Föreliggande studie är en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och två svenska publikationer som berör användandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lärare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken håller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att använda är en form av textanalys artiklarna har lästs med fokus på interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan använda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fåtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, därför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel. Resultaten av studien visar att talet om interaktivitet i de publikationer som ingår i studien är mycket sparsmakat och att tonvikten ligger mer på handhavandet av tekniken. Slutsatsen av studien är att man inte kan köpa interaktivitet i en klassrumsmiljö utan att interaktivitet skapas av deltagarna i den pedagogiska verksamheten.

Detta arbete handlar om utvecklingen av interaktiv teknik och dess användning i utbildningssyfte inom matematikundervisningen. Studien diskuterar även olika typer av elevgrupper med särskilda behov som kan gynnas av interaktiv teknik för sin inlärning. Studien är baserad på forskning som publicerats mellan åren 2009 och 2014. Mellan dessa år införde skolverket Matematiksatsningen vilket bland annat syftade till att ge skolor medel för att kunna införskaffa och använda interaktiv teknik i matematikundervisningen. Syftet med studien är att sammanställa vad forskningslitteraturen presenterar inom området för interaktiv teknik i matematikundervisningen för att få svar på följande frågeställningar: Hur har den interaktiva tekniken utvecklats inom matematikundervisningen mellan åren 2009-2014? Hur ser användningen av interaktiv teknik i matematikundervisningen ut? Vilka tekniska egenskaper har interaktiv teknik som kan gynna elever med särskilda behov för elevernas inlärning i matematik? Studiens resultat visar att utvecklingen av interaktiv teknik går framåt både när det gäller hårdvara och mjukvara. Dessutom visar resultatet att utvecklingen av mjukvaran sker kontinuerligt och utbudet av program och webbsidor är enormt. Användningen av interaktiv teknik presenteras i olika former, och med det även några problemaspekter som kan uppstå vid införandet av tekniken. Bland annat berörs det tidskrävande arbetet för planering och förberedelse som en av dessa problemaspekter. Studien pekar även på fyra olika elevgrupper med olika inlärningsbehov som kan dra särskild nytta av interaktiv teknik. Resultatet visar att interaktiv teknik med dess visuella och interaktiva funktioner kan vara ett bra medel för elever med särskilda behov för deras inlärning och prestation i matematik. Studien presenterar bland annat att de visuella funktionerna hos en interaktiv skrivtavla kan vara till hjälp för elever med hörselnedsättning.

Det mesta av all information som hittas på nätet som inte är i löpande text, presenteras ofta i tabeller. För att stora tabeller ska vara lättare att hitta i för användaren görs de ibland interaktiva, dvs att de går att sortera efter vald kolumn eller att de går att söka i. När en interaktiv tabell ska implementeras i en webbapplikation kan olika tekniker användas, bland annat JavaScript eller olika MVC-ramverk. I följande tekniska experiment undersöks vilken betydelse val av ramverk gör för exekveringstiden vid sorteringar av tabellens innehåll, och hur tabellens storlek påverkar sorteringens tid. Ramverken har även jämförts med handskriven JavaScript. De två MVC-ramverk som testats är AngularJS och Backbone.js. Resultatet av olika tester som genomförts i experimentet visar att det spelar stor roll vilket ramverk som väljs för detta. Av de ramverk som testats utför webbapplikationen skriven med AngularJS sorteringarna snabbast.

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views. Using data from qualitative interviews we apply Technology acceptance model (TAM) and Activity theory (AT) used in both education and human computer interaction to identify how different factors interact to form these opinions. Our study finds that teachers experience a lack of proper training in the use of classrooms as a concept and tend to stay in established norms of how education is to be conducted. These results leads to questions whether education in the use of these classrooms is adequate for teachers or if education needs to focus more on outcomes of the concept and changing established norms rather than to focus on the use of technology. Our study also shows that teachers do not view the classrooms as a whole where artefacts enable and form each other. Rather they view the physical room, the technology and themselves as separate entities that operate separately from each other.

