Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap. Intervjuerna analyserades tematiskt och resultaten visade att det finns potentiellt kontroversiella ämnesområden inom naturkunskap. De områden som lärarna i någon mån ansåg kontroversiella var evolution, genteknik, klimat- och miljöfrågor, livsstil och hälsa, sex- och samlevnad samt vargfrågan. Diskussion var det vanligast förekommande metodvalet och målet var i stor utsträckning att få ställningstagande och kritiskt tänkande elever. Fyra av fem lärare gick in med inställningen att vara neutrala i samband med sin undervisning, detta visade sig dock inte vara enkelt i alla situationer. Alla lärare ansåg det viktigt att undervisa om kontroversiella ämnesområden och ingen sade sig ha undvikit denna typ av undervisning. Lärarna resonerar både om motiv till att undervisa om kontroversiella ämnesområden, till exempel till följd av det mediala fokus som finns idag, men de resonerar också om tillfällen att inta en mer försiktig inställning för att inte riskera att kränka elever. Utifrån lärarnas resonemang kom jag fram till att det finns tre typer av kontroversiella ämnesområden, områden som baseras på olika bevekelsegrunder (religion eller vetenskap), olika värderingar samt privata eller känsliga ämnesområden (sex- och samlevnad).

Ett centralt mål för ämnet samhällskunskap är att skolan ska lyfta och arbeta med ämnen som kan anses vara kontroversiella. Kontroversiella ämnesområden är baserade på individens ställningstagande och värderingar i olika ämnen och frågor. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av kvantitativ webbenkätundersökning, teorier och tidigare forskning, undersöka lärarnas erfarenheter och synsätt kring olika kontroversiella frågor. Resultatet från enkätsvaren visar att olika centrala begrepp i ämnet samhällskunskap, som till exempel makt, politik, genus och jämställdhet, kan ses som kontroversiella och kan skapa spänningar i klassrummet. Lärare i undersökningen upplevde att de kontroversiella ämnesområdena skiljdes åt beroende på elevgrupp och vilken skola man arbetade på. Lärare nämner effektiva metoder och strategier som de använder i samband med undervisning om kontroversiella ämnesområde. Metoderna som lärare använde sig av bygger på olika kommunikationsstrategier.