Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsättningar för elevers lärande så att de kan få en bättre lust att lära på långsikt. Undersökningen bygger på en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan åren 1994 till 2006 och intervjuer av lärare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda på hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sägas att IT som stöd anses vara bra på grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till många sinnen. När datorn används kan det alltså bidra till ökad motivation hos eleverna. Olika forskningsrapporter visar att med hjälp av IT lär sig eleverna att förstå och respektera andra människor världen över. Deras nyfikenhet ökar och därmed även deras lärande.

<p>Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.</p>

<p>I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.</p><p>Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.</p>

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju. Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.

The purpose of this thesis was to find out what experiences teachers have from using a class blog in teaching. What are the advantages and disadvantages by the use of blogs in education? I have used qualitative interviews with four teachers in grades 1 to 6 who have worked with a class blog in teaching between one and three years. The study has shown that teachers' experience is that the blog serves as motivation and promotes learning for many different pupils and that, together with other digital tools is more equal. The main benefits that teacher mention is the expanded concept of text that offers multiple forms of expression and the authentic reader, which makes it more real, important and meaningful. Other benefits that come up are that it helps students to see their learning and learn from and with each other. The teachers think that the blog makes the students work, learning and differences visible in a positive way while difficulties become less visible. According to the teachers it creates a sense of belonging. They also feel that it increases the digital literacy, the computer becomes a tool and the blog has together with other ICT-tools for some of the teachers contributed to a different teacher role. One of them says that one advantage is that everything is archived, you can see what you have done earlier and it keeps things in order. The study indicates that the blog promotes pupils with both strong and weak writing skills, as the writing is not dependent on fine motor skills, digital tools make the text easier to write and the ability to adapt to the pupils’ abilities and interests. That’s a big advantage, according to the teachers in the study. Some of the teachers experiences that girls have a strong interest and confidence in the blog, especially when it comes to writing. The teachers find it hard to see disadvantages, but mention the dependence of effective IT support as technology causes trouble and the need for routines in the beginning as it may take some time to learn the tools, yet a teacher says that the blog saves time after a while. They also believe that you need to think in advance about what you publish. The teachers emphasize that the blog is only a tool in the teacher’s hands, which has to be based on a pedagogical idea. / Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka erfarenheter lärare kan ha av klassbloggen i undervisningen. Vilka fördelar och nackdelar ser de med blogg i undervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra lärare i skolår 1-6 som har arbetat med klassblogg i undervisningen mellan ett och tre år. Studien har visat att lärarnas erfarenheter är att bloggen fungerar som en motor för eleverna och gynnar lärandet för många olika elever och att den tillsammans med andra digitala hjälpmedel är mer jämställt. De största fördelarna som lärarna nämner är det vidgade textbegreppet som erbjuder flera uttrycksformer och den autentiska mottagaren, som gör att det blir på riktigt, viktigt och meningsfullt. Andra fördelar som kommer fram är att den hjälper eleven att se sitt lärande och lära av och med varandra. Lärarna menar att den synliggör elevernas arbeten, lärande och olikheter på ett positivt sätt, samtidigt som svårigheter blir mindre synliga. Enligt lärarna skapas en känsla av att alla hör till. De menar också att den ger en ökad digital kompetens, att datorn blir ett arbetsredskap och den har hos vissa lärare bidragit till en förändrad lärarroll. En av lärarna menar att en fördel är att allting arkiveras, man ser vad man gjort tidigare och den håller ordning. Studien pekar på att bloggen gynnar både skrivstarka och skrivsvaga elever, då skrivandet inte är lika beroende av finmotorik och digitala hjälpmedel gör texten mer tillgänglig tillsammans med möjligheten att utgå från sina förutsättningar, intressen och behov. Det är en stor fördel, enligt lärare i studien. Det kommer fram att flickor tar plats i arbetet med bloggen, i synnerhet då det gäller skrivandet. Lärarna har svårt att hitta nackdelar, men nämner beroendet av en fungerande IT-support när tekniken strular och att det i början är bra med rutiner eftersom det kan ta lite tid innan redskapen sätter sig. Samtidigt menar en lärare att bloggen spar tid efter ett tag. De menar även att man behöver tänka i förväg på vad man publicerar. Lärarna betonar att bloggen bara är ett verktyg i pedagogens hand och att den behöver bäras av en pedagogisk idé.

Syftet med denna studie är att få en insyn i vilket förhållningssätt fem verksamma grundsko-lelärare har kring användning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det påverkar deras integrering. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-går det tydligt att handhavandet av digitala verktyg är en viktig del då skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket 2011a). För att nå syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrån fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lärare förhåller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen där det används som stöd för elevers lärande. Vidare framkom det att lärarna arbetade med olika kunskaper och förmågor utifrån de teoretiska begreppen. Slutsatsen är att lärarna gärna hade velat ha mer kunskaper i hur man didaktiskt arbetar med digitala verktyg för att kunna inte-grera användningen ännu mer vilket även tidigare forskning visar på. Svenska rapporter bely-ser att det finns en stor spridning i fördelning av den fysiska tillgången till digitala verktyg vilket vi såg i vårt resultat.