Syftet med denna studie är att undersöka några lärares strategier, inom grundsärskolan inriktning träningsskola, för att göra eleverna delaktiga i kommunikationen som sker under en skoldag samt vilka arbetsmetoder de använder för att utveckla elevernas inflytande över sin skolsituation. Studiens tillvägagångssätt är att låta verksamma lärare berätta om deras arbetsmetoder och strategier för att utveckla elevernas delaktighet och inflytande under skoldagen. Resultatet från intervjuerna har analyserats med kommunikativt relationsinriktat perspektivet och utifrån Szönyi & Södergvist Dunkers delaktighetsmodell.  Resultatet i studien visar på att eleverna får få möjligheter till att kunna påverka sin skolsituation och vara delaktiga i skolfrågor som berör dem. Att lärarna saknar konkreta metoder och strategier för att utveckla möjligheten till delaktighet över sin skolsituation och att det för de flesta eleverna handlar om att påverka här och nu ihop med en vuxen. Lärarna uttrycker att de är osäkra i om eleverna inom grundsärskolans träningsskola klarar av att generalisera skolutvecklingsfrågor som kan beröra dem och att skolornas elevråd inte är anpassade utifrån elevernas möjlighet till tillgänglighet och samhandling. / The purpose of this study is to examine some teachers'strategies, within the compulsory school for students with intellectual learningdisabilites, to make the students involved in the communication that takesplace during the school day and what methods they use to develop the pupils'influence over their situation at school. The study's approach is to allow practicing teachers tell us about their methods and strategies to develop student participation and influence during the school day. The result of the interviews have been analyzed with the communicative relationship-oriented perspective and based Szönyi & Södergvist Dunkers participation model.The results of the study show that pupils have few opportunities to influencetheir situation at school and be involved in school issues that concern them.That teachers lack practical techniques and strategies to develop thepossibility of participation of their school situation and that for moststudents is about to affect the here and now, together with an adult. Theteachers say that they are unsure of whether students in undergraduate learningdisabilities training school capable of generalizing school improvement issuesthat may concern them and that the schools' student councils are not tailoredto their students the opportunity to access and collective action.

Studien tar avstamp i att det under de senaste årtiondena har höjts röster för att barn och unga ska ha ökade möjligheter till delaktighet och inflytande inom en rad områden, samt att deras perspektiv ska inkluderas och involveras i beslut som påverkar dem. Ett av dessa områden är undervisningen i grundsärskolan inriktning träningsskolan. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja elevernas delaktighet i undervisningen. En kvalitativ forskningsansats har antagits och semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 lärare som undervisar i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av delaktighetsmodellens sex aspekter. Resultatet visar på att lärarna i träningsskolan arbetar delaktighetsfrämjande inom en mängd moment och områden i undervisningen. De vuxnas förhållningssätt och relation till eleverna är det som betonas som mest avgörande när det gäller elevernas kunskapsutveckling generellt, så även inom det delaktighetsfrämjande arbetet.

