<p>I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen. För att kompensera för hastighetsbegränsningen och symbolurvalet använde sig deltagarna framförallt av två olika strategier, den ena innebar att man genom samkonstruktion skapade yttranden och den andra innebar att man använde sig av den ackumulerade samförståelsen för att på ett så ekonomiskt sätt skapa yttranden. Sammantaget visade sig kommunikationen med hjälp av ett hjälpmedel vara en process i vilken alla deltagare var involverade och påverkades av situationen.</p>

I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen. För att kompensera för hastighetsbegränsningen och symbolurvalet använde sig deltagarna framförallt av två olika strategier, den ena innebar att man genom samkonstruktion skapade yttranden och den andra innebar att man använde sig av den ackumulerade samförståelsen för att på ett så ekonomiskt sätt skapa yttranden. Sammantaget visade sig kommunikationen med hjälp av ett hjälpmedel vara en process i vilken alla deltagare var involverade och påverkades av situationen.