<p>SAMMANFATTNING</p><p>Lärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.</p><p>I arbetet ställer jag följande frågor:</p><p>Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?</p><p>Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation?</p><p>Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa. Den finska läraren använder sig ofta av en uppgiftsorienterad undervisning, där kunskaperna är i centrum, medan den svenska läraren lägger större fokus på elevorienterad undervisning. Detta hör ihop med olika lärarroller som kan sammanfattas i den förmedlande och den handledande rollen.</p><p>Även arbetssituation skiljer sig åt mellan nationerna. De finska lärarna har större frihet att forma sin arbetsdag som de själva vill, medan de svenska lärarna styrs av den arbetsplatsförlagda tiden som tas upp av elevvård och konferenser. Statusen på läraryrket tycks högre i Finland än vad de är i Sverige även om den upplevs som sjunkande i båda länderna.</p><p>Nyckelord: Lärarroller, Finland, Undervisningsform, Lärare</p> / <p>ABSTRACT</p><p>The variety between teachers and their professional roles are big both inside and between nations. Even though the Finish and the Swedish teachers have a lot in common there are several things that differ between them in their professions. I have in my research through observations and interviews been trying to find answers about differences and similarities in the roles of the teachers in these two countries. I have been visiting four Swedish speaking schools in Finland, and three schools in Sweden.</p><p>My two main questions in this project have been:</p><p>What kind of teacher roles exist and what are their characteristics?</p><p>How are the Finnish and the Swedish teacher roles shaped concern teaching stile and notion about the profession and work situation?</p><p>The answers I present in this paper adverts the variances in how the teachers conceive their teaching. The Finnish teachers are more focused on the task to put across knowledge to the tutee, while the Swedish teachers put more effort on the pupil’s wellbeing and the involvement of the tutee in the class. These two areas are related to different roles of the teachers and can be concluded in to the intermediary role and the pupil’s consenter role.</p><p>The working situation is also something that differs between these two nations. The Finnish ones have more freedom to shape there day as they concern while the Swedish teachers are more controlled by the regulation of the working time and conferences. The status of the teacher profession seams a bit higher in Finland compared to Sweden even though it may be declining in both of these countries.</p><p>Keyword: The role of the Teacher, Finland, Teaching stile, Teachers</p>

<p>Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel.</p>

SAMMANFATTNING Lärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts. I arbetet ställer jag följande frågor: Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för? Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation? Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa. Den finska läraren använder sig ofta av en uppgiftsorienterad undervisning, där kunskaperna är i centrum, medan den svenska läraren lägger större fokus på elevorienterad undervisning. Detta hör ihop med olika lärarroller som kan sammanfattas i den förmedlande och den handledande rollen. Även arbetssituation skiljer sig åt mellan nationerna. De finska lärarna har större frihet att forma sin arbetsdag som de själva vill, medan de svenska lärarna styrs av den arbetsplatsförlagda tiden som tas upp av elevvård och konferenser. Statusen på läraryrket tycks högre i Finland än vad de är i Sverige även om den upplevs som sjunkande i båda länderna. Nyckelord: Lärarroller, Finland, Undervisningsform, Lärare / ABSTRACT The variety between teachers and their professional roles are big both inside and between nations. Even though the Finish and the Swedish teachers have a lot in common there are several things that differ between them in their professions. I have in my research through observations and interviews been trying to find answers about differences and similarities in the roles of the teachers in these two countries. I have been visiting four Swedish speaking schools in Finland, and three schools in Sweden. My two main questions in this project have been: What kind of teacher roles exist and what are their characteristics? How are the Finnish and the Swedish teacher roles shaped concern teaching stile and notion about the profession and work situation? The answers I present in this paper adverts the variances in how the teachers conceive their teaching. The Finnish teachers are more focused on the task to put across knowledge to the tutee, while the Swedish teachers put more effort on the pupil’s wellbeing and the involvement of the tutee in the class. These two areas are related to different roles of the teachers and can be concluded in to the intermediary role and the pupil’s consenter role. The working situation is also something that differs between these two nations. The Finnish ones have more freedom to shape there day as they concern while the Swedish teachers are more controlled by the regulation of the working time and conferences. The status of the teacher profession seams a bit higher in Finland compared to Sweden even though it may be declining in both of these countries. Keyword: The role of the Teacher, Finland, Teaching stile, Teachers

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel.

