Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie som är inspirerad av fenomenologin. 14 verksamma lärare inom grundsärskolans inriktning träningsskola deltog i studien. Samtliga arbetade med olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur 14 verksamma lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, upplevde att AKK och upplevelsebaserat lärande kunde främja elevernas kommunikation och vara möjliga vägar till att nå målen i ämnesområdet kommunikation. Det framkom i resultatet att elevernas kommunikation, inom deltagarnas respektive skolor, till stor del bestod av samspel och olika former av AKK. Samtliga deltagare menade att upplevelsebaserat lärande var en förutsättning i deras undervisning för att ha något att kommunicera om då deras elever hade relativt få upplevelser för sin ålder. Eleverna hade också nedsatt förmåga till abstrakt tänkande och därför fanns behov av konkreta arbetsformer. Kombinationen av olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande innebar att deltagarna kunde klä upplevelserna och deras naturliga sammanhang i ord vilket främjade elevernas kommunikation. Resultatet av studien ledde fram till flera slutsatser varav den främsta var att samtliga deltagare upplevde att både AKK och upplevelsebaserat lärande var förutsättningar för att främja elevernas kommunikation och för att nå målen i ämnesområdet. AKK och upplevelsebaserat lärande ansågs med andra ord inte bara främja kommunikationen och vara möjliga vägar mot målen utan ansågs dessutom vara nödvändiga förutsättningar i träningsskolan

The aim of the study is to investigate how students in compulsory school for intellectual disability who use Augmentative and Alternative Communication (AAC) get the possibility to communicate and how it can contribute to increased participation. The theoretical framework is a communicative relationship-based perspective (KoRP) which assumes that schools at all levels should collaborate on the concept of participation, communication and learning. Therefore a case study was conducted where one school´s work to achieve communication and participation for students who use AAC was studied. Two methods were used: stimulated recall with one special educator, where her work to increase participation through communication was studied, and also an interview with the principal to explore her view of communication, participation and working methods. The result shows that AAC-tools are adapted both in form and content based on the individual student´s needs, that the special educator uses the student´s AAC-tools as a role model and that all the students are involved in decisions on the content and implementation by small details. The principal emphasize that the collegial learning is important to develop working methods, competence and collaborations regarding to communication and participation. This is coherent with what previous research indicate. Research also advocates communication through including activities and heterogeneous groups, which is not exemplified in the case study.

Inledning Denna kvalitativa studie grundar sig i intervjuer och observationer inom fritidshemmet för att få en föreställning av hur bildstöd tillämpas i verksamheten. Tidigare forskning inom skolans verksamhet visar på goda resultat när det gäller hur bildstöd kan hjälpa elever i deras kommunikation samt i deras språk-, läs- och skrivutveckling. Det visar även på positiva effekter av att alltid ha bildstöd tillgängligt, då eleverna kan ta del av detta stöd efter eget behov eller intresse. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uttrycker att bildstöd kan användas i fritidshemmets verksamhet utifrån deras egna erfarenheter. Vidare utforskas det hur, och i vilket syfte, bildstöd presenteras i fritidshemmets verksamhet. Metod Undersökningen utgår från en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen genomförs genom semistrukturerade intervjuer. Observationer utförs i form av inventering av fritidshemmets lokaler. I studien ingick tre skolor med sammanlagt fem intervjuade pedagoger. Resultat I resultatet framkommer det att bildstödet främst används för att skapa struktur på fritidshemmet, eller för att stödja barns utveckling och lärande. Pedagogerna i studien hade goda kunskaper om bildstöd och dess användningsområden. De såg ett samband mellan användandet av bildstöd och hur det kan skapa en trygg barngrupp. Bildstöd används i olika omfattningar på de studerade fritidshemmen. I de fall pedagogerna som säger sig vilja använda bildstödet i högre grad efterfrågades resurser som tid och mer kunskap inom området.

The purpose of this study is to shed light on how teachers in compulsory school for students with severe intellectual disabilities promote the students' sense of participation and enable their right to influence. Our subject words are compulsory school for students with severe intellectual disabilities, participation, influence, structured pedagogy and AAC. The study is based on qualitative observations and interviews of four teachers who are active in different special schools for students with intellectual disability in southern Sweden. The result is interpreted using the participation model. The questions in the study that we want to get answers to are; How do the teachers see the concepts of participation and influence? How do the teachers enable the students to participate? In what situations do teachers give students influence over education? Which materials do teachers use to enable participation and influence? What response does the teachers get from the students when they get the opportunity to participate and gain influence? The study shows that students gain influence over their school day, primarily by making choices, either during the lesson / activity or afterwards. The students’ opportunities to influence the frameworks in their education are visible in various ways. The study shows that all teachers work with AAC and they use body language and signs AAC. All the four teachers use schedules with pictures, but it is limited to three out of four schools to use the schedules in connection with the students' workplaces. The teachers in the study experience challenges in that certain parts of the day can be more difficult for the students to influence or that communication can be an obstacle because the teachers may offer choices that are chosen by the teacher, so called guided choices.

