Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med alternativoch kompletterande kommunikation (AKK) med fokus på flerspråkighet. Studien utgår frånett sociokulturellt perspektiv, där begreppen scaffolding och proximal utvecklingszon ärcentrala. Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyraförskollärare valdes ut på olika förskolor. Vi har genom våra forskningsfrågor närmareundersökt vilken syn förskollärare har på arbetssättet AKK kopplat till flerspråkighet samthur de beskriver att de använder sig av detta för att stötta flerspråkiga barn.Resultatet visar på att informanterna anser AKK som en betydande och positiv del i dendagliga verksamheten på förskolan. Det beskrivs att AKK är ett gemensamt språk som böranvändas mer men att det behöver bli ytterligare inarbetat i verksamheten. Förskollärarnaanvänder bildstöd i flera av förskolans miljöer, där det främst syns förekommande irutinsituationer för att vägleda barnen. Förskollärarna beskrev även vikten av att användaAKK i kommunikationen, där barnen upplevt det lättare att förstå och samtala med varandravia bildstöd än verbalt. Två återkommande begrepp som tillkommer i diskussioner kringämnet är självständighet och inkludering. Med hjälp av AKK blir barnen som inte har med sigsvenskan sedan tidigare mer inkluderade samt ges möjlighet att verka självständigt underdagarna och därmed få större inflytande över sin egen dag.Sammanfattningsvis kan vi fastslå att AKK är viktigt i förskolan, framförallt för barn som fårytterligare sätt att förstå språk samt göra sig förstådda på.

Syftet med studien var att genom en enkätundersökning se pedagogers attityder kring nyttjandet av olika kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet, vilket innefattade svar från 46 pedagoger inom förskolans verksamt, analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod och har sedan bearbetats utifrån dilemmaperspektivet och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att fortbildning är viktigt för öka individuella och kollegiala kunskaperna, samt att skapa en samsyn och ett aktivt arbetssätt inom AKK. Våra respondenter har uttryckt en generell positivitet över att nyttja AKK och dess påverkan på barnens språkutveckling, delaktighet och inkludering. Det är även tydligt att pedagogerna möter motstånd av kollegor som inte ser lika många fördelar med AKK / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Undersökningens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med hjälp av fysiska och psykologiska verktyg för att främja barns språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning var undersökningens utgångspunkt. En kvalitativ forskningsansats som inkluderade semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Resultatet i slutsatsen visade på att förskollärarna främjar barns språkutveckling med hjälp av fysiska verktyg och psykiska redskap i samband med interaktionen som sker under barnens vardag. I resultatet framkommer det även att interaktionen mellan barn och dessa artefakter ökade barns lust till kommunikation med varandra. Det resulterade i slutsatsen att leken som agent, högläsning, alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och digitala verktyg främjar barns språkliga utveckling.

Hur barn ges möjlighet att vara kommunikativt delaktiga i förskolan är en grundläggande faktor för barnets möjligheter att inkluderas i verksamheten. Relationer är centralt för att kunna inkludera barn, därav har studien tagit utgångspunkt i ett relationellt perspektiv med fokus på begreppen relation, samspel och kommunikation. Mot bakgrund av tidigare forskning att pedagoger har bristfällig kompetens att inkludera barn i behov av stöd, var syftet med studien att synliggöra hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar kommunikativt stödjande för att inkludera barn med verbala kommunikationssvårigheter. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av en webbenkät, där 33 verksamma pedagoger deltog. Empirin har tolkats med stöd av tematisk analys där studiens forskningsfrågor och begreppen relation, samspel och kommunikation har beaktats. Resultaten visar på att pedagoger upplever att utmaningarna med att skapa en inkluderande förskola grundar sig i bristfällig kompetens hos pedagogerna samt i organisatoriska faktorer såsom större barngrupper. Något som pedagogerna ser som en bristvara är tillgång till kompetensutveckling, vilket de anser borde utvecklas för att de ska kunna tillgodose barns olika behov. Stödmaterial beskrivs som en främjande faktor för hela barngruppens kommunikativa utveckling och inte enbart för enskilda barn. Pedagoger uttrycker dessutom att TAKK och bildstöd är viktiga komplement för att stödja barn med verbala kommunikationssvårigheter i deras kommunikation. Därav drar vi slutsatsen att TAKK och bildstöd bör användas frekvent i verksamheten av alla, oavsett vilket behov som finns i den nuvarande barngruppen. Detta för att stödja att barn med verbala kommunikationssvårigheter görs delaktiga och inkluderas i verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

