Stressrelaterade sjukdomar är ett problem som ökar i samhället. Universitetslärare upplever ofta känslan av att inte räcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslärare lär sig att hantera stressorer på arbetsplatsen. Vi utgick ifrån teorierna erfarenhetsbaserat lärande och KASAM (känsla av sammanhang), vi valde dessa två eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses känslan av sammanhang och copingstrategier som hälsoresurser på arbetsplatsen. Vid problemlösning på arbetsplatsen kan individen genom att lösa problem få en ny erfarenhet, det är vad erfarenhetsbaserat lärande handlar om. I vår studie använde vi oss utav kvalitativ metod, då vi genomförde intervjuer av lärarna på ett högre lärosäte i Sverige. I vår studie deltog sex universitetslärare. I vårt resultat framkom det generella motståndsresurser (GMR) som exempel ta hand om sig själv, ha en egen copingstrategi, goda relationer med kollegor och gränssättning mot för mycket arbete. Vi ser i vår studie att individer utvecklar olika copingstrategier. Exempel på copingstrategier som resultatet i vår studie visar var att tänka positivt och bryta ner saker till mindre delar. Alla hade olika sätt att hantera stress och det handlar om vilka erfarenheter de har skapat sig längs vägen. I diskussionen väljer vi att bland annat diskutera likheter och skillnader mellan copingstrategier mellan vår studie och tidigare forskning. Vi ser även närmare på likheter och skillnader på våra teorier som vi valt för studien.

Syftet med studien är att undersöka hur företrädare i form av lärare vid idrottslärarutbildningar ser på Sveriges kulturtraditioner och dess påverkan i relation till friluftsliv i utbildningen. Studien utgår från en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer med sju olika universitetslärare från olika universitet. Studiens resultat har analyserats utifrån Nyinstitutionell organisationsteori och begrepp som regulativa-, normativa- och kulturella villkor samt isomorfism.    Resultatet synliggör att respondenterna har en likartad bild av vilket innehåll och vilka kulturtraditioner som bör behandlas i friluftsundervisningen. Av resultatet framkommer även att denna samstämmighet bygger på Sveriges starka kulturtraditioner i friluftsliv, vilka har ett starkt fäste inom de specifika institutionerna. Vidare framkommer att respondenterna anser att kulturtraditionerna som finns i Sverige gynnar den utbildning och undervisning som bedrivs. Kulturtraditionerna ses som den centrala kärnan i det svenska friluftslivet, både utifrån ett samhällsperspektiv och undervisningsperspektiv.   Respondenterna anser även att friluftsundervisningen som bedrivs i dagens grund- och gymnasieskola är av varierande kvalité men att lärare i idrott och hälsa bör inrikta friluftsundervisningen på närområdet, med fokus på allemansrätten, ett grundligt friluftsliv och skapa förutsättningar för eleverna att känna sig trygga i friluftsmiljöer. Respondenterna synliggör även att friluftslivsundervisningen blir lidande av olika organisatoriska faktorer eftersom momentet friluftsliv upplevs tidskrävande. / The purpose of the study is to examine how representatives in the form of teachers at physical education teaching schools look at Sweden's cultural traditions and its impact in relation to outdoor activities in the education. The study is based on a qualitative methodology based on semi-structured interviews with seven university professors from different schools. The study results have been analyzed from “Nyinstitutionell” organizational theory and concepts such as regulative-, normative- and cultural conditions as well as isomorphism. The results reveal that the respondents have a similar picture of the content and the cultural traditions that should be addressed in outdoor education. The results also suggest that this consensus is based on Sweden's strong cultural traditions in outdoor activities, which have a strong foothold in the specific institutions. Furthermore, the respondents believe that the cultural traditions that exist in Sweden, promote the training and education that is carried out. Cultural traditions are seen as the core in Swedish outdoor activities, both from a social perspective and teaching perspective. The respondents also believe that the outdoor activities education that is conducted in today's primary and secondary schools are of varying quality, but that the physical education teachers should concentrate on outdoor activities in the local community, with a focus on “allemansrätten” (the right of public access), a basic outdoor life and create opportunities for students to feel safe in outdoor environments. The respondents also reveal that outdoor education is suffering from various organizational factors due to the element of outdoor activities being considered time consuming.

