En kris är vanligtvis förknippad med ett stort hot till företag och med en hög grad av osäkerhet. Varje krissituation är också unik vilket innebär att krishanteringen kommer att skilja sig åt beroende på den givna situationen. Coronavirusets utbrott utgör en global och unik kris som kommit att ställa restaurangbranschen inför en stor utmaning. Myndigheter har infört hårda restriktioner som har bidragit till ett minskat gästantal hos restaurangföretagen vilket resulterat i en minskad försäljning på kort tid. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att beskriva och förklara hur företag inom restaurangbranschen har hanterat rådande Coronakris. Syftet uppnås genom att jämföra restaurangföretagens strategier under Coronapandemin. Mer specifikt uppnås detta genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med elva restaurangföretag i Norrbotten. Restaurangföretagens sätt att hantera Coronapandemin har sedan analyserats utifrån Contingency Theory, Simons LOC med utgångspunkt i interaktiva- och diagnostiska styrsystem samt teorin om den ideala användningen av ekonomistyrning. Studiens slutsatser visar att det finns många likheter i hur restaurangföretagen har hanterat och fortfarande hanterar den rådande Coronakrisen. Nya intäktsställen, finansiella åtgärder för att minska kostnader och förändring i planeringen har varit återkommande strategier för att överleva krisen. Resultatet visar att dessa strategier indikerar på ett möjlighetssökande beteende som stimulerar lärande, idéskapande och kreativitet samt uppmuntrar till dialog och debatt vilket tyder på att interaktiva styrsystem har en betydelsefull roll för att anpassa sig till rådande situation och bemöta de osäkerheter som uppstår under en krissituation. Studiens resultat visar även att många av restaurangföretagen upplever ett ökat behov av kontroll under osäkra perioder och nämner budget som en relevant kontrollmekanism, vilket tyder på ett diagnostiskt arbetssätt. Huvudslutsatsen blir därför att restaurangföretagen främst arbetar interaktivt men till viss del även diagnostiskt i sitt sätt att hantera Coronakrisen, vilket tyder på en viss balans mellan dessa styrsystem. / A crisis is usually associated with high uncertainity and with a major threat to companies. Each crisis is also unique, which means that every situation will be handled differently. The Coronavirus outbreak is a global and unique crisis that has posed a major challenge to the restaurant industry. Authorities have introduced restrictions that have limited the amount of guests at restaurants, which has in a short time frame resulted in reduced sales. With this in mind, the purpose of this study is to describe and explain how companies in the restaurant industry have managed the current Coronacrisis. The purpose is achieved by comparing the restaurants´ strategies during the Coronapandemic. More specifically, this is achieved through a qualitative study through semi-structured interviews with eleven restaurants in Norrbotten. The restaurants´ way of manage the Coronacrisis has then been analyzed from Contingency Theory, Simon´s LOC based on interactive- and diagnostic control systems and the theory of the ideal use of management control systems. The conclusion of the study show that there are many similarities in how restaurants have managed and still manage the current Coronacrisis. New revenue streams, financial measures to reduce costs and changes in planning have been recurring strategies for surviving the crisis. The results show that these strategies indicate on an opportunity-seeking behaviour that stimulates learning, creativity and encourages dialouge and debate. This, in turn, shows that interactive control systems play a significant role in adapting to the current situation and responding to the uncertainties that arise during a situation of crisis. The results of the study also show that many of the restaurants experience an increased need of control during uncertain times and mention budget as a relevant control mechanism, which indicates on a diagnostic approach. The main conclusion is therefore that the restaurants mainly work interactively but to some extent also diagnostically in their way of managing the Coronacrisis, which indicates on a certain balance between these control systems.