Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap. Intervjuerna analyserades tematiskt och resultaten visade att det finns potentiellt kontroversiella ämnesområden inom naturkunskap. De områden som lärarna i någon mån ansåg kontroversiella var evolution, genteknik, klimat- och miljöfrågor, livsstil och hälsa, sex- och samlevnad samt vargfrågan. Diskussion var det vanligast förekommande metodvalet och målet var i stor utsträckning att få ställningstagande och kritiskt tänkande elever. Fyra av fem lärare gick in med inställningen att vara neutrala i samband med sin undervisning, detta visade sig dock inte vara enkelt i alla situationer. Alla lärare ansåg det viktigt att undervisa om kontroversiella ämnesområden och ingen sade sig ha undvikit denna typ av undervisning. Lärarna resonerar både om motiv till att undervisa om kontroversiella ämnesområden, till exempel till följd av det mediala fokus som finns idag, men de resonerar också om tillfällen att inta en mer försiktig inställning för att inte riskera att kränka elever. Utifrån lärarnas resonemang kom jag fram till att det finns tre typer av kontroversiella ämnesområden, områden som baseras på olika bevekelsegrunder (religion eller vetenskap), olika värderingar samt privata eller känsliga ämnesområden (sex- och samlevnad).

Denna studie har en Lesson/Learning Study-inspirerad forskningsansats och syftar till att utveckla elevernas förmåga att tolka känslouttryck. Studien har genomförts i grundsärskolans inriktning ämnesområden (i vilken elever med svår och måttlig utvecklingsstörning går) och i denna uppsats fokuseras särskilt undervisningsdesignen. Syftet är att beskriva och identifiera vad design och iscensättning av olika lektionsmoment, i förhållande till tolkning av känslouttryck, erbjuder eleverna. Forskningsfrågorna kretsar kring vad design och iscensättning av studiens olika lektionsmoment erbjuder eleverna samt vilka indikationer på lärande och urskiljande av mening som framträder i iscensättningen av lektionsmomenten. I bakgrunden beskrivs elevgruppen vars undervisning studien syftar till att utveckla, elever med svår eller måttlig utvecklingsstörning, vad svensk forskning har kommit fram till angående undervisning i grundsärskolans ämnesområden samt elevgruppens kommunikativa svårigheter och möjligheter. Studiens teoretiska referensram bygger primärt på sociokulturell teori samt variationsteori. Metodologiska överväganden har gjorts med stöd i variationsteori och Lesson/Learning Studymodellen. Empiri i form av transkriptioner av videoinspelningar från fyra olika undervisningsgrupper ligger till grund för studien. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av begrepp, t.ex. kritisk aspekt, artefakt, mediering och meningserbjudande, vilka har koppling till den teoretiska referensramen. Studiens slutsatser antyder att de olika lektionsmomenten ger merparten av eleverna meningserbjudande, dock i olika hög grad. Vissa moment, såsom rollspel och övning i autentisk miljö, förefaller lättare för läraren att iscensätta i interaktion med eleverna, vilket kan leda till att eleverna i större utsträckning urskiljer de kritiska aspekterna och utvecklar sin förmåga att tolka känslouttryck.

The purpose of this study is to shed light on how teachers in compulsory school for students with severe intellectual disabilities promote the students' sense of participation and enable their right to influence. Our subject words are compulsory school for students with severe intellectual disabilities, participation, influence, structured pedagogy and AAC. The study is based on qualitative observations and interviews of four teachers who are active in different special schools for students with intellectual disability in southern Sweden. The result is interpreted using the participation model. The questions in the study that we want to get answers to are; How do the teachers see the concepts of participation and influence? How do the teachers enable the students to participate? In what situations do teachers give students influence over education? Which materials do teachers use to enable participation and influence? What response does the teachers get from the students when they get the opportunity to participate and gain influence? The study shows that students gain influence over their school day, primarily by making choices, either during the lesson / activity or afterwards. The students’ opportunities to influence the frameworks in their education are visible in various ways. The study shows that all teachers work with AAC and they use body language and signs AAC. All the four teachers use schedules with pictures, but it is limited to three out of four schools to use the schedules in connection with the students' workplaces. The teachers in the study experience challenges in that certain parts of the day can be more difficult for the students to influence or that communication can be an obstacle because the teachers may offer choices that are chosen by the teacher, so called guided choices.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.