Syftet med denna studie var att undersöka användningen av det specialpedagogiska stödet alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och undersöka hur detta stöd var utformat och anpassat för barn som har kommunikationssvårigheter. Forskningen visade att de barn som är i behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan främst är barn som har kommunikationssvårigheter. Det framkommer även i litteraturen att förskolans styrdokument är otydliga i sina formuleringar i hur det specialpedagogiska stödet ska vara utformat. Jag besökte en språkförskola där jag genomförde en kvalitativ intervju med en förskollärare som hade erfarenhet av AKK. Jag utförde även en observation som metod i undersökningen för att ta reda på vilka AKK-former som var synliga i förskolans miljö. Enligt resultatet är det mycket som talar för att förskolan har anpassat förskolemiljön efter barnens behov och förutsättningar, framförallt utifrån hur förskolan utformat det specialpedagogiska stödet AKK. Det förekommer kompensatoriska insatser men mycket av det pedagogiska lärandet tyder också på inkludering och miljöanpassning vilket det kritiska perspektivet framhåller. Detta kan också tolkas som att förskolan förhåller sig till ett dilemmaperspektiv, där man finner en mellanväg mellan dessa två perspektiv.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen. De emotioner som uttrycktes var till största delen positiva och uttrycktes genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. De emotionsuttryck som förekom var nästan uteslutande kroppsbaserade, då verbala metoder att uttrycka emotioner (till exempel att uttryckligen benämna en emotion) inte användes i någon större utsträckning. Organisationen av initiativ och repsons till emotionell kommunikation handlade framförallt om ett socialt samspel snarare än att uttrycka inre känslotillstånd. IR-analysen av emotiva uttryck visade framförallt att positiva emotioner användes som motivationsinitiativ från läraren och att mycket repsons av emotionell karaktär skedde riktad till assistenterna.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog. Förväntningar på specialpedagogisk hjälp handlar främst om handledning, konsultation och hjälp med TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och bildstöd. Barn med språkstörning behöver tid att utveckla TAKK, bildstöd och socialt samspel.Våra slutsatser är att en viktig del i specialpedagogens uppdrag är att utveckla pedagogiska lärmiljöer i förskolans kontext. Pedagogers förhållningssätt, bemötande och positionering i förhållande till barn som subjekt är viktiga förebyggande insatser för utvecklingen av en kommunikativ miljö. För att få en hållbar pedagogik, måste vi utmana och demaskera rådande diskurser och normer i förskolan.

Syftet med denna studie är att bidra med fördjupad kunskap om alternativ och kompletterande kommunikation för barn med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning genom att undersöka vilka former de erbjuds samt hur dessa används på förskolan med fokus på kommunikation, samspel och delaktighet i verksamheten. Studien är kvalitativ och har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Observation och intervju som metod har använts. Genom att ha grundad teori som metodansats har observation, intervju och analys löpt parallellt. Fyra pojkar med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning observerades i studien. Fyra resurspersoner och fyra ansvariga pedagoger på avdelningarna intervjuades liksom specialpedagog och logoped från Habiliteringen. Resultatet visar att habiliteringen erbjuder ett grundpaket innehållande tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och bilder. TAKK, bilder och kroppsspråk är de AKK-former som används mest av pedagogerna medan barnen mest använder sig av kroppsnära signaler som blickar, rörelser och ljud. Eftersom AKK inte enbart består av TAKK och bilder bör det göras en noggrann kartläggning av vilken AKK barnen använder i syfte att kunna möta barnens kommunikation. Det finns behov av mer utbildning om vad AKK är och hur det används. Det behövs även utbildning om autism och intellektuell funktionsnedsättning för att förstå barnens behov av AKK. Framgångsfaktorer för kommunikation, samspel och delaktighet på förskolan är bland annat att det finns engagerade vuxna med ett förhållningssätt som gör att de kan stödja barnen i kamratkontakterna och ett fungerande samarbete med föräldrarna.

Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals möten och arbete med personer med kommunikationsnedsättning. Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att vårdsökande personer ska förstås och bli sedda som unika individer. För att nå detta krävs en fungerande kommunikation, såväl verbal som icke verbal. Travelbee beskriver i sin omvårdnadsteori hur vårdsökande personer blir delaktiga genom kommunikation, och att det därför är viktigt att vårdpersonal lyssnar på och talar med vårdsökande person eftersom en bristande kommunikation kan leda till minskad delaktighet. Funktionsnedsättningar som kan påverka kommunikationen kan vara medfödda eller förvärvade, och enligt patientlagen ska information anpassas till vårdsökande person och hans eller hennes behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta vårdpersonal från en medicinklinik genomfördes och analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visar situationer där vårdpersonal möter vårdsökande personer med kommunikationsnedsättningar. Resultatet bestod av två kategorier Förutsättningar för att skapa en god kommunikation och Hjälpmedel för att kommunicera, med fem medföljande subkategorier. Slutsats: Teamsamverkan var av stor betydelse för vårdpersonalen och erfarenhetsutbytet mellan professioner gynnade vårdarbetet. Tidigare erfarenheter präglade strategierna och vården. Anhöriga sågs som en stor resurs och involverades ofta i omvårdnaden. Det är dock av stor vikt att vårdpersonal reflekterar över sina egna erfarenheter och det erfarenhetsutbyte som sker för att ge en god och säker vård.

I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik. I uppsatsen analyseras vilka typer av kommunikativa uppgifter deltagarna visar att de behärskar respektive behärskar mindre bra i dessa situationer, samt hur pratapparaten används och vilken konsekvens det får för interaktionen. Conversation Analysis (CA) används som analysmetod och analysen sker på basis av videofilmer och transkriberade utdrag ur dessa. Förslag ges på vilka konsekvenser studien kan få för klinisk implementering av en pratapparat som alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).