En betydande forskning om adhd har gjorts, men den har i stort sett utelämnat flickor och detär en av anledningarna till den avsaknad av kunskap som funnits om flickor och adhd (Kopp,2018). Samtidigt visar Skolinspektionens rapport (2018) att delaktigheten i skolan generellt ärlåg för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dit till exempel adhd hör. Syftetmed vår studie är att synliggöra delaktigheten i skolsituationen för flickor med diagnosen adhdur ett elev- och ett lärarperspektiv och genom detta bidra med kunskap till området. Utifrånstudiens forskningsfrågor har vi undersökt hur flickor med diagnosen adhd och lärare beskriverflickornas skolsituation ur ett delaktighetsperspektiv samt vilka skillnader och likheter somfinns i flickornas och lärarnas beskrivningar. Vi har också ringat in ett antalutvecklingsområden som kan bidra till att främja delaktigheten i skolsituationen för dennaelevgrupp. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi med inspiration från enjämförande forskningsdesign och som datainsamlingsmetod användes semistruktureradeintervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, två med elever i grundskolans årskurs sju ochtvå med lärare verksamma på mellanstadiet. Urvalet var i huvudsak målstyrt. Intervjuernaspelades in och transkriberades i sin helhet och materialet kodades därefter utifrån de sexaspekterna i Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) delaktighetsmodell; tillhörighet,tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. Fyra olika temanframträdde tydligt i vår empiri och vi valde att kalla dem relation och kommunikation, tydlighetoch struktur, inkludering, samt diagnoser kontra olikheter. Resultatet visade att samtligainformanter beskrev goda relationer och god kommunikation mellan elev och lärare somcentralt för att skapa delaktighet i skolsituationen. De intervjuade flickorna uttryckte att det tartid att få det stöd de behöver i skolan och kopplade detta till att de svårigheter de stötte på iskolsituationen ofta inte blev synliga för lärarna, samt att det kunde vara svårt att få komma tilltals och ges inflytande över skolsituationen. Resultatet visade också att struktur och tydlighet iundervisningen var en starkt bidragande faktor till ökad delaktighet för flickorna i vår studie,vilket framhölls av både flickor och lärare. De intervjuade eleverna uttryckte ett behov av att iolika utsträckning få arbeta i avskildhet och vi tyckte oss se att även en av lärarna lyfte fram atten sådan anpassning, förutsatt att den skedde på elevens initiativ, kunde bidra till ökad snarareän minskad delaktighet. Utifrån intervjuerna med flickorna kunde vi skönja en efterfrågan påökad kompetens hos lärare kring hur adhd-liknande svårigheter kan ta sig uttryck hos flickor.Vi såg en fara i att fokus på ökad kunskap om diagnosen adhd skulle kunna bidra till ettkompensatoriskt perspektiv på skolsvårigheter, där till exempel specialpedagogikens uppgiftfrämst skulle vara att kompensera individen utifrån de brister denne uppvisar (Nilholm, 2020).Emellertid ansåg vi ändå att kunskapen kan gynna flickornas skolsituation eftersom den kangenerera mer förståelse och kunnande för hur skolan kan anpassa undervisningen för ökaddelaktighet.

Sammanfattning Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020) beskriver att sambandet mellan upplevd delaktighet, välmående och lärande är välkänt och delaktighet inom skolan är ett beforskat område. Forskning inom fritidshemmet är däremot relativt begränsad och Elvstrand och Närvänen (2016) efterlyser specifikt forskning om barns egna upplevelser och beskrivningar av delaktighet i fritidshem. Syftet med denna studie är därför att studera hur delaktighetsmodellens aspekter (Janson, 2005) synliggörs i barns egna beskrivningar av delaktighet i fritidshemmet, för att undersöka hur barns perspektiv kan bidra till förståelse kring fritidshemmets uppdrag och arbete. Inspirerade av fallstudiens design intervjuades sex elever vid ett fritidshem i syfte att fånga deras upplevelser av delaktighet. Intervjuguiden som användes utgick från delaktighetsmodellen och barns perspektiv. I elevernas berättelser framkom betydelsen av relationer mellan eleverna på fritidshemmet och att eleverna uppskattade fri lek mer än styrda aktiviteter. Resultatet kan därför ses som ett bidrag till debatten om skolifiering av fritidshemmet. Vidare visar elevernas berättelser att delaktighetsaspekterna framträder och att barns perspektiv kan bidra till kunskap om hur fritidshemmet uppdrag och arbete kan förstås. Sett till det specialpedagogiska uppdraget, att arbeta förebyggande och främjande, kan därför delaktighetsmodellen vara ett bra verktyg i fritidshemmets verksamhet.