Denna uppsats är en intervjustudie där fem musiklärare på högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning där digitala verktyg har använts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar även upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lärarna berättar att de har upplevt i samband med undervisningen. Resultaten visade att många av lärarna använde liknande arbetssätt som kretsade kring användandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning användes främst för att dokumentera elevers färdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgänglig utrustning. Som fördelar nämns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behärskar instrument.

Uppsatsens syfte är att belysa hur teaterlärare på kulturskolan resonerar kring att skapadelaktighet och inkludering i teatergrupper. För att uppnå detta har semistrukturerade intervjueranvänts, med hjälp av öppna observationer som endast används för att skapa en gemensamgrund för intervjuerna. Resultatet har visat att lärarna kan se sina lärarroller som guider ellertydliga ledare. Det visar även att lärarna skapar delaktighet och inkludering genom att balanseramellan att acceptera elevernas olikheter och att utmana dem. Att acceptera eleverna och se tillatt alla har en plats kan exempelvis göras genom att möta eleverna i deras utveckling ochtillstånd, undvika att pressa eleverna, bjuda in eleverna och vara ett stöd, samt anpassa val avlekar och instruktioner. Lärarna kan också skapa forum som är anpassade för att alla elever skaha en plats, exempelvis genom att arbeta med rundor och ge deltagarna möjlighet att uttryckasig i olika former. Lärarna kan också se till att eleverna känner att de har en plats genom attläraren visar att hen ser eleverna. Resultatet visar också att lärarna kan utmana eleverna för attskapa förutsättningar för delaktighet, exempelvis genom övningar, anpassad rollsättning, attsamtala med elever och genom att öva eleverna i samarbete, att se och lyssna på varandra.Slutligen visar resultatet att lärarna och eleverna ofta har inflytande i samråd med varandra närde skapar material, där lärarens kompetens kan användas för att pussla ihop elevernas idéereller hjälpa eleverna att utveckla ny kunskap. Upplägget för teatergruppernas arbete beslutarofta läraren om, även om eleverna kan få påverka i vissa fall. På lektionerna tar lärarna inelevernas impulser i väldigt olika grad, från att lärarna bestämmer mest själva i regiarbetet, attregi läggs i samråd med läraren, till att eleverna får bestämma mest själva.

<p>The aim in this thesis is to study what attitude music teachers in Sweden and New Zealand have towards Information and Communication Technology (ICT) in music education and obtain a better understanding of how<em> </em>their attitudes affect the way they use ICT in their teaching. Another intention is to discuss differences and similarities between the teachers´ preferences regarding this issue in the two different countries, and whether it has any effect on teaching. It's a qualitative study based on interviews with music teachers from both countries. Through the answers we can get an impression about how ICT is used in music education, how the curriculum is interpreted when it comes to use ICT in music education and how the teachers' attitudes towards ICT affect the music education. This thesis shows that teachers are positive towards ICT in music education but the attitude, knowledge and the way of using it differs, due to access to technology and different opinions about what is essential in music and what is pedagogical. It also shows that a personal interest in ICT on the teacher's behalf facilitates use and motivation of ICT in teaching. The curriculum is seen as a guideline by teachers in both Sweden and New Zealand. It appears that teachers in New Zealand use ICT more frequently and has wider definition about what ICT is.</p><p> </p>

The aim in this thesis is to study what attitude music teachers in Sweden and New Zealand have towards Information and Communication Technology (ICT) in music education and obtain a better understanding of how their attitudes affect the way they use ICT in their teaching. Another intention is to discuss differences and similarities between the teachers´ preferences regarding this issue in the two different countries, and whether it has any effect on teaching. It's a qualitative study based on interviews with music teachers from both countries. Through the answers we can get an impression about how ICT is used in music education, how the curriculum is interpreted when it comes to use ICT in music education and how the teachers' attitudes towards ICT affect the music education. This thesis shows that teachers are positive towards ICT in music education but the attitude, knowledge and the way of using it differs, due to access to technology and different opinions about what is essential in music and what is pedagogical. It also shows that a personal interest in ICT on the teacher's behalf facilitates use and motivation of ICT in teaching. The curriculum is seen as a guideline by teachers in both Sweden and New Zealand. It appears that teachers in New Zealand use ICT more frequently and has wider definition about what ICT is.