Ett centralt mål för ämnet samhällskunskap är att skolan ska lyfta och arbeta med ämnen som kan anses vara kontroversiella. Kontroversiella ämnesområden är baserade på individens ställningstagande och värderingar i olika ämnen och frågor. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av kvantitativ webbenkätundersökning, teorier och tidigare forskning, undersöka lärarnas erfarenheter och synsätt kring olika kontroversiella frågor. Resultatet från enkätsvaren visar att olika centrala begrepp i ämnet samhällskunskap, som till exempel makt, politik, genus och jämställdhet, kan ses som kontroversiella och kan skapa spänningar i klassrummet. Lärare i undersökningen upplevde att de kontroversiella ämnesområdena skiljdes åt beroende på elevgrupp och vilken skola man arbetade på. Lärare nämner effektiva metoder och strategier som de använder i samband med undervisning om kontroversiella ämnesområde. Metoderna som lärare använde sig av bygger på olika kommunikationsstrategier.

I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskolas inriktning ämnesområden upplever sitt bedömningsarbete. Införandet av ny läroplan och medföljande kursplaner, för anpassad grundskola inriktning ämnesområden, i augusti 2022 medför att vi anser att området är särskilt aktuellt att beforska. Studiens syfte är att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare upplever i arbetet med bedömning, generellt men också specifikt kopplat till begreppen efter elevens förutsättningar och delta. Studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett dilemmaperspektiv, då verksamma inom skolformen möter en rad dilemman i sin yrkesutövning kring bedömning. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.  Studiens resultat visar att informanterna upplever möjligheter med sin bedömning så som att kursplanernas begrepp är generösa och möjliggör att samtliga elever får lyckas i sitt skolarbete. Studien visar dock samtidigt att elevers stora och skilda behov medför att med varje möjlighet följer en rad utmaningar. Bedömningsarbetet upplevs komplext och tycks präglas av en osäkerhet kring hur kursplaner och begrepp ska tolkas och omsättas i det praktiska arbetet. Det nyutgivna kommentarmaterialet med dess förtydligande om att eleverna ska delta aktivt upplevs inte klargöra begreppet. Informanterna ser vinster i att bedömning och dess begrepp kontinuerligt diskuteras inom kollegiet. De menar att bedömning har en kvalitetshöjande funktion då den främjar att pedagoger kontinuerligt anpassar sin undervisning och på så vis fortsätter utmana sina elever kunskapsmässigt. Informanterna lyfter även möjligheter som organisation, olika yrkesprofessioners samarbete, tid och tolkningsutrymme. Dessa möjligheter kan dock enligt våra informanter även vara utmaningar om inte rätt förutsättningar ges av skolledningen.

Undervisning har tagit en större plats i förskolan efter att den infördes i skollagen där förskolan ska arbeta med undervisning med barnen (SFS 2010:800). Undervisning är till för att barnen ska kunna få kunskaper och utvecklas inom olika områden och ämnen för kommande skolgång och framtid. I och med undervisningens plats i förskolan medför det större krav på förskollärarna då de har ansvaret för att den bedrivs, där det även krävs kompetens för att kunna implementera undervisningen i förskolans verksamhet. Tidigare forskning belyser att det krävs kompetenser hos förskollärarna för bedrivandet av undervisning, det framkommer även att förskollärarnas kompetenser är i behov av utveckling. Förskolläraren behöver hålla sig uppdaterad inom såväl forskning som olika kunskapsområden i takt med samhällets och förskolans mål, uppdrag och förändringar för att kunna tillgodose barnen den utvecklingen och lärande de har rätt till. Studiens syfte är att undersöka förskollärares resonemang kring deras kompetenser i undervisningen. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervju som datainsamlingsmetod använts. Sju förskollärare på två förskolor medverkade. I studien intas ett analytiskt ramverk där fenomenografin är som utgångspunkt, den fenomenografiska analysmodell (Dahlgren &amp; Johansson 2019, ss.184–188) som används är anpassad utifrån studiens specifika principer, för att analysera och sammanställa data som inkommit och transkriberats. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna resonerar att de har ett ansvar till att undervisningen bedrivs och ska därmed kunna förmedla läroplanens mål till barnen oberoende av eget intresse och kompetens. Förskollärarna resonerar kring vikten av en varierad undervisning som bland annat innefattar tecken, bildstöd och skapande i ateljén. Det framkommer resonemang där förskollärarna anser att deras egna intressen och kompetenser ligger till grund för både spontan och planerad undervisning, samtidigt beskriver de att barns intressen ska ligga till grund. Förskollärarna beskriver även utmaningar i att undervisa där deras kompetens inte är lika stark, detta är även ett utvecklingsområde som de försöker bli bättre inom. Lärmiljöer lyfts som betydelsefullt för att kunna vara tillgängliga, intressanta och öppna upp för undervisning samt vikten av att undervisningen bör anpassas efter barnens ålder och utveckling. Vidare i resultatet framkommer det resonemang kring utbildningarna som förskollärarna gick, där de beskriver att utbildningarna skiljer sig åt, några förskollärare menar att de fick med sig mycket kompetens för arbetet i förskolan medan några beskriver att de inte fick någon djupare kunskap som därmed bidrog till att det blev en utmaning sedan i det praktiska arbetet med läroplanen. Kompetensutveckling lyfts där förskollärarna delvis tillfrågar rektor eller läser böcker tillsammans, de beskriver kompetensutveckling som positiv där de som inte har en formell utbildning även får mer kunskap. Förskollärarna beskriver även att de kompletterar varandra med de olika kompetenser som finns i arbetslaget