Hellman, Carl (2017). Delaktighet - fyra speciallärares förståelse och arbete med delaktighet i grundsärskolan inriktning ämnesområden. (Participation - Four special teachers' understanding and work with participation in special school.) Speciallärarutbildningen, specialisering utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Undersökningen förväntas kunna bidra med kunskap om hur lärare kan arbeta med att öka och stimulera elevers delaktighet och inflytande över sin utbildning.Syfte: Syftet med denna undersökning är att utifrån intervjuer med lärare inom grundsärskolan, inriktning ämnesområden, ta reda på deras uppfattningar kring arbetet med elevernas delaktighet och inflytande över sin utbildning. Lärarnas berättelser kommer sedan ställas i relation med varandra och delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers,2015; SPSM, 2012) som presenteras mer ingående i teoriavsnittet.Frågeställningar:• Hur definierar lärare inom grundsärskolan begreppet delaktighet?• Hur arbetar lärare med att främja delaktighet utifrån de aspekter som definieras i SPSM:s delaktighetsmodell?Teori: Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv där mänskliga aktiviteter tillsammans i grupp ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Utifrån det har studien även tagit avstamp i Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s delaktighetsmodell. I den lyfts sex aspekter fram som skolor kan arbeta med för att skapa delaktighet för alla elever (Szönyi & Söderqvist Dunkers,2015; SPSM, 2012). Studien lutar sig även mot handlingsteorin där en handling beskrivs utifrån två begrepp, kapacitet och tillfälle. Teorin är intressant för studien eftersom en individs förmåga att utföra en handling påverkar hens möjligheter till delaktighet.Metod: Det metodologiska valet för denna studien är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. Empirin har tolkats med inspiration från den allmänna tolkningsläran inom hermenuetiken. De intervjuade lärarnas berättelser spelades in och återges i en löpande text. Innehållet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och där SPSM:s delaktighetsmodell är ett centralt analysverktyg.Resultat: Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt kan resultatet ses ur ett sociokulturellt perspektiv då alla de intervjuade lärarna framhöll vikten av att skapa förutsättningar för att utveckla elevernas kommunikation. Lärarna lyfte även fram betydelsen av att ge eleverna tid, dels genom att få tid att ta till sig information och ge ett svar, dels genom att få tid att göra en aktivitet många gånger för att skapa sig en förståelse för vad som förväntas.För att symbolisera detta resultat kompletteras SPSM:s delaktighetsmodell genom att illustrera modellen som en blomma, där blomman består av SPSM:s delaktighetsmodell och där denna studiens resultat visualiseras genom att kommunikationen illustreras genom jorden där blomman (delaktigheten) växer och tiden illustreras genom blomstjälken som stödjer och håller upp blomman (delaktigheten).Specialpedagogiska implikationer: De specialpedagogiska implikationer som denna undersökningen har gett är ökad kunskap kring delaktighet och hur arbetet med att främja delaktighet kan förbättras. En speciallärare med specialisering utvecklingsstörning kan tillämpa denna kunskap genom att exempelvis vägleda kollegor i framtida arbeten kring delaktighet.

Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka på vilket sätt assistenter, pedagoger och rektorer på grundsärskolor ser på och arbetar med delaktighet för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden. Tidigare forskning visade att inkludering var ett sätt att främja barns självständighet och socialt deltagande. Inkludering i olika sammanhang, både den fysiska och den sociala miljön på skolan, var avgörande för att barnet skulle känna en hög grad av deltagande. Det fanns en växande uppfattning om att barn med funktionsnedsättning bör utbildas i vanlig skolmiljö och inte separeras till en särskild undervisningslokal. Delaktighet kunde delas upp i objektiva- och subjektiva aspekter. Den objektiva handlade om faktisk samaktivitet i något hänseende och de subjektiva handlade om tillfredsställelse, engagemang och anspråk. Examensarbetet hade ett teoretiskt perspektiv som utgick från Delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2020) och som togs fram utifrån Janssons teori (2005) för elever med funktionsnedsättning, eftersom det var en rättighet för alla elever att känna delaktighet i sin lärmiljö. Metoden var kvalitativa intervjuer med tre assistenter, tre pedagoger samt tre rektorer. Resultatet visade att de skolor som arbetade aktivt med Delaktighetsmodellen hade kommit längre i sitt arbete med delaktighet för alla elever. Resultatet pekade på att det fanns ett behov av mer utbildning för att öka samsynen hos de olika yrkesgrupperna på grundsärskolan samt förstå värdet av kommunikation för den enskilde eleven.

