No description available.

<p>Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer. Detta resultat är av intresse som förklaringsmodell till representationsbegreppet vid fortsatta försök att modellera kognition med hjälp av ESCN inom adaptiv robotik.</p>

<p>Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar en avreglering av den svenska elmarknaden har på Vattenfalls interaktiva styrsystem och vad de eventuella förändringarna beror på. </p><p>Avgränsningar: I denna undersökning ämnar vi inte bedöma Vattenfalls val av strategi eller Vattenfalls marknadsprognos innan respektive efter avregleringen. Vidare har vi valt att avgränsa denna undersökning till att gälla distributionen av el till slutkund, vilket gör att det endast är Vattenfalls försäljningsavdelning som är av intresse i denna undersökning. Slutligen kommer inte att behandla interaktiva styrsystem som anknyter till juridiska strategiska osäkerheter och vi kommer inte heller försöka identifiera brister och svagheter med Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler. </p><p>Genomförande: Den data som denna undersökning består av har samlats in genom en kvalitativ metod, där vi har gjort intervjuer med anställda på Vattenfall AB. Till viss del har vi använt oss av sekundärdata likt statliga rapporter, Internet och årsredovisningar. </p><p>Resultat: Denna undersöknings resultat kan summeras med att Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler inte har genomgått någon markant förändring. Strategin har förändrats från att vara produktorienterad till att vara kundorienterad och liknas vid en differentieringsstrategi. Vattenfalls marknadsprognos är i stort oförändrad. Även de strategiska osäkerheterna har förändrats marginellt. I detta fall är den tydligaste förändringen att kundorientering har blivit en strategisk osäkerhet, vilket beror på att den svenska elmarknaden utsattes för konkurrens i och med avregleringen. Vad gäller interaktiva styrsystem har tre system förblivit oförändrade. Ett interaktivt styrsystem, logistiksystem, har försvunnit i och med avregleringen och istället har ett kundorienterat styrsystem skapats. Det ska dock tilläggas att det före detta logistiksystemet täcks upp av kundorienteringssystemet.</p>

Dagens företag möts av en marknad där konkurrensen är hög och det krävs därmed att företag anpassar sig efter kundernas krav. Lean är en strategi med kundorienterad produktion och syftet med strategin är att eliminera onödiga kostnader. Tidigare forskning lyfter fram problematiken med användningen av finansiella prestationsmått vid implementeringen av Lean. Forskning belyser även problematiken kring styrningen. Den måste anpassas vid Lean. Den måste anpassas vid Lean. Därmed finns ett flertal aspekter att beakta som kommunikation, beslutsfattande på lägre nivåer, delaktighet bland anställda samt engagemang från ledningen. Detta kan kopplas till de fyra delar av styrsystem som Simons (1995) utformat; diagnostiserande styrsystem, värdeskapande styrsystem, gränsskapande styrsystem samt interaktiva styrsystem. Studiens forskningsfråga är “Hur ser styrningens praktiska utformning ut vid implementering av Lean?” Syftet med studien är att skapa en förståelse för styrningens utformning vid implementeringen av Lean. En kvalitativ studie genomfördes och insamlad empiri utgick ifrån semistrukturerade intervjuer. Styrningen utformades annorlunda hos företaget efter implementeringen eftersom flera aspekter tagits hänsyn till. Styrningens utformning har haft stor betydelse eftersom anpassning av styrningen har medfört att det varit möjligt att bevara strategin långsiktigt. Arbetsmetoder kan därmed inte enbart kopieras utan måste snarare anpassas utifrån företaget i sig för att kunna bevaras långsiktigt. En slutsats är därmed att det inte enbart är prestationsmåtten som behöver beaktas. Perspektiven har identifierats hos företaget som lyckats implementera och bevara Lean långsiktigt och därmed anses samtliga vara av stor betydelse. Ytterligare en slutsats är vikten av att upprätthålla dynamik mellan perspektiven och studien påvisar att perspektiven tillämpas i olika utsträckning. Dynamiken bidrar till att implementeringen kan genomföras så effektivt som möjligt genom att använda styrsystemen när och där de behövs. Förslag till vidare forskning är dels att studera styrningens utformning hos flera företag som lyckats implementera Lean men även jämföra företag som lyckats och misslyckats.

E-handeln växer kraftigt och konsumenterna blir allt mer kräsna, vilket gör att konkurrensen ökar. Användbarhetstest används för att utvärdera en produkt eller service för att komma fram till om den är användbar. Användbarhet är avgörande för e-handeln. Om användaren tycker systemet är för svårt att använda så slutför de köpet någon annanstans. I en större undersökning av Baymard Institute från 2017 visade det sig att produktlistor på webben är dåligt utformade gällande användargränssnittet. Syftet med föreliggande studie är att identifiera fördelar och brister som förekommer vid användandet av interaktiva animationer för att visa hur de påverkar användbarhet hos produktlistor. En utvärdering har skett med hjälp av två prototyper: en statisk produktlista och en produktlista med interaktiva animationer som senare har jämförts med varandra. Dessa prototyper ligger till grund för de intervjuer som utförts och de observationer som gjorts. Intervjuerna har samlat in kvalitativ data och observation metoden har samlat in kvantitativ data som antal klick och tid. Resultatet visade att animationer påverkade attityden till produktlistans innehåll positivt hos majoriteten av deltagarna. Deltagarna upplevde en ökad feedback från webbplatsen. Produktlistan med interaktiva animationer förbättrade deltagarnas uppgiftsprestanda med både mindre totala klick och den totalt spenderade tiden än den statiska produktlistan. Resultatet från denna studie visar att interaktiva animationer starkast påverkar tillfredställelsen men har en viss påverkan även på effektivitet och ändamålsenlighet.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju. Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.

