Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ge en bild av hur några av dagens högskolelärare upplever rekryteringen av studenter till lärarutbildningen och hur studenterna påverkar deras undervisning. Frågeställningarna var: 1. Har högskolelärarna märkt av någon förändring avseende kunskapsbakgrund och social bakgrund beträffande de studenter som rekryteras till lärarutbildningen under senare år? 2. Hur anpassar högskolelärarna sin undervisning till studenterna? 3. Vad har högskolelärarna för inställning till mångfald i lärarstudentrekryteringen? Metod För att besvara studiens frågeställningar valdes kvalitativ intervju som metod. I studien har fem högskolelärare på lärarutbildningarna i Stockholm intervjuats. Högskolelärarna arbetar på tre olika högskolor på tre olika ämnesinriktningar Resultat Tre av fem högskolelärare har märkt en negativ kunskapsförändring hos studenterna och att andelen lärarstudenter med sämre förutsättningar för att ta till sig högre studier har ökat. Enligt samtliga högskolelärare anpassas undervisningen på högskolan till studenterna. Anpassningen är dock begränsad i förhållande till vissa faktorer. Resurser sätter bl.a. gränser för hur långt anpassningen kan gå. Anpassningen får inte heller gå så långt att utbildningens kvalité hotas. Anpassningen i förhållande till studenter, ingående den förändrade andelen med studieovana, antyds inte göras i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga högskolelärare är positiva till mångfald inom lärarutbildningen och alla är positiva till att arbeta med en förändring av lärarstudenterna. Slutsats Enligt tre högskolelärare i denna studie har en negativ kunskapsmässig förändring skett hos studenterna, vilket har fått konsekvenser för lärarutbildningen. Arbetet kring att anpassa undervisningen och överbrygga klyftan mellan den förändrade andelen lärarstudenter med studieovana och lärarutbildningens komplexitet, har enligt de tre högskolelärarna diskuterats och påbörjats på högskolan. Enligt högskolelärarna själva, dock inte i en tillräckligt stor utsträckning. De yrkesverksamma högskolelärarna är utifrån de positiva aspekter mångfald kan medföra ense om att högskolan bör släppa in lärarstudenter med låga antagningspoäng. Om högskolan väljer att arbeta med förändringen av lärarstudenterna bör dock vissa arbetssätt på högskolan utvecklas. Det för att säkra utbildningens kvalite gentemot alla studenter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

The purpose of the study can in greater detail be described as makingan analysis of the role of knowledge, as well as the assumptions inscribedin knowledge, in the practices of governing academic subjects liketeachers and researchers. The point of departure is the new concepts of theinteraction between individual freedoms and social norms that emergedrecently in the context of the political governance of higher education(Management). The study also includes genealogical analyses of how thenew forms of governance are related to historical imaginaries of the Academy(past times), and how such historical material is reproduced and operatesin today’s Swedish University settings. The historical material consists of texts regarding the history of theUniversity, public material such as official reports of the State (SOU) andgovernment bills and it also includes reports from a national symposium onthe university in the middle of the 1980’s. The empirical material consists of an impressionistic ethnographic fieldstudy from 10 meetings of the deans’ council in the second part of1998 (Study 1), 27 in depth interviews; 10 interviews with deans (Study 2),11 interviews with the members of the university board and finally 4 interviewswith external informants (Study 3). The theoretical guidelines, along which this research is organised,are based on Michel Foucault´s notion of gouvernmentalité (governmentality),Nikolas Rose’s reflections regarding the emergence of new liberalrationalities of governing (advanced liberalism) and Judith Butler’s poststructuralfeminist perspective. This theoretical framework is used as apoint of departure to study how power and governance operate in thepractices of the deans’ council; how the assumptions and concepts of thedeans are inscribed in those practices where power and governance areexercised; how the deans construct themselves and each other and finallyhow the construction of identities in those practices are related to the forcesof power that operate inside and outside the university setting. The self-governing practices of the deans’ council, that are part ofthe university’s governance policy, are understood by the actors as a movementtowards increased autonomy. A closer scrutiny of those practices,however, reveals that the new management discourse governs the practicesfrom behind, as it were. The activities of the university, it seems, arenow directed towards the aim of realizing the future needs of manpower insociety, preferably within the technological, scientific and medical sector.In order to ensure oneself about efficiency and quality, the previous confidencesystem is replaced by a quality follow-up (quality control) systemwith the starting point in an economic administrative thinking.