The purpose of this study is to investigate how different preschools work with signs such as AAC also known as TAKK. The study examined preschool teacher's previous experience and their view of TAKK for language development. The method for this study is interviews at four different preschools who works with signs such as AAC. An interview with a teacher who works with special needs was also included in this study. The purpose was to see how preschools interact with special education in language development. The study shows that the interviewed teachers felt that TAKK could be used to improve children's ability to communicate. The teacher's previous experience of TAKK was for use with children in special education. The interviews showed that preschool teachers are willing to use TAKK as a tool for all children to support their speech and communication. / Studiens syfte är att undersöka hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation förkortat TAKK. Studien bygger på pedagogernas skilda erfarenheter och syn på TAKK. Metoden som tillämpats för studien är semistrukturerade intervjuer på fyra olika förskolor som arbetar med TAKK. Intervju med specialpedagog genomfördes för att ta del av sambandet mellan förskolorna och elevhälsoteamet i det språkutvecklande arbetet. Resultatet visar att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med TAKK i relation till andra metoder och material. Utifrån intervjuerna framkommer det att pedagogerna är positiva till TAKK som en språkutvecklande metod. De arbetar med att tillämpa TAKK till hela barngrupperna för att inte utesluta någon.

I yrket som lärare i grundsärskolan förekommer arbetet med bilder i undervisningen, så kallat bildstöd, som en naturlig och viktig del av vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur bilderna används som redskap i undervisningen genom att ge svar på följande frågor: - Vad är det som kan utvecklas så att användandet främjar lärmiljön och faktiskt blir ett stöd? - Vilka faktorer av bildstödsanvändandet hindrar en god lärmiljö? - Kan samverkan mellan lärare i grundsärskolan förändra förutsättningarna för bildstödsanvändandet så det verkar gynnade för undervisningen? För många elever med utvecklingsstörning är bilder ett redskap som används för kommunikation, ett hjälpmedel för att få struktur och en väg till att utveckla andra kommunikationsformer. Vi har med hjälp av erfarenhet och i samtal med andra lärare förstått att det finns många frågetecken kring bildstödsanvändande i skolan. Med stöd från kollegor och genom en förbättrad samverkan inom skolan och med andra yrkesgrupper kan dessa frågor få svar. Denna studie har inspirerats av aktionsforskning och följt aktionsforskningens cykliska arbetsform. Ett samarbete i fokusgrupper har skett med lärare verksamma inom särskolan. De metoder som använts är loggboksskrivande, observationer, reflekterande samtal och intervjuer. Fokus under studien har varit på hur lärarna använder bildstöd i undervisningen och hur en samverkan mellan lärarna kan bidra till att utveckla och förändra bildstödsanvändandet. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att en ökad samverkan kring bildstöd kan underlätta arbetet med bildstöd i undervisningen. Denna studie har således i jämförelse med tidigare forskning sett att samverkan inom läraryrket är viktigt för utveckling, men att samverkansformerna måste vara enkla för att inte upplevas som tidskrävande för lärarna. Aktionsforskning som metod innebär en praxisnära forskning och resultatet i denna studie kan bidra med kunskap för de verksamheter som ingick i studien och liknande verksamheter.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv få förståelse för förskollärares användning av metoden bildstöd i förskolans undervisning. För att få svar på förskollärares uppfattningar om meningen med bildstöd samt vilka didaktiska val som görs i samband med det, har en kvalitativ studie gjorts. Metoden som användes i studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer tillsammans med fem olika förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av Denscombe (2018) fem steg vid analys av kvalitativ data, vilket synliggjorde förskollärarnas uppfattningar kring bildstöd. I resultatet framkom det att förskollärarna använder bildstöd genom olika metoder, vilka beskrivs som skida/tag, tavellist och ordningsföljder vid rutinsituationer. De olika metoderna av bildstöd uppvisas har stor betydelse för syftet och användningen av bildstöd då det beror på bildstödets tillgänglighet. Den metod som beskrivs vara mest tillgänglig och den mest omtyckta metoden av förskollärarna, är skidan/tagen. Resultatet visar också att det är förskollärarna som hänvisar barnen till bildstödet och att bildstöd i det flesta fall används i kombination med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt verbal kommunikation. Bildstödet används tillsammans med alla barn och särskilt med de barn som förskollärarna anser är i behov av metoden.

