Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar en avreglering av den svenska elmarknaden har på Vattenfalls interaktiva styrsystem och vad de eventuella förändringarna beror på. Avgränsningar: I denna undersökning ämnar vi inte bedöma Vattenfalls val av strategi eller Vattenfalls marknadsprognos innan respektive efter avregleringen. Vidare har vi valt att avgränsa denna undersökning till att gälla distributionen av el till slutkund, vilket gör att det endast är Vattenfalls försäljningsavdelning som är av intresse i denna undersökning. Slutligen kommer inte att behandla interaktiva styrsystem som anknyter till juridiska strategiska osäkerheter och vi kommer inte heller försöka identifiera brister och svagheter med Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler. Genomförande: Den data som denna undersökning består av har samlats in genom en kvalitativ metod, där vi har gjort intervjuer med anställda på Vattenfall AB. Till viss del har vi använt oss av sekundärdata likt statliga rapporter, Internet och årsredovisningar. Resultat: Denna undersöknings resultat kan summeras med att Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler inte har genomgått någon markant förändring. Strategin har förändrats från att vara produktorienterad till att vara kundorienterad och liknas vid en differentieringsstrategi. Vattenfalls marknadsprognos är i stort oförändrad. Även de strategiska osäkerheterna har förändrats marginellt. I detta fall är den tydligaste förändringen att kundorientering har blivit en strategisk osäkerhet, vilket beror på att den svenska elmarknaden utsattes för konkurrens i och med avregleringen. Vad gäller interaktiva styrsystem har tre system förblivit oförändrade. Ett interaktivt styrsystem, logistiksystem, har försvunnit i och med avregleringen och istället har ett kundorienterat styrsystem skapats. Det ska dock tilläggas att det före detta logistiksystemet täcks upp av kundorienteringssystemet.

<p>Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar en avreglering av den svenska elmarknaden har på Vattenfalls interaktiva styrsystem och vad de eventuella förändringarna beror på. </p><p>Avgränsningar: I denna undersökning ämnar vi inte bedöma Vattenfalls val av strategi eller Vattenfalls marknadsprognos innan respektive efter avregleringen. Vidare har vi valt att avgränsa denna undersökning till att gälla distributionen av el till slutkund, vilket gör att det endast är Vattenfalls försäljningsavdelning som är av intresse i denna undersökning. Slutligen kommer inte att behandla interaktiva styrsystem som anknyter till juridiska strategiska osäkerheter och vi kommer inte heller försöka identifiera brister och svagheter med Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler. </p><p>Genomförande: Den data som denna undersökning består av har samlats in genom en kvalitativ metod, där vi har gjort intervjuer med anställda på Vattenfall AB. Till viss del har vi använt oss av sekundärdata likt statliga rapporter, Internet och årsredovisningar. </p><p>Resultat: Denna undersöknings resultat kan summeras med att Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler inte har genomgått någon markant förändring. Strategin har förändrats från att vara produktorienterad till att vara kundorienterad och liknas vid en differentieringsstrategi. Vattenfalls marknadsprognos är i stort oförändrad. Även de strategiska osäkerheterna har förändrats marginellt. I detta fall är den tydligaste förändringen att kundorientering har blivit en strategisk osäkerhet, vilket beror på att den svenska elmarknaden utsattes för konkurrens i och med avregleringen. Vad gäller interaktiva styrsystem har tre system förblivit oförändrade. Ett interaktivt styrsystem, logistiksystem, har försvunnit i och med avregleringen och istället har ett kundorienterat styrsystem skapats. Det ska dock tilläggas att det före detta logistiksystemet täcks upp av kundorienteringssystemet.</p>

Dagens företag möts av en marknad där konkurrensen är hög och det krävs därmed att företag anpassar sig efter kundernas krav. Lean är en strategi med kundorienterad produktion och syftet med strategin är att eliminera onödiga kostnader. Tidigare forskning lyfter fram problematiken med användningen av finansiella prestationsmått vid implementeringen av Lean. Forskning belyser även problematiken kring styrningen. Den måste anpassas vid Lean. Den måste anpassas vid Lean. Därmed finns ett flertal aspekter att beakta som kommunikation, beslutsfattande på lägre nivåer, delaktighet bland anställda samt engagemang från ledningen. Detta kan kopplas till de fyra delar av styrsystem som Simons (1995) utformat; diagnostiserande styrsystem, värdeskapande styrsystem, gränsskapande styrsystem samt interaktiva styrsystem. Studiens forskningsfråga är “Hur ser styrningens praktiska utformning ut vid implementering av Lean?” Syftet med studien är att skapa en förståelse för styrningens utformning vid implementeringen av Lean. En kvalitativ studie genomfördes och insamlad empiri utgick ifrån semistrukturerade intervjuer. Styrningen utformades annorlunda hos företaget efter implementeringen eftersom flera aspekter tagits hänsyn till. Styrningens utformning har haft stor betydelse eftersom anpassning av styrningen har medfört att det varit möjligt att bevara strategin långsiktigt. Arbetsmetoder kan därmed inte enbart kopieras utan måste snarare anpassas utifrån företaget i sig för att kunna bevaras långsiktigt. En slutsats är därmed att det inte enbart är prestationsmåtten som behöver beaktas. Perspektiven har identifierats hos företaget som lyckats implementera och bevara Lean långsiktigt och därmed anses samtliga vara av stor betydelse. Ytterligare en slutsats är vikten av att upprätthålla dynamik mellan perspektiven och studien påvisar att perspektiven tillämpas i olika utsträckning. Dynamiken bidrar till att implementeringen kan genomföras så effektivt som möjligt genom att använda styrsystemen när och där de behövs. Förslag till vidare forskning är dels att studera styrningens utformning hos flera företag som lyckats implementera Lean men även jämföra företag som lyckats och misslyckats.