Delaktighet är ett frekvent begrepp i dagens förskoleverksamhet och barns rätt till delaktighet finns tydligt beskrivet i de styrdokument (SFS 2010:800, kap 1 § 8.; Skolverket, 2018) som förskolans verksamhet vilar på och enligt artikel 12 i Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) har barn rätt att göra sin röst hörd. Vidare betonas att verksamheten ska ta hänsyn till och utformas utifrån alla barns förutsättningar och behov. Åberg & Lenz Taguchi (2005) beskriver att det är en komplex uppgift för personalen i förskolan att forma en verksamhet som erbjuder alla barn möjlighet till delaktighet utifrån deras egna förutsättningar och behov. Utifrån detta började vi fundera över hur förskollärare arbetar för att göra alla barn delaktiga och hur verksamheten utformas för att täcka alla barns olika behov. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar möjlighet till delaktighet för alla barn utifrån deras olika förutsättningar och behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie och med studiens forskningsfrågor som utgångspunkt har vi intervjuat tre förskollärare om hur de ser på delaktighet, hur de arbetar för att göra alla barn delaktiga i verksamhetens aktiviteter och om de använder sig av pedagogiska hjälpmedel för att öka möjligheten till delaktighet utifrån barnens egna förutsättningar. Studiens resultat analyserades med hjälp av Szönyi och Söderqvist Dunkers delaktighetsmodell (2018) och Shiers femstegsmodell för delaktighet för att se om aspekterna för delaktighet uppnås i verksamheten. Förskollärarna belyser vikten av att alla barn ska vara delaktiga utifrån sina villkor och förklarar vidare att de använder sig av barnens intressen i utformningen av verksamheten. Samtliga förskollärare ger förslag på olika pedagogiska hjälpmedel de använder sig av för att öka möjligheten för barnen att vara delaktiga, och användandet av Tecken som alternativ kommunikation, TAKK, är genomgående i verksamheten hos alla de intervjuade förskollärarna. Vi såg i vår studie ett engagemang hos förskollärarna för att kunna erbjuda barnen möjlighet till delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och verksamheten utformas och anpassas för att på bästa sätt fungera för alla barn oavsett behov.

The aim of this study is to provide increased knowledge about the experiences of some Swedish students with intellectual development disorder who are enrolled in compulsory school for pupils with learning disabilities and study according to that curriculum but attend school as integrated students. The study examines how these students understand opportunities and experiences of participation and inclusion in their learning environment and social existence based on self-perceived experiences. Furthermore, this study explores how inclusion and participation are manifested in the school environments. This study utilized a qualitative research design, micro-ethnography. The participants were one to three children aged 6-14 years with intellectual development disorders who are enrolled in compulsory school as integrated students. During the two-month-long study, we acted as participant observers making observations of the participants in the different school settings while simultaneously functioning as resources for the classes. We also engaged the participants in recorded conversations concerning points that needed to be clarified. Data were analyzed using four aspects of the Participation Model as well as two aspects from the Index of Inclusion. The results show that participants often had difficulty expressing themselves when commenting upon their participation experience. The participants almost always chose adult contact over contact with other children of the same age. Participants were allowed to make decisions that were respected, however, most of the decisions were decisions to not take part in an activity. Participants generally took part willingly in activities that required individual participation with some adult support. The school settings were generally very accepting of participants. A prerequisite for participation was support from adults and access to an adapted learning environment. Without various supports, it was difficult for participants to take part in many activities within the educational