Syftet med denna fallstudie är att se om användningen av surfplatta kan underlätta inlärningen av språket genom att elever på ett lekfullt sätt får arbeta med språket med hjälp av tekniken. Hur påverkar användandet av surfplattan elevernas intresse för ämnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer på en kommunal F–5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever användningen av surfplattan roligare än vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid användandet och glädjen över att få använda surfplattan är stor hos flertalet elever. I stort sett samtliga 19 intervjuade elever upplever själva att deras inlärning ökat och att deras ordförråd blivit större. Pedagogen upplever att eleverna tar större ansvar för sitt lärande och att de efter en tids användning blivit säkrare och lugnare i sin användning av surfplatta under engelskundervisningen.

Många elever i Sverige har lässvårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska varje elev kunna få de rätta förutsättningarna för att utvecklas i matematik, därför har denna studies syfte valts för att ta reda på vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på två olika skolor för elever med lässvårigheter. Kan laborativa lektioner i matematik hjälpa dessa elever och hur upplever eleverna och deras lärare dessa lektioner? Som metod till denna studie används intervjuer med tre lärare och observationer av två laborativa lektioner med fyra elever där tre av dem har lässvårigheter. Resultatet i denna studie visar att det finns flera hjälpmedel som främjar ett arbete med elever med lässvårigheter. Studien visar även att engagerade lärare behövs för att underlätta för elever med lässvårigheter. Både lärare och elever menar på att en varierad undervisning i matematik är nyckeln för att skapa goda förutsättningar för alla elever.

<p>SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige.</p>

SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med att motiveraelever i matematik. Undersökningen är en kvalitativ observationsstudie. Resultatetindikerar att lärare arbetar för att generera inre och yttre motivation för att öka elevernassjälvförtroende, genom att använda pedagogiska hjälpmedel, konsekvenser ochuppmuntran. Slutsatsen är att inre och yttre motivation samspelar med varandra vilketgör att en lärares arbete med yttre motivation på olika sätt kan generera en inre och yttremotivation hos eleverna.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vår slutsats är att pedagogernas syn på eleverna skiljer sig inte beroende på vilket etniskt ursprung de har, utan de strävar efter att ge alla den hjälp som krävs och besitter kunskaper för att uppnå kunskapskraven, men resurserna räcker inte alltid till.

Att barn idag får diagnoser i tidigare ålder är något som blir mer och mer vanligt och att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har autism var därför något som intresserade oss. Studiens syfte är att undersöka pedagogernas arbete, hur de arbetar för att stimulera och stödja barn med autism i verksamheten. Vi har valt att skriva studien utifrån pedagogernas perspektiv då pedagogernas arbetssätt och bemötande av autistiska barn är en viktig del för deras trygghet och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod och det insamlade materialet har vi fått genom intervjuer och relevant kurslitteratur som vi tillsammans sammanställt och analyserat. Vi har använt oss av ett sociokulturellt och fenomenologisk perspektiv för att titta på och analysera studiens empiri.Resultatet visar att pedagogerna ute i verksamheten arbetar aktivt med miljön samt de pedagogiska verktyg som behövs för att strukturera upp verksamheten så den passar för barn med autism. Men det finns en frustration bland pedagogerna när det kommer till att få tiden att räcka till då ett barn med autism kan vara resurs och tidskrävande.

Delaktighet är ett frekvent begrepp i dagens förskoleverksamhet och barns rätt till delaktighet finns tydligt beskrivet i de styrdokument (SFS 2010:800, kap 1 § 8.; Skolverket, 2018) som förskolans verksamhet vilar på och enligt artikel 12 i Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) har barn rätt att göra sin röst hörd. Vidare betonas att verksamheten ska ta hänsyn till och utformas utifrån alla barns förutsättningar och behov. Åberg &amp; Lenz Taguchi (2005) beskriver att det är en komplex uppgift för personalen i förskolan att forma en verksamhet som erbjuder alla barn möjlighet till delaktighet utifrån deras egna förutsättningar och behov. Utifrån detta började vi fundera över hur förskollärare arbetar för att göra alla barn delaktiga och hur verksamheten utformas för att täcka alla barns olika behov. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar möjlighet till delaktighet för alla barn utifrån deras olika förutsättningar och behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie och med studiens forskningsfrågor som utgångspunkt har vi intervjuat tre förskollärare om hur de ser på delaktighet, hur de arbetar för att göra alla barn delaktiga i verksamhetens aktiviteter och om de använder sig av pedagogiska hjälpmedel för att öka möjligheten till delaktighet utifrån barnens egna förutsättningar. Studiens resultat analyserades med hjälp av Szönyi och Söderqvist Dunkers delaktighetsmodell (2018) och Shiers femstegsmodell för delaktighet för att se om aspekterna för delaktighet uppnås i verksamheten. Förskollärarna belyser vikten av att alla barn ska vara delaktiga utifrån sina villkor och förklarar vidare att de använder sig av barnens intressen i utformningen av verksamheten. Samtliga förskollärare ger förslag på olika pedagogiska hjälpmedel de använder sig av för att öka möjligheten för barnen att vara delaktiga, och användandet av Tecken som alternativ kommunikation, TAKK, är genomgående i verksamheten hos alla de intervjuade förskollärarna. Vi såg i vår studie ett engagemang hos förskollärarna för att kunna erbjuda barnen möjlighet till delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och verksamheten utformas och anpassas för att på bästa sätt fungera för alla barn oavsett behov.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass. Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet? Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester. I det första testet fick de på ergonometercykel cykla på olika belastningar och utifrån deras HF vid olika arbetsbelastningar bestämdes ett linjärt samband. Det andra testet bestod av ett danspass på dansmatta till given musik. Under detta pass registrerades deras genomsnittliga HF. I det tredje testet fick försökspersonerna dansa utifrån en förutbestämd koreografi under samma musik som vid dansmattan. Även här registrerades genomsnittlig HF. Värdena från de två sista testerna användes i det linjära sambandet och gav sedan värden för genomsnittlig arbetsbelastning under aktiviteterna. Från arbetsbelastningen kunde sedan syreupptag (l/min), och energiutgift (kcal) räknas ut.  Resultat: Resultaten för studien visade att danspasset (7,4kcal/min) hade en 40 % högre energiutgift än ett pass med dansmatta(4,6kcal/min). Danspasset nådde således upp till, och översteg de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet medan passet med dansmatta inte gjorde det. Slutsats: Dansmatta kan rent energimässigt fungera som substitut till ett danspass, men att valet av teknik är av avgörande betydelse för vilken energiutgift aktiviteterna har, trots det kan det fungera som pedagogiskt hjälpmedel. / Abstract Aim: The objective of the study was to investigate the energy expenditure with the use of dance mat respectively a traditional dance class. The questions at issue were: What differences, in energy expenditure, an ordinary dance class and a session with dance mat? And: how do the two activities, dance mat and dance class, stand to the recommendations for daily physical activity? Method: The test group that completed the study consisted of four men and four women in the ages 23-26 years old. The test subjects all have previous experience in mixed physical activity. The method was formed through the relation between heart rate (HR) and effect (w). The test group went through three different types of tests. In the first test a bicycle ergonometer were used and both HR and effect was recorded and formed into a linear equation. The second test was a session with dance mat to a given sample of music. During the test their average HR was recorded. In the third test the test group danced a premade choreography to the same sample of music and their average HR was recorded. The HR variables were set in the linear equation to establish their average effect during the two activities. Oxygen uptake (l/min) and energy expenditure (kcal) was calculated from these figures. Results: The results of this study shows that dance class (7.4kcal/min) have 40 % higher energy expenditure than the session with dance mat (4.6kcal/min). The dance class reaches and exceeds the recommended lower limit of physical activity, while the session with dance mat does not. Conclusions: It is possible to use dance mat as a replacement for a dance session, but the energy expenditure is depending on which technique you use in the different activities, despite that it could be used as a pedagogical instrument.