Matematikämnet har på senare tid fått en allt större uppmärksamhet, inte minst genom de resultat som publicerats i samband med de internationella undersökningarna PISA och TIMMS. Skolverkets intentioner att skapa ett större fokus kring de förmågor som presenteras i kursplanen och ämnesplanen i matematik har öppnat upp för att den formativa bedömningen alltmer kan ta plats inom dagens pedagogiska praktik. Samtidigt finns en mängd digitala verktyg att tillgå som försöker tillfredsställa och mätta behovet av effektiva lärmetoder för elever med olika förutsättningar och inställningar till matematikämnet, som behöver få hjälp i rätt riktning i sin kunskapsutveckling. Bland dessa märks det interaktiva och digitala verktyget Kunskapsmatrisen. Detta självständiga arbete syftar till att belysa hur matematiklärare vid ett gymnasium (i en mindre svensk stad/kommun), en utbildningsenhet, upplever Kunskapsmatrisen, ett verktyg som får tjäna som exempel på ett digitalt hjälpmedel som finns att tillgå på marknaden. Det gör jag genom en enkätundersökning med tillhörande analys där jag gör jämförelser med dels Kunskapsmatrisens egen användarundersökning, dels med en elevundersökning utförd på Ystad gymnasium. Dessutom har jag genomfört en efterföljande intervjustudie med syfte att främst besvara frågan hur matematiklärare på ett svenskt gymnasium använder Kunskapsmatrisen. Det framkommer i min enkätundersökning att lärarna både värdesätter verktyget och tror att Kunskapsmatrisen kommer bidra positivt till resultaten på nästkommande nationella prov (2017). Vidare visar enkätstudien att lärarna tror att eleverna uppskattar verktyget och att så är fallet får man även en tydlig antydan om i Ystad gymnasiums enkätundersökning. Det framkommer också klart att lärarna i min enkätundersökning upplever att Kunskapsmatrisen spar tid, vilket även Kunskapsmatrisens egen underökning visar. Min intervjuundersökning visar att tidsbesparingen främst härrör från möjligheten att med hjälp av den i systemet ingående uppgiftsbanken skapa prov och diagnoser som tar hänsyn till balansen mellan de olika förmågorna och kunskapsnivåerna (i en matris). Verktyget kan även fungera som en slags formativ och digital hjälplärare till eleverna genom sina videolänkar och feedbacksystem och på så sätt hjälpa dem att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.

Som alla vet och som alla läst har användandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio åren vilket har lett till att mängden information som nu finns tillgänglig på några sekunders avstånd in i framtiden är gigantiskt. Då fler och fler företag vill nå ut till den breda publik som Internet har, måste de skapa webbsajter på ett sådant sätt att de fångar besökarnas intresse snabbt och får dem att göra återbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhård. Hur kan man då fånga intresset hos besökare för att få en större chans att påverka dem positivt och det snabbt? Den här rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som är avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behålla de som redan finns. Undersökningen inriktar sig på hur olika grad av interaktiva element påverkar besökares belåtenhet och förtroende. De olika graderna av interaktivitet var kontroll av fart och sekvens, kontroll av variabler, kontroll av transaktioner och kontroll av objekt. För att kunna undersöka de olika graderna av interaktivitet tog vi fram tre olika versioner av en webbsajt. Dessa hade samma färger, dimensioner och andra delar var exakt samma i de tre olika versionerna. Endast graden av interaktion var olika. Resultaten vi fick fram visade att med ökad grad av interaktivitet i form av spel, gästbok och sökfunktion på företagets webbsajt kan skapa högre belåtenhet för besökarna. Användarnas förtroende för webbsajten visade sig dock vara mycket lika. Ett av svaren är något högre än de andra, men skillnaden är så marginell att vi inte kan dra någon slutsats av det. Sammanfattningsvis är vår uppfattning att desto fler element som en besökare kan påverka, desto bättre och positivare uppfattas sajten om det gäller en webbsajt som har en yngre generation som huvudbesökare. / Email: Anders Hermansson - inb00ahe@student.bth.se Kenneth Nilsson - keni02@student.bth.se

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer. Detta resultat är av intresse som förklaringsmodell till representationsbegreppet vid fortsatta försök att modellera kognition med hjälp av ESCN inom adaptiv robotik.

The concept of post-WIMP-based (post Windows, Icons, Menus, Pointer) digital services can best be described as interfaces which are moving away from the traditional workspace environment with computers (desktop or laptop) controlled by a mouse and a keyboard. Post-WIMP interfaces focus on intuitive and tactile usage, such as touch or gestures in the air (among others). Libraries have recently begun exploring technology based on post-WIMP maneuver mechanisms, but little research has investigated the outcome. This thesis focuses on the implementation and results of post-WIMP-based technologies within the academic library space. The thesis aims to understand the libraries’ purposes and hopes for the implementation, but also to pin down elements concerning context, space and social norms that seem to have an impact on the actual usage. The subject is approached by exploring ‘early adopters’ and their experiences with these kinds of technologies. This is done through an interview study with key figures within academic library organisations that have implemented the technologies, both employees and users such as teachers and doctoral students. The interview material is explored through a theoretical framework focusing on socio-technical premises and social factors within the human computer interaction research field. The study shows that the usage is affected by factors such as resources within the organization, the infrastructure of space and user expectations on an academic environment. Sponta-neous use of public services tends to be short and “less academic” while usage within closed spaces tends to be longer and linked to the academic field.