<p>Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering.</p><p>Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats.</p><p>Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet.</p><p>Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas. Hörselnedsättningens grad kan troligen påverka, liksom symmetrin mellan öronen. Den initiala taluppfattningen i örat som drabbas kan variera. Detta arbete visar också att en sensitiv metod för att konstatera effekten är den som i Sverige heter maximal taluppfattning, men objektiva mätmetoder välkomnas. Audionomens ställningstagande i val av en eller två hörapparater berörs, med utgångspunkt av auditiv deprivering och binaural interference. Resultat och diskussion lyfter viktiga aspekter att beakta för audionomen i det rehabiliterande arbetet.</p>

Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering. Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats. Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet. Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas. Hörselnedsättningens grad kan troligen påverka, liksom symmetrin mellan öronen. Den initiala taluppfattningen i örat som drabbas kan variera. Detta arbete visar också att en sensitiv metod för att konstatera effekten är den som i Sverige heter maximal taluppfattning, men objektiva mätmetoder välkomnas. Audionomens ställningstagande i val av en eller två hörapparater berörs, med utgångspunkt av auditiv deprivering och binaural interference. Resultat och diskussion lyfter viktiga aspekter att beakta för audionomen i det rehabiliterande arbetet.

Dagens samhälle och dess individer lever i ett överflöd av information tillhandahållen av den teknik som benämns informations- och kommunikationsteknik, ICT. Samtidigt som denna tekniska utveckling bidrar till stora framsteg för samhället påverkar den individer på sätt som ännu ej blivit fullt synliga. Forskning pekar på att svenskar sover allt mindre och att denna myriad av ICT kan vara en orsakande faktor. Studien syftar att besvara frågan om fråntagandet av ICT-användning tätt inpå sänggående har en påverkan på sömnkvaliteten. Genom att frånta individer möjligheten till interaktion med ICT i samband med sänggående erhålls såväl kvantitativ som kvalitativ data som styrker att teknikanvändandet påverkar sömnen. Dessa data insamlas med hjälp av dagböcker, enkäter samt registrering av sömn via sömnapplikation för en smartphone. Studien visar att användandet av ICT tätt inpå sänggående i stort har en negativ effekt på sömnkvalitet. Dock existerar yttre krav från samhället att en individ idag skall ha tillgång till ICT under dygnets alla timmar, detta skapar stress vid fråntagande av densamma. Stora individuella skillnader finns och yttre faktorer kan ha en stor inverkan på dessa individers sömn.  Utifrån studiens resultat rekommenderas att ICT-användning tätt inpå sänggående begränsas eller avstås från för att möjliggöra avslappning och öka sömnkvaliteten. / In society today individuals are living in an abundance of information provided by the technology known as information and communication technology, or in short ICT. While this technological development contributes to major advances in society, individuals are affected by it in ways yet unknown. Research indicates that Swedes are sleeping less and that this plethora of ICT can be a contributing factor. This study aims to answer the question whether deprivation from use of ICT just prior to bedtime has an effect on the quality of sleep. By depriving individuals of the opportunity to interact with ICT in connection with bedtime the study acquires both qualitative and quantitative data, showing that the use of technology affects sleep. This data is obtained through diaries, questionnaires and by registering sleep using a sleep application for a smartphone. The study shows, at large, that the use of ICT just prior to going to bed has a negative effect on the quality of sleep. However, existing external demands from society that an individual today should have access to ICT at all hours creates stress when deprived from it. Between individuals large differences exist and external factors can have a major impact on these individuals' sleep. Based on the results from this study it is recommended that ICT use just prior to bedtime should be limited or completely excluded in order to allow for relaxation and improved sleep quality.