No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen? Metod För att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar. Deltagarna har arbetat med och använt interaktiva spel i Stockholms län med omnejd och eftersom det visade sig vara få som har den erfarenheten blev det ett strategiskt urval där vi intervjuade de vi kom i kontakt med som var villiga att ställa upp. Resultat Deltagarna hade både positiva och negativa erfarenheter av interaktiva spel i undervisningen. De tog in spelen i undervisningen som ett tillägg, men ser inte spelen som något som kan ersätta ”klassisk” undervisning. Lärarna i studien hade använt sig av dansmattor och Nintendo Wii i stationsbanor. Spelen kan användas som en morot för att motivera eleverna att göra exempelvis de andra stationerna i en stationsbana. Deltagarna kom fram till att spelen kan nå den målgrupp av elever som annars inte gillar fysisk aktivitet. Hindren är att spelen är dyra, enligt deltagarna och en av deltagarna mötte motstånd från föräldrar till elever och från kollegor. Ingen av deltagarna ser några risker med interaktiva spel i idrottsundervisningen. Tillförlitligheten blir lidande på grund av att studien endast har fem deltagare. Slutsats Spelen kan ses som en morot och är något som eleverna uppskattar. Möjligheten att nå en ny målgrupp av elever är spännande samt att de tränar sin kognitiva förmåga. Spelen kan dock aldrig ersätta ”riktig” fysisk aktivitet och kan inte erbjuda samma fria oförutsägbara miljö som i verkliga livet. Detta säger deltagarna i studien och tidigare forskning.

Diss. Ronneby : Tekn. högsk., 2003.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med detta arbete är att visa på hur den interaktiva whiteboardtavlan kan användas i matematikundervisningen. Arbetet undersöker även hur den interaktiva whiteboardtavlan påverkar kommunikationen under matematiklektionerna och hur lärarrollen ser ut vid arbetet med tavlan. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa observationer och intervjuer. Två pedagoger som arbetar med den interaktiva whiteboardtavlan i matematikundervisningen har ingått i undersökningen. Observationerna skedde på varsin matematiklektion hos dessa pedagoger och följdes av intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna skedde skriftligt med en avpedagogerna och muntligt med den andra. Resultaten av undersökningarna visar att den interaktiva whiteboardtavlan kan användas för att variera matematikundervisningen på en mängd olika sätt. Den visar även att tavlan har, i de undersökta klassrummen, ökat kommunikationen och att lärarna upplever eleverna som mer aktiva och motiverade när tavlananvänds. Det visade sig i observationerna att pedagogerna använde sig av olika arbetssätt. De olika arbetssätten visades även ge skillnader i kommunikationen.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lärarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan påverkar lärares syn på undervisning. Fyra lärare har intervjuats kring vilka möjligheter och svårigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjälp av interaktiva skrivtavlor. Andra frågeställningar är hur lärarna ser på interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan används som ett hjälpmedel för att stärka eller utveckla en viss pedagogik. Resultatet för undersökningen visar på att även om lärarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade så är deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan även den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lärare. Lärares inställning är avgörande för hur den interaktiva skrivtavlan används. För att den interaktiva skrivtavlan ska bli användbar i undervisningen behöver lärare lämplig vidareutbildning, tid till att tillsammans med kollegor utveckla undervisningen och en djupare förståelse för hur interaktivitet kan gynnas i undervisningen med hjälp av den interaktiva skrivtavlan