Kemin uppfattas av många som ett svårt ämne att lära ut och att lära sig, eftersom ämnets abstrakta natur gör att den verkar orelaterade till vardagliga upplevelser. Som förklaring till observerbara kemiska förändringar krävs visualisering av fenomen som sker på atomnivå. Dagens skola är digitaliserad och digitala verktyg används som hjälpmedel i kemiundervisningen, vilket underlättar undervisningen. Filmer är därför populära digitalahjälpmedel i kemiundervisning bland lärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur kemins tre perspektiv (makro-, submikro- ochsymboliska perspektiv) uttrycks i pedagogiska filmer i kemiundervisningen utifrån lärarperspektivet, och studien fokuserar på filmers roll som digitala pedagogiska hjälpmedel i kemiundervisningen. En kvalitativ studie genomfördes med data från semistrukturerade intervjuer med verksamma kemilärare på högstadienivå i Sverige där de flesta lärare som deltog i studien var legitimerade lärare i kemi med långa erfarenhet från högstadiet. Resultatet av studien analyserades tematiskt. Studieresultatet visar varierande termanvändning av lärare för att förklara kemins tre perspektiv. Vardagligt språk används av flera lärare för att förklara dessa tre perspektiv i kemiämnet och få lärare använder termer om de tre perspektiven i kemin (makro-, submikro och symboliska perspektiv), medvetet i sin undervisning. Studien påpekar vidare att kemins tre perspektiv nämns i läroplanen men orden används inte, studien visar också varierande kunskaper hos kemilärare om kemins tre perspektiv. Analysresultat visade också att lärare använder filmer med huvudfokus på endast två perspektiv, makro- och submikro perspektiv, trots att alla tre perspektiv naturligtvis uttrycks i filmer. Dessutom visar analysresultat att dessa pedagogiska filmer används som multifunktionellt digitala hjälpmedel i kemiundervisning. Studien presenterade några för- och nackdelar med pedagogiska filmer samt tips till kemilärare att välja pedagogiska filmer i kemiundervisningen. / Chemistry is seen as an abstract subject to understand, and it requires visualization of phenomena that occur at the atomic level as an explanation for observable chemical changes. The purpose of this study is to investigate from teachers’ perspective the role of educational films in chemistry teaching and how the three perspectives of chemistry i.e., macro-, submicroscopic-, and symbolic perspective, expressed in educational films in chemistry teaching. A qualitative study has been carried out using the data from semi-structured interviews of in-service chemistry teachers who work in different high schools in Sweden. The result of the analysis points out that most of the teachers used day-to-day language to explain the three perspectives of chemistry. The study further points out that the three perspectives of chemistry are mentioned in the school curriculum, but the terms are not used. The analysis result of the study reveals that some teachers intentionally skip the scientific terms to avoid confusion and congestion of memory in students. Very few teachers use these terms systematically in chemistry teaching with the help of research models. Study also reveals that teachers use pedagogical films in chemistry teaching primarily with the purpose of explaining only two perspectives, macro-and submicroscopic perspective even though three perspectives expressed naturally in these films. The analysis also reveals that teachers use films as a multifunctional digital pedagogical aid in chemistry teaching as it has high pedagogical usage in different contexts in chemistry teaching. Therefore, the study result also indicates that films can be used as a multi-functional digital pedagogical aid in chemistry teaching. The study also presents advantages and disadvantages of using pedagogical films and some tips to choose films in chemistry teaching. Teachers highly recommend educational films as an effective pedagogical aid in chemistry teaching.