, the nurse’s experiences, interpreter, alternative means of communication and areas of development and risk-factors. The nurses described a feeling of insufficiency facing these situations. The nursing care often became shallow and less person centred. The tool most commonly used by the respondents was body language alongside the help of a bilingual person close to the patient. Professional interpreters are rarely used in the adult departments as they were perceived as inaccessible and unreliable to use. The tool most requested from the nurses was an easily accessible yet medically accurate translation app or service especially developed for a health care context. Conclusion. The tool most commonly used by nurses in their communication with patients with whom they do not share a common language was body language. The tool most frequently requested was an easily accessible translation service or application developed specifically for a healthcare context to aide their every day care. Keywords: Caring relations, communication difficulties,  language barrier, nursing, communication aids.

Socialt samspel och kommunikation är centralt för elevers utveckling inom träningsskolan. Det finns inte mycket forskning på området och det är oklart vilka metoder och arbetssätt som idag tillämpas inom träningsskolan för att stärka eleverna i sociala samspel. Det övergripande syftet med studien är därför att identifiera och beskriva olika arbetssätt som praktiseras i svenska träningsskolan för att främja elevers samspel med andra inom ramen för ämnesområdet kommunikation och mer specifikt samtala och samspela. I studien ställs frågorna om hur pedagogerna arbetar med sociala samspel, vilka svårigheter eleverna har och vilken roll som alternativ och kompletterande kommunikationshjälpmedel (AKK) har för att förstärka kommunikation och samspel hos elever i träningsskolan. För att belysa detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju pedagoger vid fem olika träningsskolor. I studien framgår att detta arbete handlar om att pedagogerna använder tydlighet och struktur för eleverna. Genom användandet av t.ex. bilder, tecken och andra konkreta föremål ser pedagogerna att de stöttar eleverna i kommunikation. Pedagogerna ser vikten av att vara en närvarande pedagog för att tolka elevernas kommunikation. Svårigheterna hos eleverna märks främst genom utåtagerande beteende. Pedagogerna vill ha kunskaper och stöttning i olika alternativa kommunikationssätt för att se vilka som passar eleven. Ytterligare forskning kan belysa vilka arbetssätt pedagogerna har omkring kommunikation och delaktighet inom de andra ämnesområdena i träningsskolan.

Sverige och det har visat sig att många vårdskador uppstår i den perioperativa vården. Bristande kommunikation har visat sig vara en vanlig orsak till vårdskador. Tidigare forskning visar på att införandet av kommunikationshjälpmedel främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten, men trots införandet fortsätter vårdskadorna att öka. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som främjar och säkerställer god kommunikation inom det intraoperativa teamet för att öka patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i två vetenskapliga databaser, CINAHL och PubMed. Totalt 16 vetenskapliga primärartiklar inkluderades, data extraherades och analyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet är en konklusion av två kategorier; faktorer som främjar kommunikation och faktorer som säkerställer kommunikation. Resultatet visar att införandet av exempelvis WHO:s checklista främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten.  Slutsats: Kommunikationen främjas och patientsäkerheten ökar genom införandet av kommunikationshjälpmedel men för att kommunikationen ska säkerställas behövs det strategtiska lösningar för att de ska användas korrekt.

<p>I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen. För att kompensera för hastighetsbegränsningen och symbolurvalet använde sig deltagarna framförallt av två olika strategier, den ena innebar att man genom samkonstruktion skapade yttranden och den andra innebar att man använde sig av den ackumulerade samförståelsen för att på ett så ekonomiskt sätt skapa yttranden. Sammantaget visade sig kommunikationen med hjälp av ett hjälpmedel vara en process i vilken alla deltagare var involverade och påverkades av situationen.</p>

I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen. För att kompensera för hastighetsbegränsningen och symbolurvalet använde sig deltagarna framförallt av två olika strategier, den ena innebar att man genom samkonstruktion skapade yttranden och den andra innebar att man använde sig av den ackumulerade samförståelsen för att på ett så ekonomiskt sätt skapa yttranden. Sammantaget visade sig kommunikationen med hjälp av ett hjälpmedel vara en process i vilken alla deltagare var involverade och påverkades av situationen.

