Digitaliseringen möjliggör för ny digital teknik, vilket har en central roll i dagens verksamheter. Den digitala tekniken inom skolans värld möjliggör för både ökat lärande samt nya typer av undervisning. Lärare arbetar idag i en digital arbetsmiljö där skolan har behövt anpassa sig efter den digitala tekniken. Den digitala arbetsmiljön innebär nya arbetssätt, ökade kommunikationsmöjligheter samt en förändrad infrastruktur. Införandet av ny digital teknik inom skolans värld innebär utmaningar för lärare. Förutsättningarna för arbetet förändras och forskning visar att det är svårt för lärare att följa med i utvecklingen. När individer inte kan anpassa sig till ny digital teknik och förändringarna vilka tekniken medför, upplevs teknikstress. Teknikstress upplevs i form av överbelastning, invasion, otrygghet och osäkerhet. Teknikstress blir allt vanligare och det finns idag begränsade insikter i vad som lindrar lärares teknikstress. Studien syftar att undersöka hur verksamheter förebygger upplevd teknikstress i den digitala arbetsmiljön som kan uppstå vid den digitala transformationen.  Med hjälp av en systematisk litteratursökning har en djupare förståelse erhållits för ämnet, därefter följde en tematisk analys vilket gjorde att vi kunde identifiera, analysera samt upptäcka återkommande mönster av hur teknikstress hanteras i lärares digitala arbetsmiljö. Följaktligen identifierades även hur lärare upplever teknikstress för att beskriva vilka upplevelser hanteringsstrategierna baseras på. De teman som identifierades är: sätta gränser, kollegialt stöd, verksamhetsstöd, digital kompetensutveckling och individuell hantering. Dessa fem teman skapar en förståelse över hur teknikstress kan hanteras i lärares digitala arbetsmiljö. Studien pekar på att lärares upplevelser gällande teknikstress skiljer sig från varandra därmed är behovet av hanteringsstrategier också olika. Studien pekar på att det inte finns någon enskild lösning för att förebygga och hantera teknikstress utan att både individ och verksamhet behöver engagera sig. / Digitization enables new digital technology, which has a central role in today's operations. Digital technology within the school environment enables both increased learning and new types of teaching. Teachers today work in a digital workplace where the school has had to adapt to digital technology. The digital workplace means new ways of working, increased communication opportunities and a changed infrastructure. The introduction of new digital technology in the school environment poses challenges for teachers. The conditions for work are changing and research shows that it is difficult for teachers to keep up with developments. When individuals are unable to adapt to new digital technology and the changes that technology entails, technostress is experienced. Technostress is experienced in the form of overload, invasion, insecurity and uncertainty. Technostress is becoming more common and today there are limited insights into what relieves teachers' technostress. The study aims to investigate how organizations prevent perceived technostress in the digital workplace that may arise during the digital transformation.  With the help of a systematic literature search, a deeper understanding of the subject was obtained, followed by a thematic analysis which allowed us to identify, analyze and discover recurring patterns of how technostress is handled in teachers' digital workplace. Consequently, it was also identified how teachers experience technostress to describe which experiences the coping strategies are based on. The themes identified are: setting boundaries, peer support, operational support, developing digital skills and individual coping strategies. These five themes create an understanding of how technostress can be managed in teachers' digital workplace. The study indicates that teachers' experiences regarding technostress differ from each other, thus the need for coping strategies is also different. The study indicates that there is no single solution for preventing and managing technostress, both the individual and the organization needs to get involved.

Implementering av digitala vårdlösningar har en stor betydelse för samhället men anses också vara en stor utmaning för vårdpersonalen. Syftet med studien är att undersöka eventuella användarbarhetsproblem och teknikstress som kan upplevas bland vårdpersonalen i Arvika och Eda kommun då SecureMailbox ersätter deras nuvarande meddelandetjänst faxen. Ytterligare ett syfte är att samla in rekommendationer utifrån vårdpersonalens upplevelse av systemet. Uppsatsens undersökningsfrågor är således Hur lätt upplever användarna att det var att börja använda systemet?, Vilka är användbarhetsproblemen som finns i SecureMailbox? samt När vårdpersonalen använder gränssnittet, när och var uppstår eventuell teknikstress? Uppsatsens teoretiska referensram är baserad på tidigare studier och litteratur vilka behandlar informations- och kommunikationsteknik i samband med e-hälsa, användbarhet i relation till digitala lösningar inom vården och teknikstress kopplat till detta. Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom enkät, bakgrundsenkät, observation, intervju, tänka högt och pilottest har använts. De empiriska källorna utgjordes av vårdpersonal som berörs av ersättandet av faxen genom SecureMailbox i Arvika och Eda kommun. I studiens slutsats har det framkommit att upplevelsen av systemets användbarhet är överlag positiv men att identifierade problem gör att vårdpersonalen inte klarade att utföra några av de tilldelade uppgifterna. Utöver detta visar studien att teknikstress uppstod när vårdpersonalen saknade tillräckligt med kunskap för att utföra sina uppgifter. / Implementation of digital healthcare solutions is of great importance in society, but is also considered a major challenge for healthcare professionals. The purpose of the study is to investigate usability problems and technology stress that can be experienced by the healthcare professionals in Arvika and Eda municipality as SecureMailbox replaces their current messaging service, the fax. An additional purpose is to collect recommendations based on the experience of the healthcare professionals of the system. The research questions in this bachelor thesis are thus: How easy do users feel that it was to start using the system?, What are the usability problems found in SecureMailbox? as well as When the healthcare staff uses the interface. when and where does the technology stress occur?. The thesis’s theoretical frame of reference is based on previous studies and literature dealing with information and communication technology in connection with e-health, also usefulness in relation to digital solutions in healthcare and technology stress linked to this is presented. The empirical material has been produced through usability tests. Other methods, such as survey, background questionnaire, observation, interview, think aloud and pilot test have been used. The empirical sources consisted of healthcare personnel who are affected by the replacement of the fax through SecureMailbox in Arvika and Eda municipality. The study's conclusion is that the experience of usability is generally positive but that problems identified in this study are the cause for the health care professionals not being able to perform some of the assigned tasks. In addition, the study shows that technostress occurred when the healthcare professionals lacked sufficient knowledge to carry out their tasks.