AbstraktHolmqvist, Malin (2016). ”Elever lär med ryggen mot varandra” En studie om hur personal i särskolan inriktning ämnesområden gynnar samspel mellan elever i lärande situationer ”Pupil learn with their back to each other” A study how staff in special schools for students with intellectual disabilities promotes interaction between students in learning situations Speciallärarexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola ForskningsområdeMin erfarenhet från grundsärskolan visar att när det skapas samspelssituationer för elever med förspråklig kommunikationsförmåga handlar det ofta om att föra samman elever i olika aktiviteter och att personalen låter eleverna samspela på egen hand. Andersons (2002) och Östlunds (2012) studier visar att det förekommer mer vertikal kommunikation mellan personal och elever i undervisningssituationer än horisontell kommunikation. Hur kan pedagoger inte bara möjliggöra utan också stödja och utveckla samspelet så att det blir ett lärande samspel i mina undervisningsgrupper? Forskning visar på personalen betydelse i klassrummet (Hattie, 2013).Syfte och frågeställningSyftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv studera samspel mellan sex elever i tre utvalda klassrumsaktiviteter genom videoobservationer och Stimulated Recall. Föreliggande studie avser belysa hur personal i grundsärskolan inriktning ämnesområde kan främja det lärande samspelet mellan eleverna. Utifrån syftet kan följande frågeställning preciseras:•Hur främjar personal i grundsärskolan inriktning ämnesområden samspel mellan eleverna i samlingsaktivitet, bollhavsaktivitet och lekaktivitet?Teoretisk förankringStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij framhöll att samspel är lärande och främjar utveckling (Strandberg, 2006). Denna studie inriktar sig på att belysa vad som händer i samspel mellan elever med och utan artefakter (Säljö, 2003). MetodStudien är av kvalitativ art och med inspiration av etnografi genom att den genomfördes i ett klassrum under en termin. Data samlades in genom videoobservationer samt reflektioner tillsammans med en kritisk vän sk Stimulated Recall. Stimulated Recall är en metod som genom en videoinspelad aktivitet används för att stimulera tänkandet och reflektera över de handlingar som sker i filmsekvensen (Haglund, 2003).Resultat och analysTre huvudområden framträdde i vad som gynnar det lärande samspelet. Det var den pedagogiska miljön, pedagogens förhållningssätt och anpassningar och pedagogens reflektion. Områdena går in i varandra och pedagogens roll i samspelet mellan elever genomsyrar hela resultatet. Pedagogen måste anpassa miljö, material, elevers placering och sin egen kommunikation. För att få syn på vilka anpassningar som måste göras användes Stimulated Recall. Reflektion gjordes under och efter aktiviteter. Denna studies slutsats visar på att det mest centrala i att förbättra, utveckla och anpassa aktiviteterna och det lärande samspelet är reflektion både på egen hand och mellan pedagoger under och efter aktiviteter. Specialpedagogiska implikationerDenna studie kan användas som en inspiration till att börja videofilma sina lektioner och reflektera över dem på egen hand och/eller tillsammans med andra. Studien kommer med några slutsatser om vad som gynnar samspel. De kan användas som inspiration i diskussioner på särskolor inriktning ämnesområden.Fortsatt forskningDenna studie är en liten studie om hur pedagoger gynnar samspel mellan elever med förspråklig kommunikationsförmåga. När studien inleddes låg huvudfokus på eleverna. Efter hand som studien fortlöpte framkom det att personal runt eleven har en stor betydelse för ett lärande samspel mellan elever. Mycket av forskningen inom grundsärskolan inriktning ämnesområde fokuserar på interaktion mellan elev och pedagog och hur den kan bli mer horisontell. Det hade varit intressant med en större studie där fokus ligger på hur eleverna i grundsärskolan inriktning ämnesområden kan bli lärande resurser för varandra. Nyckelord: förspråklig kommunikationsförmåga, grundsärskola inriktning ämnesområde, kognitiv funktionsnedsättning, kommunikation, lärande, reflektion, samspel