AbstraktÅberg, Caroline (2014). Några röster om lärarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the Teacher´s role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeI och med införandet av den nya läroplanen, Läroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fått nya riktlinjer och mål. Bland annat har kraven på flexibilitet och individanpassning ökat. Att möta dessa förändringar ställer stora krav på så väl individ- grupp- och organisationsnivå inom vuxenutbildningen, dessutom saknar ofta vuxenutbildningen ett specialpedagogiskt förhållningssätt.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar skolledare och lärare uppfattar som centrala i vuxenutbildningens nya styrdokument, om dessa förändringar påverkar deras syn på lärarnas uppdrag samt om reformen har möjlighet till genomslagskraft. Syftet med denna studie är även att belysa specialpedagogens roll inom vuxenutbildningen. Studiens syfte undersöks utifrån följande fyra frågeställningar: Hur förstår lärare, verksamma på gymnasial nivå, sitt förändrade uppdrag utifrån vuxenutbildningens nya styrdokument? I vilken utsträckning upplever lärare reformen som meningsfull, hanterbar och begriplig? Hur förstår skolledare lärarnas förändrade uppdrag, på gymnasial nivå, utifrån vuxenutbildningens nya styrdokument? Hur används specialpedagogen inom vuxenutbildningen?Teoretisk ram Den forskning som studien översiktligt redogör för berör, på olika sätt, vuxenutbildningen och lärarrollen. Forskningsöversikten belyser omstrukturering, utvecklingsprocesser samt läraryrket inom vuxenutbildningen. Andra områden som forskningsöversikten belyser är skolreformer i Norden och i Sverige samt lärarrollen. Studiens teoretiska ansats utgår ifrån Antonovskys teori om Känsla Av Sammanhang i livet samt Ahrenfelts tolkning av KASAM-begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Även Illeris teori om lärandets tre dimensioner samt Illeris teori kring lärande i arbetslivet samt Svedbergs antaganden om lärande inom organisationer ligger till grund för studien. Övriga teoretiska utgångspunkter är utbildningsdepartementets skrift om lärande ledare samt Gjems tankar kring lärarprofessionen i ett samhälle i förändring.MetodEn hermeneutisk ansats ligger till grund för studien. För att belysa studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer enligt kvalitativ metod. Intervjuerna dokumenterades så väl genom intervjujournaler som med ljudupptagning för att sedan bearbetas och analyseras.Resultat med analysAv studiens resultat framgick att de intervjuade lärarna, rektorn och specialpedagogen fann flexibilitet och individanpassning som stora förändringar i den nya läroplanen. De ansåg även att lärarrollen förandrats och blivit av mer handledande karaktär. Lärarna som fick stöd av specialpedagog upplevde sitt läraruppdrag som mer hanterbart, begriplig och meningsfullt än de lärare som inte hade stöd av en specialpedagog.Kunskapsbidraget Denna studie belyser lärarrollen och specialpedagogiken inom vuxenutbildningen i och med införandet av den nya läroplanen, vilket är ett relativt obeforskat område. Min förhoppning är att denna studie ska generera samtal och diskussioner kring vuxenutbildningen och specialpedagogik.Specialpedagogiska implikationerResultatet av denna studie ger en antydan om att behovet av specialpedagogiska insatser ökat inom vuxenutbildningen sedan införandet av den nya läroplanen med dess krav på flexibilitet och individanpassning, vilket ställer stora krav inom individ- grupp- och organisationsnivå. Av studiens resultat framgår att specialpedagogiska insatser i vuxenutbildningen underlättar och ger stöd åt så väl elever, lärare och ledning.

<p>Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.</p>