<p>Syftet med detta arbete är att visa på hur den interaktiva whiteboardtavlan kan användas i matematikundervisningen. Arbetet undersöker även hur den interaktiva whiteboardtavlan påverkar kommunikationen under matematiklektionerna och hur lärarrollen ser ut vid arbetet med tavlan. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa observationer och intervjuer. Två pedagoger som arbetar med den interaktiva whiteboardtavlan i matematikundervisningen har ingått i undersökningen. Observationerna skedde på varsin matematiklektion hos dessa pedagoger och följdes av intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna skedde skriftligt med en avpedagogerna och muntligt med den andra. Resultaten av undersökningarna visar att den interaktiva whiteboardtavlan kan användas för att variera matematikundervisningen på en mängd olika sätt. Den visar även att tavlan har, i de undersökta klassrummen, ökat kommunikationen och att lärarna upplever eleverna som mer aktiva och motiverade när tavlananvänds. Det visade sig i observationerna att pedagogerna använde sig av olika arbetssätt. De olika arbetssätten visades även ge skillnader i kommunikationen.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka elevernas upplevelser och erfarenheter av IKT-stöd i undervisningen i idrott och hälsa och hur användningen av IKT bidrog till deras lärande. Den metod som användes i studien var kvalitativa intervjuer genom stimulated recall och nio elever från en högstadieskola intervjuades. Eleverna som intervjuades i studien hade deltagit i IKT-stödd undervisning under en tvåårsperiod där en del av lektionerna spelades in på video. Videodokumentationens syfte var att bilda en bakgrund till det eleverna beskrev senare i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var sociokulturellt perspektiv som i studien innebar att eleverna samverkade med varandra, men också med artefakter, såsom bollar, linjer, gymnastikredskap eller IKT redskap som i det här fallet binder ihop elevernas handlingar. Studien visade att eleverna hade positiva erfarenheter av IKT-stöd i undervisning i idrott och hälsa. Med IKT i undervisningen fick eleverna både utbildning och underhållning som uppskattades av många. Studien visade också att IKT- stöd hade en positiv inverkan på elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa och att idrottsundervisning med IKT-stöd underlättade lärande och gjorde information och instruktioner mer förståeliga. Detta ledde till att elevernas engagemang förbättrades, fokus och motivation ökade vilket samtidigt resulterade i att eleverna faktiskt lärde sig snabbare. / The aim of the present study was to investigate students' perceptions and experiences of ICT support in education in physical education and how the use of ICT contributed to their learning. The methodology used in the study was the qualitative research with stimulated recall. Students from an upper secondary school were interviewed. The interviewed students had participated in ICT-assisted learning during a period of two years in which some of the lessons were recorded on video.The purpose of video recording was to stimulate the students’ experiences, later described in the interviews. The video clips of some lessons were shown during the interviews. The theoretical starting point was a socio-cultural perspective. In the study that meant that the students interacted with each other, but also with artifacts such as balls, lines, gymnastics equipment and ICT tools who in this case linked the movements of the students. The study showed that the students had positive experiences with ICT support in the learning of physical education. When ICT was used many pupils enjoyed both the educational moment and the entertainment it provided. Another aspect of the study was that the ICT support facilitated easier learning and by making information and instructions more understandable. This resulted in improved student engagement, better focus and increased motivation, which actually also lead to faster learning. / ICT, physical education, teaching, learning, exergames, multimedia

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare. Fältstudier gjordes i form av fyra fokussamtal, med sammanlagt 11 elever på gymnasiets program estetiska med inriktning estetik och media och medieprogrammet, samt en lärarintervju. Resultatet från fältstudierna analyserades utifrån en behavioristisk, konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande där olika syn på kunskap utgjorde analysverktyg. Därigenom belystes olika perspektiv på lärande med hjälp av instruktionsvideo. Litteraturbearbetningen och fältstudierna visade att eleverna hade tilltro till digitala läromedel. Resultatet från den här studien bekräftade tidigare forskning om ett tydligt samband mellan användning av interaktiva läromedel och effektiv inlärning. Däremot visade resultaten att sambandet var situationsbundet och att undervisningsformen kunde medföra didaktiska svårigheter. Exempel på sådana svårigheter var om humor borde användas i undervisningsformen eller inte samt hur en instruktionsvideo rent tekniskt borde framställas. Slutligen framkom behov av fortsatt forskning som redovisades.

Syftet med denna studie var att se på alternativa metoder för inlärning av ismer inom arkitektur. Teori från området pedagogik, liksom kognitiva teorier var viktiga verktyg för att kunna skapa ett gränssnitt till en interaktiv utställning. Syftet med detta läromedel var att skapa en inlärningsmiljö som främjar självstyrt lärande och skapar intresse för fortsatt inlärning för vuxna. Det var viktigt att granska och jämföra alternativ för teori och programvara för att kunna välja lämpliga verktyg.Programvaran Autodesk 3D Studio Max användes för att visualisera två typexempel inom två ismer. Dessa var: Barcelonapaviljongen av Ludwig Mies van der Rohe, och Vitra brandstation av Zaha Hadid. För att kunna skapa en interaktiv miljö tillämpades programvaran Adobe Flash. Efter att informationen gestaltats utfördes en enklare användbarhetsutprovning. Resultatet visade tendenser på brister i navigation, men också att en majoritet av försökspersonerna var nyfikna och själva ville påverka och söka information i läromedlet. Förslag på förbättringsarbete för att lösa navigationsproblematik ges i den senare delen av denna studie. Ytterligare interaktion, såsom den som går att finna i datorspel, diskuteras också för att se på alternativa metoder för inlärning.