Hellman, Carl (2017). Delaktighet - fyra speciallärares förståelse och arbete med delaktighet i grundsärskolan inriktning ämnesområden. (Participation - Four special teachers' understanding and work with participation in special school.) Speciallärarutbildningen, specialisering utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Undersökningen förväntas kunna bidra med kunskap om hur lärare kan arbeta med att öka och stimulera elevers delaktighet och inflytande över sin utbildning.Syfte: Syftet med denna undersökning är att utifrån intervjuer med lärare inom grundsärskolan, inriktning ämnesområden, ta reda på deras uppfattningar kring arbetet med elevernas delaktighet och inflytande över sin utbildning. Lärarnas berättelser kommer sedan ställas i relation med varandra och delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers,2015; SPSM, 2012) som presenteras mer ingående i teoriavsnittet.Frågeställningar:• Hur definierar lärare inom grundsärskolan begreppet delaktighet?• Hur arbetar lärare med att främja delaktighet utifrån de aspekter som definieras i SPSM:s delaktighetsmodell?Teori: Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv där mänskliga aktiviteter tillsammans i grupp ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Utifrån det har studien även tagit avstamp i Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s delaktighetsmodell. I den lyfts sex aspekter fram som skolor kan arbeta med för att skapa delaktighet för alla elever (Szönyi & Söderqvist Dunkers,2015; SPSM, 2012). Studien lutar sig även mot handlingsteorin där en handling beskrivs utifrån två begrepp, kapacitet och tillfälle. Teorin är intressant för studien eftersom en individs förmåga att utföra en handling påverkar hens möjligheter till delaktighet.Metod: Det metodologiska valet för denna studien är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. Empirin har tolkats med inspiration från den allmänna tolkningsläran inom hermenuetiken. De intervjuade lärarnas berättelser spelades in och återges i en löpande text. Innehållet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och där SPSM:s delaktighetsmodell är ett centralt analysverktyg.Resultat: Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt kan resultatet ses ur ett sociokulturellt perspektiv då alla de intervjuade lärarna framhöll vikten av att skapa förutsättningar för att utveckla elevernas kommunikation. Lärarna lyfte även fram betydelsen av att ge eleverna tid, dels genom att få tid att ta till sig information och ge ett svar, dels genom att få tid att göra en aktivitet många gånger för att skapa sig en förståelse för vad som förväntas.För att symbolisera detta resultat kompletteras SPSM:s delaktighetsmodell genom att illustrera modellen som en blomma, där blomman består av SPSM:s delaktighetsmodell och där denna studiens resultat visualiseras genom att kommunikationen illustreras genom jorden där blomman (delaktigheten) växer och tiden illustreras genom blomstjälken som stödjer och håller upp blomman (delaktigheten).Specialpedagogiska implikationer: De specialpedagogiska implikationer som denna undersökningen har gett är ökad kunskap kring delaktighet och hur arbetet med att främja delaktighet kan förbättras. En speciallärare med specialisering utvecklingsstörning kan tillämpa denna kunskap genom att exempelvis vägleda kollegor i framtida arbeten kring delaktighet.