Interaktiva skrivtavlor är en resurs som finns i många svenska skolor idag. Ett problem är att många lärare inte vet hur man skall använda interaktiva skrivtavlor i sin undervisning.  Den här uppsatsen syftar till att redogöra för hur en lärare som är van vid interaktiva skrivtavlor använder den i sin undervisning. Uppsatsen redogör också för hur både lärare och elever ser på användningen av interaktiva skrivtavlor. Uppsatsens frågeställningar berör hur tavlan används i klassrummet, vilka problem och möjligheter den vana läraren ser hos interaktiva skrivtavlor, samt vilka problem och möjligheter eleverna ser hos interaktiva skrivtavlor. Metoden i uppsatsen är kvalitativ och består av en kombination av klassrumsobservationer och intervjuer. Två intervjuer utfördes: en semi-strukturerad intervju med lärare, samt en gruppintervju med tre elever. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i klassrumsobservationerna. Resultatet av studien visar att den interaktiva skrivtavlan används av både lärare och elever i klassrummet. I observationerna används tavlan främst som ett presentationsverktyg. Resultaten av studien tyder på att en positiv effekt av interaktiva skrivtavlor är att elever känner sig mer motiverade till skolarbete. Det framkommer också att det som läraren ser som den största fördelen med interaktiva skrivtavlor är deras möjlighet att samla många resurser på en plats i klassrummet. Negativa aspekter som framkommer i studien är att elever ofta får problem med huvudvärk då undervisningen sker med en interaktiv skrivtavla. För att undkomma detta problem kan man behöva förändra hur klassrummet idag är utformat.

Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

This essay aims to explain why Colombia has not consolidated into a liberal democracy between the years 1991 to 2015. To examine the purpose of this essay five interactive arenas are analyzed in order to describe to which extent Colombia is affected by the various arenas. Three questions are being discussed and answered; to which extent have the political society and civil society affected the consolidation of a liberal democracy, to which extent have rule of law and the state bureaucracy affected the consolidation of a liberal democracy and, to which extent have the economic society affected the consolidation of a liberal democracy.The theoretical framework is based upon theories regarding different types of democracy and democratic consolidation. The essay is a theory consuming case study, with descriptive questions and explanatory approach. The framework is used to qualitatively illuminate empirical material to the study research questions. The conclusions of this essay shows that Colombia has not consolidated into a liberal democracy because of large illegal activities, physical attacks from non-state groups, widespread distrust of the political system and absence of conflict resolution through a democratic process.

Företag påverkar medsin verksamhet det samhälledär de verkar. Därför är det viktigt att de tar ansvar och arbetar för en hållbar utveckling. Genom att integrera hållbarhet i sin strategi blir det en naturlig del av verksamheten.Den här studien har undersökt hur företag genom olika kontrollsystem kan integrera hållbarhet i sin strategi med stöd av ekonomistyrning.Studien motiveras av att tidigare forskning inte bidragittill att ge en djupare förståelse för hur hållbarhet kan integreras i företagets strategi eftersom forskningen inom områdetfrämst har varit av kvantitativ art.För att kunna genomföra studien har en huvudsaklig forskningsfråga formulerats:•Hur integreras hållbarhet i företagets strategi? För att besvara huvudfrågan har den kompletterats med tvådelfrågor:•Hur har företagets hållbarhetsstrategi utvecklats medhjälp av olika kontrollsystem?•Hur följs hållbarhetsstrategin upp med hjälp av diagnostiska kontrollsystem och hur har detta förändrats över tid?Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhet integreras i företagets strategi samt hur detta arbete kan stödjas av ekonomistyrning. Studien är en kvalitativ fallstudie med ett longitudinellt inslag och har ett deduktivt angreppssätt. Vidare är den ontologiska ståndpunkten subjektivism och den epistemologiska utgångspunkten är ett tolkande perspektiv.Den teoretiska referensramen består av två modeller. Den första är Simons (1995) Levers of controloch den andra är en modell av Gond et al. (2012) som beskriver olika utvecklingsfaser i arbetet med att integrera hållbarhet i företagsstrategin. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuermed fem respondenterpå tre olika företag i Umeå. Urvalet är ett subjektivt icke-sannolikhetsurval i syfte att nå ett explorativt urval. I studien har en innehållsanalys samt en narrativ analys genomförts.Resultatet visar att företagen använder sig av olika kontrollsystem för att integrera hållbarhet i sin strategi. Alla företaghar i detta arbete haft stöd av ekonomistyrning. Vidarehar vi kommit fram till att alla tre företagbefinner sigi olika stadier av utveckling i arbetet med att integrera hållbarhet i sin strategi. Att företagen befinner sig i olika utvecklingsfaser kan vara en orsak till att de använder sig av olika kontrollsystem när de ska integrera hållbarhet.

Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.

<p>Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.</p>