This bachelor thesis in Library and Information science (LIS) aims to examine faculty perceptions of what constitutes and legitimizes an academic library. Academic libraries have experienced immense changes in the last several decades, mainly due to techno­logical advances such as electronic resources, but also the increase in students, teachers and researchers. Many libraries are trying to to provide new services and expertise to remain indispensable to users, which contributes to a fragmented image of academic libraries. This study addressed the following research questions: What are teachers’ and researchers’ expectations of an academic library? How do teachers and researchers think about access and resources? What are teachers’ and researchers’ perceptions of future academic libraries? The study was conducted using a qualitative approach where eight faculty members with experience of being both a teacher and a researcher were interviewed at the Faculty of Health and Society at Malmö University. The data was analyzed using an analytical framework of legitimacy and documentality deriving from Professor Joacim Hansson (2015), but adapted to fit the study. The analytical framework mainly contributed in clarifying which library resources and services can be considered either essential or mostly facilitating. The findings show that faculty perceives the academic library as crucial for their work, especially for giving access to printed or electronic literature, guiding users in how to find and value relevant information, assisting in publishing matters and in education. However, faculty also considers resources and supportive services intrinsically non-essential to teaching and research as relatively important, and truly values the personal contact with the librarians. The results indicate that academic libraries will persist in the foreseeable future, though an informed strategy is necessary.

During recent years the professional role of librarians has changed considerably. Development in the areas of information technology and the Internet has had a strong impact on libraries. Today’s visitors are in greater need of librarian support for information seeking and other services. This has led to a shift towards the development of a more complex pedagogical role for librarians. The aim of this Master thesis is to analyse the pedagogic and professional role of librarians, and of the nature of co-operation between librarians and teachers. Our research is based on interviews with librarians at a University library and with teachers. The interviews were analysed through a qualitative, thematic approach. The most important conclusions of our research are that librarians are very motivated to work together with the teachers and that they use every opportunity to do so. The teachers need librarians’ knowledge about sources, methods and search strategies to be able to carry out relevant information seeking tasks in a class. Findings indicate that some of those tasks might have been impossible for the teachers to assist their students with without the co-operation of a librarian. Teachers and librarians have several forums where they can interact. One example is the library’s reference group. As a result new forms of cooperation have evolved. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master’s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups. Since it is two different professional groups which meet in a situation of cooperation, I have also chosen to investigate “the faculty culture” where the point of departure has been the research of Larry Hardesty. One result of my study is that all the teachers have a similar conception of information literacy. All the respondents mention the ability to retrieve, evaluate and use effectively the information needed and they also mention the criticism of the sources as important elements in the concept of information literacy. My research also shows that all the teachers have a positive opinion of cooperation between librarians and university teachers. As favourable factors in a collaborative situation the teachers mention personal contacts and common goals. As negative factors the respondents point out lack of time, insufficient marketing, economic cutbacks, digitalization, conservatism and individualism. Some teachers also point out that it is two different professional cultures that meet and a cultural clash could then occur. The results of the study also show that teachers have confidence in the professional abilities of librarians, but, which all my respondents emphasize, their personal qualities are equally important. / Uppsatsnivå: D

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet. Informanterna beskrev också förslag på utveckling av områden rörande kursvärdering. I diskussionen sammanfattas resultatet i tre teman med stor betydelse för kursvärdering. Dessa är: Syfte – meningen med kursvärderingen, Metod – variationer av olika kursvärderingsmetoder samt Process – arbetet med kursvärdering är en process. Följande slutsatser har analysen utmynnat i; Begreppen kursvärdering och kursutvärdering behöver förtydligas, Det är problematiskt att genomföra en kursvärdering som har flera syften, För att säkerställa det övergripande syftet med at förbättra kvaliteten behövs ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen, Summativa kursvärderingar bör kompletteras med formativa kursvärderingsmetoder för att uppnå ökat studentinflytande och förbättrad kvalitet, Kursvärdering bör systematiskt kompletteras med annan information för att göra en djupare och mer omfattande analys av kursen med syfte att få en helhetsbild av kursen, Den kursvärderingsmetod man använder sig av bör passa ihop med det syfte man har för genomförandet av kursvärderingen, Det är bra att öka variationen av kursvärderingsmetoder, Rörande kursvärderingsmetoden KURT så bör ett klart syfte med just den metoden skrivas fram för respektive nivå i organisationen, Det är viktigt att även resultatet av andra former av kursvärderingsmetoder än KURT tas tillvara, Arbete med kursvärdering är en process och kursvärdering blir därigenom processinriktad, Det finns ett behov av att ta tillvara lärarnas synpunkter på kursen, Det finns ett behov av ett mer systematiskt organiserat stöd för de som är kursansvariga.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.