En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. En kvalitativ fallstudie utfördes för att få en holistisk överblick över arbetsflödet. Studien genomfördes på en avdelning på ett äldreboende med hjälp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju. Resultatet tyder på att kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress är nära sammanlänkande och förutom tidigare identifierade kognitiva arbetsmiljöproblem, framträdde även en ny dimension.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.

<p>Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.</p>

Informations och kommunikationsteknologi (IKT) har blivit en del av allas vardag och har ockuperat individers privat- och arbetsliv. IKT-relaterad stress, också känt som teknikstress, är ett fenomen som påverkas av IKT-användning och i en organisatorisk kontext kan denna typ av stress få stora konsekvenser. Detta då teknikstress påverkar de anställda negativt genom bland annat minskad arbetsnöjdhet och hämmad produktivitet samt en ökad frånvaro och utbrändhet. Konsekvenserna av teknikstress har alltså en direkt effekt på organisationen och dess arbetskraft. Det finns även fördomar om att yngre, som är uppvuxna med IKT, skulle vara bättre på att hantera IKT då de exponeras för det i en tidig ålder. Syftet med undersökningen är att reda ut om och varför de yngre anställda upplever teknikstress och hur det hanteras av organisationen i form av hur cheferna bemöter de anställdas upplevda teknikstress. För att undersöka det användes teorier kring teknikstress och ledarskap samt en analysmodell bestående av krav-kontroll och stödmodellen. Empirin samlades in genom en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade på att unga upplever teknikstress, dels på grund av en hög arbetsbörda med mycket multitasking men också på grund av den IKT de använder. Det framgick också att cheferna inte, i tillräckligt hög utsträckning, bemöter denna teknikstress. Detta beror bland annat på att de anställda inte informerar sin chef när de känner teknikstress.

This study examines the phenomenon of technostress and digitization in the profession of social work, which is about the stress and frustration that can occur when using digital tools at work. The study is based on six semi-structured interviews with social workers from different parts of the country of Sweden. Inspired by grounded theory, the results show that technological stress is frequent for social workers and does not seem to be limited to specific areas within the field but seems to affect all professional groups within social work. Most common is an overall frustration with systems and programs that are not adapted to specific areas within the profession. This frustration is based on duplication of work when systems do not function as intended and when the same documentation needs to be introduced identically in similar systems. The study also examines technological stress and digital solutions in relation to the prevailing Covid-19 pandemic, where restrictions in society have meant more work from home at a distance for the social workers, which led to blurred boundaries between private and working life, especially at times when work is done from home. At the same time, results also demonstrate that the flexibility and freedom that comes with the possibility of working remotely is something that is sought after, regardless of whether one prefers to work in an office, from home, or both.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd. Förhoppningen är att verktyget ska bidra till att öka medvetenheten om kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress, och att i längden medverka till att förbättra datoranvändarens psykosociala arbetsmiljö.

