Syftet med föreliggande uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur technostress yttrar sig hos projekt- och produktionsledare inom olika områden i mediebranschen. Detta genom att undersöka vilka technostress creators (techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty) som påverkar denna yrkesgrupp, samt hur anställda hantera dessa. I genomförandet av studien har två kvalitativa- och en kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa datainsamlingen utgjordes av en fokusgruppsdiskussion samt enskilda intervjuer med projekt- och produktionsledare verksamma i Malmö. Den kvantitativa undersökningen gjordes i form av en enkät som skickades både till projekt- ochproduktionsledare inom mediebranschen i Malmö, samt till Nätverket Pirayas medlemmar.Studien visar att projekt- och produktionsledare inom mediebranschen framförallt upplevertechno-overload samt techno-invasion. Insamlade data tyder också på att den medieteknik som främst ligger till grund för detta är e-post och mobiltelefoner. Tillsammans möjliggör de en hög arbetsbelastning som informanterna och respondenterna upplever som svår att hinna med under kontorstid. Därtill innebär medieteknikens mobilitet – och därmed arbetets tillgänglighet utanför kontoret – att informanterna och respondenterna tidvis har svårt att hålla isär arbetsliv och privatliv. Utlåtande från informanterna och respondenterna tyder emellertid på att förekomsten av techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty är låg hos projekt- och produktionsledare inom mediebranschen. / This study aims to examine whether project- and production managers within different areas of the media industry experience technostress due to any of the five technostress creators:techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity and techno-uncertainty. Furthermore, the study examines how employees handle the effects of these. In the study, both qualitative and quantitative methods have been applied. The qualitative data collection includes a focus group discussion as well as individual interviews with project- and production managers operating in Malmö. The quantitative data collection was conducted in the form of a survey sent to both project- and production managers in the media industry in Malmö and to Nätverket Piraya’s members. The results show that project- and production managers in the media industry mostly experience techno-overload and techno-invasion. The collected data indicate that information communication technologies (ICT) such as email and mobile phones are the main reason for this. Together, they enable a workload that is difficult for the respondents to keep up with and finish during office hours. The mobility of these ICT’s also allows the respondents to work outside the office, making it difficult for many to separate work and personal life. The study also shows that the presence of techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty is low among the respondents.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

5 Abstract In recent years, information and communication technology have become an increasingly integral part of almost everyone's work. The SARS-CoV-2 pandemic has accelerated to some extent the implementation of digital technologies that employees have not used before in such large scale and to which they have had to adapt. The number of employees working in various forms of teleworking has also increased. In addition to the positive effects in the form of increasing work efficiency, employee flexibility and facilitation of communication between international teams, the usage of information and communication technology is associated with a negative aspect in the form of technostress. This thesis deals with the relationship between different ways of work organization and technostress creators and the relationship between technostress creators and technostress inhibiting factors on employees who work with information and communication technology. It focuses also on intergroup differences in terms of technostress. The data were obtained through an online self-assessment questionnaire which was distributed through social networks 11 months after the spread of Covid-19 in the Czech Republic. The questionnaire consisted of the Technostress Creators Inventory (Ragu-Nathan et al., 2008) and the Technostress...