Syftet med denna studie att belysa framgångsrikt pedagogiskt arbete för elever medspråkstörning. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att ta reda på detta. Vi använde ossav intervjuer och observationer. Vi observerade tre olika lektioner, lärmiljön på tre olikaskolor och en förskola och vi intervjuade sex pedagoger som arbetar med barn medspråkstörning. Vi analyserade materialet genom tematisk analys. De teman vi sågkategoriserades. Kategorierna utgick ifrån vad forskningen säger är framgångsfaktorer ochsom var relevanta utifrån vårt syfte. Lärmiljön i de olika skolorna och förskolan skiljde sig endel, men det fanns även vissa likheter som att man hade tillgång till grupprum. Allapedagoger uppgav att struktur, rutiner och användandet av bildstöd var en framgångsfaktor.Vi fann även att man behövde arbeta med kortare lektioner och mer variation iundervisningen och att man som pedagog behövde ge eleverna förförståelse och repeteramer. Vikten av goda relationer framhölls också.

Sammanfattning Studien som presenteras bygger på intervjuer där data samlas in för att se hur verksamma förskollärare uppfattar kommunikationsmetoden TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), samt hur det kan skapa inkludering i barngruppen på förskolan. TAKK kommer ursprungligen från teckenspråket och AKK var det första hjälpmedlet som kom och utvecklades sedan till TAKK där fokus ligger på tecken som är en understrykning av de viktigaste orden i meningar. Studiens syfte är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning om TAKK och om denna kommunikationsmetoden kan påverka möjligheterna till inkludering i barngrupperna på förskolorna. Metoden som används i arbetet är intervjuer som är en del i kvalitativ metod där vi har blivit inspirerade av fenomenografisk ansats som beskriver vad förskollärarna har för uppfattningar om TAKK. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kodas av. Där vi använde oss av fenomenologisk analys och innehållsanalys för att få ut så mycket som möjligt från intervjuerna. När intervjuerna genomfördes tillämpades de fyra forskningsetiska kraven som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Urvalet för studien var totalt åtta förskollärare från tre olika kommuner. Vi har kommit fram till att förskollärarna har olika uppfattningar kring TAKK och hur de anammar det i verksamheten. Både positiva och negativa uppfattningar har framkommit genom studien. Det kan handla om dåliga fortbildningar, de har dåligt med kunskaper och erfarenheter med sig. Förskollärare har olika syfte med varför de använder TAKK i förskolan. Deras syften beror på om förskollärarna skapat barngruppens kommunikationsmetod bara för att det finns barn som är i behov av särskilt stöd eller bara har det förebyggande i hela barngruppen.

Studiens syfte är att ur förskollärares perspektiv synliggöra konkreta skillnader i språkutvecklingen hos ettåringar med hjälp av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Det är en jämförande, kvalitativ enkätstudie som utfördes på två skilda förskoleavdelningar i samma kommun. Det var tre förskollärare på varje avdelning och de använde TAKK av varierad grad i utbildningen. De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv och fenomenografi. Det sociokulturella perspektivet fokuseras eftersom kommunikation, samspel och interaktion är studiens centrala aspekter. Den fenomenografiska ansatsen beror på att studien baseras på förskollärares uttalanden om barns språkutveckling och kommunikationsvägar. Trots den kvalitativa studien valdes en kvantitativ metod för datainsamling: enkäter, med varierade öppna och slutna frågor, för att tydligt kunna ställa svaren mot varandra. Resultatet av studien visade inte på några större skillnader i ettåringars språkutveckling. Förskollärarna uttryckte sig liknande om barnens sätt att kommunicera samt om deras metoder för kommunikation med och mellan barnen. TAKK belystes endast som ett fördelaktigt hjälpmedel och ett kommunikationssätt för alla. Detta följs av en diskussion där vi bland annat diskuterar möjligheterna med TAKK för barn som inte är i behov av särskilt stöd. En slutsats utifrån vårt resultat är att vi ser TAKK som en möjlighet för barn att få uttrycka sig och på så sätt få inflytande över utbildningen. TAKK blir en inkluderande kommunikationsform som bidrar till allas möjlighet till kommunikation, oavsett verbal förmåga.