Dagens samhälle och dess individer lever i ett överflöd av information tillhandahållen av den teknik som benämns informations- och kommunikationsteknik, ICT. Samtidigt som denna tekniska utveckling bidrar till stora framsteg för samhället påverkar den individer på sätt som ännu ej blivit fullt synliga. Forskning pekar på att svenskar sover allt mindre och att denna myriad av ICT kan vara en orsakande faktor. Studien syftar att besvara frågan om fråntagandet av ICT-användning tätt inpå sänggående har en påverkan på sömnkvaliteten. Genom att frånta individer möjligheten till interaktion med ICT i samband med sänggående erhålls såväl kvantitativ som kvalitativ data som styrker att teknikanvändandet påverkar sömnen. Dessa data insamlas med hjälp av dagböcker, enkäter samt registrering av sömn via sömnapplikation för en smartphone. Studien visar att användandet av ICT tätt inpå sänggående i stort har en negativ effekt på sömnkvalitet. Dock existerar yttre krav från samhället att en individ idag skall ha tillgång till ICT under dygnets alla timmar, detta skapar stress vid fråntagande av densamma. Stora individuella skillnader finns och yttre faktorer kan ha en stor inverkan på dessa individers sömn.  Utifrån studiens resultat rekommenderas att ICT-användning tätt inpå sänggående begränsas eller avstås från för att möjliggöra avslappning och öka sömnkvaliteten. / In society today individuals are living in an abundance of information provided by the technology known as information and communication technology, or in short ICT. While this technological development contributes to major advances in society, individuals are affected by it in ways yet unknown. Research indicates that Swedes are sleeping less and that this plethora of ICT can be a contributing factor. This study aims to answer the question whether deprivation from use of ICT just prior to bedtime has an effect on the quality of sleep. By depriving individuals of the opportunity to interact with ICT in connection with bedtime the study acquires both qualitative and quantitative data, showing that the use of technology affects sleep. This data is obtained through diaries, questionnaires and by registering sleep using a sleep application for a smartphone. The study shows, at large, that the use of ICT just prior to going to bed has a negative effect on the quality of sleep. However, existing external demands from society that an individual today should have access to ICT at all hours creates stress when deprived from it. Between individuals large differences exist and external factors can have a major impact on these individuals' sleep. Based on the results from this study it is recommended that ICT use just prior to bedtime should be limited or completely excluded in order to allow for relaxation and improved sleep quality.

Mobilnotifikationer är ett relativt nytt fenomen och mobilanvändare idag får allt fler notifikationer skickade till sig per dag. Hur de faktiskt påverkar användare, både sett till mobilanvändning och användarbeteenden, är fortfarande ett tämligen outforskat område. Denna studie utforskar hur mobilnotifikationer påverkar studenters upplevda stressnivåer och fokus under schemalagda skolaktiviteter. För att undersöka detta jämfördes en normal vecka med en vecka då notifikationer tystades med hjälp av stör-ej-funktionen i mobiltelefonen. Under denna period loggades mobilanvändningen och deltagarna fick föra en dagbok för reflektioner kring sitt beteende under dagen. Undersökningen avslutades med semi-strukturerade intervjuer. Resultaten av undersökningen visade att mobilanvändningen höll en jämn nivå under hela undersökningen. Ingen stress upplevdes av deltagarna i samband med mottagna notifikationer i skolmiljön, däremot upplevdes bättre fokus då stör-ej-funktionen aktiverades och notifikationerna tystades. Ett samband mellan få antal mottagna notifikationer och bättre upplevt fokus upptäcktes.  Undersökningen har även haft ett metodologiskt syfte då fler undersökningar krävs i detta område. En slutsats vi drar efter avslutad studie är att tillvägagångsättet lämpar sig bra för att jämföra upplevd med faktisk mobilanvändning. Kombinationen dagbok och semi-strukturerade intervjuer var även ett bra tillvägagångssätt för att fånga upp deltagarnas beteenden och reflektioner. / The average user receives approximately 46 smartphone notifications every day. But there is little research regarding how users are affected by them. In this paper we assess the impact of mobile notifications in learning situations with regards to perceived stress and focus. This was achieved by monitoring the users’ mobile usage during two weeks. The first week, they proceeded as normal. During the second week they were asked to activate the do-not-disturb mode during scheduled school activities. During this time their mobile usage was documented both through software and from daily occurring survey. This was followed up by semi-structured group interviews. The results showed that the mobile usage remained the same during the second week. The participants were not stressed at all but there was an increase in perceived focus when the do-not-disturb mode was switched on. The results show a relation between a low number of received notifications and increased perceived focus. The study was also carried out with a methodological purpose, since the area is rather new. We came to the conclusion that the method is appropriate for investigating the differences between perceived and actual mobile usage. The study was successful in its implementation of daily occurring surveys and semi structured interviews. This combination allowed for great user reflections.