Abstract Anna Avesson & Anna Schüler (2017). Att införa talande kommunikationshjälpmedel för en elev med autism – en fallstudie ur ett variationsteoretiskt perspektiv (Introducing a speech aid device for a student with autism - a case study from a variation theory perspective). Speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. ForskningsområdeAnvändning av surfplatta med kommunikationsapplikation i undervisning för elever med svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ge ett didaktiskt kunskapsbidrag kring undervisning för elever som har svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling. Studien undersöker hur kommunikationsapplikationen Widgit Go kan införas som kommunikationshjälpmedel i undervisningen. Frågeställningarna är:•Hur kan introducerande av Widgit Go didaktiskt genomföras i undervisningen? •Vilka kritiska aspekter kan identifieras vid introducerandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go som kommunikationshjälpmedel för en elev med autism?Teori och metodVariationsteoretiskt perspektiv ligger till grund för denna fallstudie. Variationsteorin tar utgångspunkt i att lärande innebär att urskilja en del av omvärlden på ett nytt sätt, genom att få syn på nya delar eller detaljer av ett fenomen. Dessa delar omnämns som kritiska aspekter. I studien har undervisningssituationer filmats och loggbok skrivits. Materialet har analyserats med hjälp av variationsteorin och kritiska aspekter har identifierats. Därefter har undervisningen varierats.ResultatVid införandet av kommunikationsapplikationen Widgit Go (WG) identifierades fyra kritiska aspekter: förstå att WG kan användas för kommunikation, bli förtrogen med uppläggen i WG, använda WG för att kommunicera i övergångssituationer samt samtala om ämnen bortom här och nu. Resultaten visar vikten av att kommunikationspartnern fungerar som förebild vid införandet av WG och att de begrepp som presenteras på uppläggen, förankras erfarenhetsmässigt. En utmaning i arbetet var att balansera införandet av nya symboler och upplägg så att eleven kände förtrogenhet med vokabulären samtidigt som intresset och nyfikenheten upprätthölls. Vidare framkom möjligheten att använda WG för att skapa erfarenheter av samtal som en delad upplevelse av gemenskap. Elevens engagemang ökade då samtalsämnen med känslomässig betydelse för hen, infördes.I studien synliggjordes didaktiska möjligheter att använda WG som ett verktyg för att bredda kommunikationsmöjligheterna, förankra nya språkliga begrepp och för att stödja lärandet. Utmaningarna låg i att lära sig att hantera tekniken samt att planera vokabulären och strukturera uppläggen så att de kan bli funktionella i elevens skolvardag framöver och leda till ökad självständighet.Specialpedagogiska implikationerInför introducerande av ett kommunikationshjälpmedel blir speciallärarens roll att ansvara för att en gedigen kartläggning görs av elevens aktuella kommunikationssituation. I kartläggningsarbetet bör samverkan ske med övriga professionella och vårdnadshavare. I studien blev vikten av att vara lyhörd för elevens sätt att ta emot hjälpmedlet, tydlig. Variationsteorin kan vara ett verktyg i analysarbetet som dock kräver att tid frigörs för reflektioner och diskussioner. En utmaning i speciallärarrollen blir att driva och samordna detta pedagogiska arbete.Nyckelord: AKK, autism, talande kommunikationshjälpmedel, variationsteori, Widgit Go.

Bakgrund : God kommunikation mellan patient och vårdpersonal i en vårdsituation är en förutsättning för god omvårdnad med personcentrering. Patientberättelsen är en viktig grund för personcentrerad vård. Det finns i dag patienter inom svensk hälso- och sjukvård som inte talar eller förstår varken svenska eller engelska. Verbal kommunikation är då inte möjlig. Problemet kan bli mer påtagligt i framtiden eftersom globalisering medför en ökad rörlighet mellan länderna och konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar leder till stora migrationsströmmar. Syfte : Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka patientens och vårdpersonalens upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel vid språkbarriärer. Metod : Studien genomfördes som en litteraturstudie. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat : Följande åtta kategorier identifierades: tvåspråkig vårdpersonal, interaktiva kommunikationsprogram, tvåspråkiga kort, röstkort med inspelad information, audiofiler, böcker, informationsbroschyr med frågelista och anhörigtolkar. Denna litteraturöversikt visade att både patienter och vårdpersonal uppskattade de identifierade kommunikationshjälpmedel positiva vid språkbarriärer. Det visade sig att de interaktiva kommunikationshjälpmedel och tvåspråkiga kort var de mest uppskattade kommunikationshjälpmedlen. Slutsats : Denna litteraturstudie visade att kommunikationshjälpmedel möjliggör kommunikation mellan patient och vårdpersonal vid brist av professionell tolkning. Det betonas dock att alternativa kommunikationshjälpmedel inte kan ersätta en professionell tolk och vårdpersonalen får avgöra vad som är lämpligast beroende på situationen. / Background: Good communication between patient and healthcare professionals is a prerequisite for good nursing with person-centering. The patient report is an important basis for person-centered care. There is an increasing number of patients who do not speak or understand neither Swedish nor English. This makes verbal communication impossible. The problem can become more apparent in the future as globalization leads to increased mobility between countries and conflicts, natural disasters and climate change lead to large migratory flows. Aim: The present review aims to investigate patients and healthcare professionals’ perception of using communication tools in situations with language barriers. Method : The study was conducted as a literature review by searching the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. Results : Following eight categories were identified as communication tools: bilingual professionals, interactive communication programs, bilingual cards, audio cards, audio records, books, information sheets and family member interpreter. This literature review showed that both patients and healthcare professionals appreciated the identified communication tools positively in language barriers. It turned out that the interactive communication tools and bilingual cards were the most appreciated communication tools. Conclusion : The present review showed that communication tools enable communication between patients and healthcare professionals in the absence of professional interpretation. However, it is emphasized that alternative communication tools cannot replace a professional interpreter and the healthcare professionals has to determine what is most appropriate depending on the situation.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige. En kvantitativ ansats användes och data samlades in via en studiespecifik internetbaserad enkät. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ansåg sig ha ett stort behov av kunskap om GAKK. Många av arbetsterapeuterna ökade sina kunskaper genom utbildningar, kurser och samverkan mellan professioner inom habiliteringsteamet. Olika typer och metoder knutna till GAKK användes och anpassades efter de individer arbetsterapeuterna arbetade med. Vikten av att se helheten i individens livssituation framkom. Med tanke på detta ger arbetsterapeuten även insatser med GAKK till individens omgivning och sociala nätverk. Slutsatser som utifrån resultatet kan dras är att arbetsterapeuternas användning av GAKK var beroende av individens förutsättningar och behov. En bild av hur GAKK kan användas av arbetsterapeuter inom dessa verksamheter har framkommit genom studien. Resurserna för insatser med GAKK ansågs av flera arbetsterapeuter som otillräckliga. Vidare forskning för att belysa om resursbrist kan vara en hindrande faktor för arbetsterapeuters insatser med GAKK och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vore därför av intresse.