culture. It was difficult to discern participants' subjective feelings and experiences of inclusion through their own actions and words, as we were not able to observe participants reflecting upon this experience. Furthermore, it was difficult to ‌fit our data into a theoretical framework that allowed us to interpret inclusion. We observed multiple occasions where educators had plans for inclusion for an activity, however, often the execution of the activity led to exclusion of participants. Much of the inclusion was in the physical form of help from other students as well as staff who removed barriers to learning and participation. Furthermore, we observed that all adults in the school environment provided support for students to feel included by being valued and allowing participation on their own terms.  By utilizing the integrated students’ voices about participation and inclusion, this study can exemplify the challenges and difficulties of achieving inclusion and participation for all students in a School for All and hopefully provide schools with direction in both the development and improvement for all students within the fields of inclusion and participation. / Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om självupplevda erfarenheter hos några svenska elever med intellektuell funktionsnedsättning. Eleverna är inskrivna i grundsärskolan och studerar enligt särskolans läroplan och går som integrerade elever i grundskolan. I studien undersöks hur dessa elever, i handling och med egna ord, gavs möjlighet att förstå och erfara delaktighet och inkludering i sin lärmiljö och sociala samvaro utifrån självupplevda erfarenheter. Vidare undersöktes hur inkludering och delaktighet demonstreras i skolmiljöerna. Studien är en kvalitativ mikroetnografisk forskningsdesign där urvalet är 1-3 barn i åldrarna 6-14 år med intellektuell funktionsnedsättning som går som integrerade i grundskolan. Studien genomfördes under en tvåmånadersperiod där vi agerade som deltagande observatörer och gjorde regelbundna observationer av deltagarna i olika skolmiljöer. Under studiens gång presenterade vi oss och agerade som resurser för klasserna. Vi engagerade också deltagarna i studien i enstaka uppföljande samtal om aspekter som behövde tydliggöras. Den insamlade datan analyserades utifrån delaktighetsmodellens fyra aspekter samt utifrån två aspekter från Index of Inclusion. Resultaten visar att deltagarna uppvisade svårigheter att uttrycka sig angående sina upplevelser av deltagande. Vidare visar resultaten att deltagarna oftast valde vuxenkontakt framför kontakt med andra barn i samma ålder. Deltagarna gavs möjlighet att fatta beslut som respekterades, men många av besluten var aktiva beslut att inte delta i en aktivitet. Deltagarna deltog oftast frivilligt i aktiviteter som krävde individuellt deltagande med visst vuxenstöd. De olika skolmiljöerna visade på hög grad av erkännande av deltagarna. En förutsättning för delaktighet var stödet från vuxna och tillgång till en tillgänglig lärmiljö. Utan olika stöd, var det svårt för deltagarna att delta i många aktiviteter inom undervisningskulturen. I studien var det svårt att skapa förståelse för deltagarnas känslor och erfarenheter av begreppet inkludering genom deras egna handlingar och ord eftersom vi inte kunde observera deltagare som reflekterade över denna subjektiva upplevelse. Vi fann det mycket svårt att försöka passa in vår data i ett teoretiskt ramverk som gjorde det möjligt att tolka inkludering. Vi observerade flera tillfällen där lärare planerade för inkludering i en aktivitet, som ofta ledde till uteslutning av deltagare i slutändan. Synliggörandet av inkludering visade sig i fysisk form genom hjälp från andra studenter samt lärare/personal som avlägsnade hinder för lärande och deltagande. Vi kunde konstatera att alla vuxna i skolmiljön gav sitt stöd för att få eleverna att känna sig inkluderade och delaktiga utifrån deras egna villkor. Genom synliggörandet av elevernas röster om delaktighet och inkludering kan denna studie exemplifiera utmaningarna och svårigheterna med att uppnå inkludering och delaktighet för alla elever i en skola för alla och förhoppningsvis ge skolor vägledning i både utveckling och förbättring för alla elever inom områdena inkludering och delaktighet.