Idag finns möjligheten att skriva texter med chatbots som är en form av artificiell intelligens. En av de framträdande chatbotarna är ChatGPT som exempelvis kan generera text. På universitetet förekommer det examinationsuppgifter där studenter skriver texter. Det är då möjligt för studenter att använda ChatGPT som hjälpmedel vilket kan anses som fusk. Denna studie ämnar undersöka hur väl universitetslärare har möjlighet att skilja på texter skrivna av studenter och ChatGPT. Ytterligare undersöker studien universitetslärares acceptans gällande ChatGPT som lärarverktyg och verktyg för studenter. Den använda metoden var enkät med experimentdel samt frågor gällande acceptans. Studien bestod av 38 deltagare mellan 30–72 år med medelåldern 49,3 år. Studien Av dessa var 22 kvinnor, 14 män och 2 vill ej ange. Deras uppgift var att bedöma tre texter. Texterna var antingen av en student eller av ChatGPT. Resultaten visade att universitetslärare inte med säkerhet kan avgöra om det är en student eller ChatGPT som skrivit en text. Endast i en av texterna kunde lärarna se en skillnad mellan texterna och kunna urskilja på vem som hade skrivit det. Faktorer som enligt deltagarna gjorde att texterna verkade skriven av ChatGPT var att den var välskriven och källornas placering. Det fanns inte en tydlig attityd för eller mot användning av ChatGPT, varken som verktyg för lärare eller lärverktyg för studenter. Däremot var den upplevda nyttan (Performance expectancy, PE) viktigast. De övergripande slutsatserna av denna studie är att lärare har svårt att se om en text är skriven av ChatGPT eller en student. / Today the possibility exists to write text with chatbots, which is a form of artificial intelligence. One of the prominent chatbots is ChatGPT that has the capability to generate texts as an example. At universities, it is common to have examination tasks where students are required to write texts. It has therefore created the possibility for students to use ChatGPT as a tool which could be considered cheating. This study aims to research how well university teachers possess the capability of distinguishing texts written by students compared to ChatGPT. Furthermore, research about university teachers’ acceptance in the usage of ChatGPT as a tool both for university teachers and students. The method used was a survey that’s part experiment and questions about acceptance. The study had a total of 38 participants between 30-72 years old and the mean age being 49.3. The study consisted of 22 women, 14 men and 2 did not want to specify. Their task was to read and assess three texts. These texts were written by a student or ChatGPT. The results showed that university teachers could not identify if the author was a student or ChatGPT. There was only one text that university teachers could identify a difference between the two texts and distinguish who had written it. Factors according to the participants that seemed to distinguish if the text was written by ChatGPT were that it was well written and the placement of sources. There was no definite attitude towards or against the usage of ChatGPT, neither as a tool for teachers or students. Thus, the perceived usefulness (Performance expectancy, PE) was most important. The overall conclusion of this study was that teachers found it difficult to identify if the text was written by ChatGPT or a student.

This thesis aims to explore how academic librarians and faculty describe their collaboration regarding development of students’ information literacy, especially focusing on what they consider necessary for a successful collaboration. Taking collaboration theory as a point of departure, and by conducting two focus groups with 6 and 4 academic librarians respectively, as well as individual interviews with 8 teachers, the results of the analysis reveal that successful collaborations are characterised by joint planning and joint evaluation of integrated teaching that reflects both teachers and librarians’ expertise. Such endeavours, however, require both time and mutual commitment on behalf of the two professions. The authors argue that university management need to facilitate networking opportunities, as well as work actively to enable integration and encourage collaboration. Furthermore, the thesis contributes to the theoretical understanding of librarian and faculty collaboration by proposing changes to existing collaboration theory.

Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder. Undersökningens deltagare var 92 heltidsanställda universitetslärare (52 kvinnor) vid Högskolan Väst. För datainsamlingen användes skalan Perceived Stress Scale, Thomas – Kilmann Conflict Mode Instrument samt bakgrundsfrågor gällande lärarnas kön ålder och tillhörande institution. Resultatet visade att den konkurrerande stilen var minst förekommande och att lärarnas upplevda stressnivå ansågs vara relativt låg. Det visades förekomma svaga positiva icke-signifikanta samband mellan stress och två konflikthanteringsstilar; samverkan och undvikande. Sambandet mellan stress och den undvikande stilen, samt mellan stress och den samverkande stilen, diskuterades bero på att det kan upplevas som mer stressande att se till bådas behov i en konflikt. Resultatet fann att stress och den konkurrerande stilen tenderade att vara mindre förekommande hos äldre universitetslärarna. Den konkurrerande stilen visades även vara den minst förekommande konflikthanteringsstilen hos lärarna, vilket diskuteras som positivt eftersom det indikerar att lärarna inte är angelägna om att tillgodose sina egna behov framför sina studenters. Ett kritiskt förhållningssätt bör hållas till resultatet, eftersom den interna konsistensen gällande konflikthanteringsstilar var svårbedömd / Stress has been found to occur in the teaching profession. Stress is connected with conflicts in the psychosocial work environment. The purpose of the study was to investigate if conflict styles were related to the experience of stress. The study examined which style that was most and least frequent, and university teachers perceived stress levels. A further aim was to examine whether stress and conflict styles were related to gender and age. The participants were 92 full-time teachers (52 women) at University West. For the data collection the Perceived Stress Scale and Thomas - Kilmann Conflict Mode Instruments were used among with background questions regarding gender, age and institutional belonging. The results showed the competing style to be least frequent and that teachers' perceived stress level was considered to be relatively low. The results also showed a weak positive non-significant correlation between stress and the two styles; collaboration and avoidance. The relationship between stress and the avoidance style, and between stress and the collaborative style, were discussed to be perceived as more stressful since both styles try to ensure both needs in a conflict. The study found that stress and the competing style tended to be less frequent and less prevalent among older teachers, which were discussed to be positive since it indicates that teachers do not look to meet their own needs in front of their students. A critical approach should be use with these results, since the internal consistency regarding conflict management styles, were difficult to assess

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views. Using data from qualitative interviews we apply Technology acceptance model (TAM) and Activity theory (AT) used in both education and human computer interaction to identify how different factors interact to form these opinions. Our study finds that teachers experience a lack of proper training in the use of classrooms as a concept and tend to stay in established norms of how education is to be conducted. These results leads to questions whether education in the use of these classrooms is adequate for teachers or if education needs to focus more on outcomes of the concept and changing established norms rather than to focus on the use of technology. Our study also shows that teachers do not view the classrooms as a whole where artefacts enable and form each other. Rather they view the physical room, the technology and themselves as separate entities that operate separately from each other.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.