En kris är vanligtvis förknippad med ett stort hot till företag och med en hög grad av osäkerhet. Varje krissituation är också unik vilket innebär att krishanteringen kommer att skilja sig åt beroende på den givna situationen. Coronavirusets utbrott utgör en global och unik kris som kommit att ställa restaurangbranschen inför en stor utmaning. Myndigheter har infört hårda restriktioner som har bidragit till ett minskat gästantal hos restaurangföretagen vilket resulterat i en minskad försäljning på kort tid. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att beskriva och förklara hur företag inom restaurangbranschen har hanterat rådande Coronakris. Syftet uppnås genom att jämföra restaurangföretagens strategier under Coronapandemin. Mer specifikt uppnås detta genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med elva restaurangföretag i Norrbotten. Restaurangföretagens sätt att hantera Coronapandemin har sedan analyserats utifrån Contingency Theory, Simons LOC med utgångspunkt i interaktiva- och diagnostiska styrsystem samt teorin om den ideala användningen av ekonomistyrning. Studiens slutsatser visar att det finns många likheter i hur restaurangföretagen har hanterat och fortfarande hanterar den rådande Coronakrisen. Nya intäktsställen, finansiella åtgärder för att minska kostnader och förändring i planeringen har varit återkommande strategier för att överleva krisen. Resultatet visar att dessa strategier indikerar på ett möjlighetssökande beteende som stimulerar lärande, idéskapande och kreativitet samt uppmuntrar till dialog och debatt vilket tyder på att interaktiva styrsystem har en betydelsefull roll för att anpassa sig till rådande situation och bemöta de osäkerheter som uppstår under en krissituation. Studiens resultat visar även att många av restaurangföretagen upplever ett ökat behov av kontroll under osäkra perioder och nämner budget som en relevant kontrollmekanism, vilket tyder på ett diagnostiskt arbetssätt. Huvudslutsatsen blir därför att restaurangföretagen främst arbetar interaktivt men till viss del även diagnostiskt i sitt sätt att hantera Coronakrisen, vilket tyder på en viss balans mellan dessa styrsystem. / A crisis is usually associated with high uncertainity and with a major threat to companies. Each crisis is also unique, which means that every situation will be handled differently. The Coronavirus outbreak is a global and unique crisis that has posed a major challenge to the restaurant industry. Authorities have introduced restrictions that have limited the amount of guests at restaurants, which has in a short time frame resulted in reduced sales. With this in mind, the purpose of this study is to describe and explain how companies in the restaurant industry have managed the current Coronacrisis. The purpose is achieved by comparing the restaurants´ strategies during the Coronapandemic. More specifically, this is achieved through a qualitative study through semi-structured interviews with eleven restaurants in Norrbotten. The restaurants´ way of manage the Coronacrisis has then been analyzed from Contingency Theory, Simon´s LOC based on interactive- and diagnostic control systems and the theory of the ideal use of management control systems. The conclusion of the study show that there are many similarities in how restaurants have managed and still manage the current Coronacrisis. New revenue streams, financial measures to reduce costs and changes in planning have been recurring strategies for surviving the crisis. The results show that these strategies indicate on an opportunity-seeking behaviour that stimulates learning, creativity and encourages dialouge and debate. This, in turn, shows that interactive control systems play a significant role in adapting to the current situation and responding to the uncertainties that arise during a situation of crisis. The results of the study also show that many of the restaurants experience an increased need of control during uncertain times and mention budget as a relevant control mechanism, which indicates on a diagnostic approach. The main conclusion is therefore that the restaurants mainly work interactively but to some extent also diagnostically in their way of managing the Coronacrisis, which indicates on a certain balance between these control systems.