Abstrakt   Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.   Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar: Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet? Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan? Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?   Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.   Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.   Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig. / Abstract   This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating.   Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles: How do the students perceive that the digital educational material affects their participation? How are the students describing the use of digital educational tools in school? How are the teachers describing the use of digital educational tools in school?   Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts.   Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging.  Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates.   Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method.   During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.

Att kommunicera är en rättighet som alla har, oavsett funktionsförmåga. I UNICEF Sverige (2021) under artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, tas barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet upp. Detta är tyvärr inte självklart för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet eftersom de har svårigheter att uttrycka sig samt att göra sig förstådda.  Denna studie handlar om metoden Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, och delaktighet. Syftet med studien var att med stöd av interventionen undersöka om AKK, med särskilt fokus på bildstöd är en möjlig väg till ökad delaktighet hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet i förskolan. Studiens syfte var även att undersöka hur förskolepersonal som deltar i interventionen beskriver sitt arbete och hur de upplevde användningen av bildstöd som syftade till att öka barns delaktighet. Med studien önskade jag undersöka om en aktiv användning av bildstöd kunde vara ett arbetssätt för att öka tillgängligheten i förskolans vardagsrutiner och undervisning. Ökad tillgänglighet skulle vara betydelsefullt för samtliga barn, fast särskilt för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Förhoppningen var att metoden skulle öka barnens möjlighet till delaktighet och lärande i sin utbildning.   Intervention genomfördes med två grupper av flerspråkiga barn i språklig sårbarhet på en förskola under fem veckor med två undervisningstillfällen per vecka som ägnades åt interventionen. De två grupperna bestod av en kontrollgrupp som deltog i ordinarie undervisning och en interventionsgrupp som deltog i stödinsatsen (bildstöd). För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor valde jag att använda mig av strukturerad observation och kvalitativa intervjuer som metoder för datainsamling. Effekterna av interventionen mättes genom en strukturerad observation med stöd av ett delaktighetsbaserat observationsschema (se bilaga 6) innan och efter interventionsperioden. Efter observationerna användes delaktighetsmodellen av Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018), med fokus på de tre delaktighetsaspekterna; tillgänglighet, samhandling och engagemang för analysen. Resultatet beskrivs därefter utifrån dessa aspekter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med två pedagoger som deltog i intervention efter att interventionsperioden avslutats.  Studiens resultat visade, trots att den genomförda interventionen kan betraktas som kortvarig, ändå att en aktiv användning av bildstöd hade ökat barns delaktighet efter interventionsperioden. Resultatet som framkom under intervjuer visade också att pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av bildstöd. Pedagoger upplever att bildstöd är ett verktyg som förstärkt det som sägs samt underlättar barnens kommunikation. / Communication is a fundamental human right that everyone should have access to, regardless of their functional ability. Article 12 of the Convention on the rights of the child provides that every child has the right to express freely his/her opinion on all the questions which concern his/her life. Yet, due to difficulties in communicating for multilingual children with linguistic vulnerabilities are at particular risk of not being heard. This study is about Augmentative and Alternative Communication (AAC) and participation. The purpose of this study is to examine about AAC, with specific focus on if picture cards in an intervention study are a possible way for promoting multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation at preschool. With my study I wished to investigate if active use of picture support can be a way to increase accessibility in preschools everyday routines and education. The purpose of the study is also to examine preschool teacher’s description of their work with active use of picture support.  This intervention study lasted for a period of five weeks (two lessons a week). To answer the research questions, I have used data sources that consist of observations and interviews. Two groups of children (the control group and the experimental group) have been observed over a period when picture cards are used to help teaching. The data were collected before and after intervention. Intervention effects were analyzed using the participation models of Szönyi and Söderqvist Dunkers (2018) with three aspects: accessibility, interaction, and involvement. Semi-structured interviews were conducted with two preschool teachers at one preschool at the end of intervention. The result of the intervention shows that active use of picture cards has increased multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation. The preschool teachers expressed positive feedback of using picture cards in teaching. Picture cards can support speech and expand children’s ability to communicate.