The adoption and use of information and communication technology (ICT) solutions in companies are on the rise and with this rise comes several health effects. One kind of these health effects, called technostress affects employees and self-employees while using ICT for telework. The aim of this study has been to create a deeper understanding of the factors that are stressing employees and self-employees that has the opportunity to work flexible work hours using ICT. A qualitative research method including interviews has been used to gather data for this thesis. My findings suggests that awareness of the stress factors in different areas makes it easier to avoid getting affected by them. These stress areas are (1) reachability, (2) ICT and flexible work hours, (3) Work, information and technology overload and (4) Separation between work and leisure. I expect that this study will contribute to broadening the awareness of these stress factors.

Despite the variety of literature on ‘adaptation to technology’, the literature still witnesses a gap concerning the concept of adaptation especially about its multi-level nature. Recognizing the multilevel nature of IS adaptation, we rise the challenge of conducting an alternate template analysis of three cases of adaptation to IS in order to provide complementary explanations about the phenomenon. In order to expand the comprehension of the ‘adaptation’ concept, a multi-study dissertation model is adopted. The objective is to examine the adaptation concept on three different levels: the individual, the group level, and the organizational level. This thesis aims at 1) exploring the shaping of individual adaptive actions that knowledge workers engage towards technostress with a focus on the factors that influence their adaptation process; 2) examining the adaptive performance of a group facing an newlyimplemented technology based on the adaptive structuration theory (DeSanctis and Poole 1994) under which were puzzled the concepts of affordances (Leonardi 2011, Leonardi, Huysman et al. 2013) and the structure of usage (Burton-Jones and Straub Jr 2006, Burton-Jones and Gallivan 2007); 3) examining, through an organizational learning lens (Argyris and Schon 1978), the case of an organizational adaptation to environmental technological changes examined within a managerial cognition conceptual framework (Orlikowski and Gash 1994); (Bijker 1987, Bijker 1995). To answer the different research questions, the three studies adopt a qualitative approach falling within a critical realist perspective.

Forskning visar att effekterna av teknikrelaterad stress på arbetsplatser är ett understuderat ämne. Eftersom teknologin kommer att fortsätta utvecklas och vara en essentiell del av verksamheter är det därför viktigt att förstå konsekvenserna av det och vad som kan bidra till ökad technostress (Ragu-Nathan et al., 2008). Syftet med studien var att ta reda på specifika faktorer som bidrar till technostress på arbetsplatsen för att utifrån detta kunna identifiera strategier och åtgärder för att kunna hantera och förebygga problemet. För att belysa problemet har teori om technostress på arbetsplatsen insamlats för att få en bred grund till studien att koppla empirin till. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har en enkät delats ut och intervjuer har genomförts med anställda på två olika undersökningsenheter. Studien visar att människor upplever viss technostress på arbetsplatsen och att det är något som bör lyftas i organisationer. Detta eftersom technostress påverkar arbetets effektivitet och resultat i hög grad. Anställda bör bjudas in till att vara mer delaktiga i implementationer för att känna att de kan påverka förändringsprocessen. Därtill bör utbildningar anpassas efter användare för att anställda ska känna att de behärskar den teknik de använder i sitt dagliga arbete. / Studies shows that the effects of technology-related stress in workplaces are an under- researched topic. As the technology will continue to develop and be an essential part of organisations, it is therefore important to understand the consequences of it and what can contribute to increased technostress (Ragu-Nathan et al., 2008). The purpose of the study was to find out specific factors that contribute to technostress in the workplace in order to be able to identify strategies and measures to be able to handle and prevent the problem. To illustrate the problem, the theory of technostress in the workplace has been collected in order to get a broad basis for the study to link the empirical. With a combination of qualitative and quantitative approach, a questionnaire has been distributed and interviews have been conducted with employees on two different study units. The study shows that people experience some technostress in the workplace and that it is something that should be highlighted in organizations. This is because technostress affects the efficiency and results of the work. Employees should be invited to be more involved in implementations to feel that they can influence the change process. In addition, trainings should be adapted to users in order for employees to feel that they have mastered the technology they use in their daily work.

Technostress is an emerging and significant psychological phenomenon associated with the use of technology. It impacts human behavior and distracts from living a healthy and meaningful life. As humans increasingly encounter computational technology on a daily basis, there is a need to understand and manage the anxieties and tensions that can result from these interactions. Using the lens of critical design, this thesis explores this concept of technology induced stress and promotes reflection, personal growth and awareness through three different design research methods. It further builds on the topic of slow technology which unfolds in the form of a design fiction, design probe and design artifacts, challenging our understanding of technostress while embracing constructive discussions and creative designs to speculate the human-technology relationship. / Master of Fine Arts

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur technostress yttrar sig hos projekt- och produktionsledare inom olika områden i mediebranschen. Detta genom att undersöka vilka technostress creators (techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty) som påverkar denna yrkesgrupp, samt hur anställda hantera dessa. I genomförandet av studien har två kvalitativa- och en kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa datainsamlingen utgjordes av en fokusgruppsdiskussion samt enskilda intervjuer med projekt- och produktionsledare verksamma i Malmö. Den kvantitativa undersökningen gjordes i form av en enkät som skickades både till projekt- ochproduktionsledare inom mediebranschen i Malmö, samt till Nätverket Pirayas medlemmar.Studien visar att projekt- och produktionsledare inom mediebranschen framförallt upplevertechno-overload samt techno-invasion. Insamlade data tyder också på att den medieteknik som främst ligger till grund för detta är e-post och mobiltelefoner. Tillsammans möjliggör de en hög arbetsbelastning som informanterna och respondenterna upplever som svår att hinna med under kontorstid. Därtill innebär medieteknikens mobilitet – och därmed arbetets tillgänglighet utanför kontoret – att informanterna och respondenterna tidvis har svårt att hålla isär arbetsliv och privatliv. Utlåtande från informanterna och respondenterna tyder emellertid på att förekomsten av techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty är låg hos projekt- och produktionsledare inom mediebranschen. / This study aims to examine whether project- and production managers within different areas of the media industry experience technostress due to any of the five technostress creators:techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity and techno-uncertainty. Furthermore, the study examines how employees handle the effects of these. In the study, both qualitative and quantitative methods have been applied. The qualitative data collection includes a focus group discussion as well as individual interviews with project- and production managers operating in Malmö. The quantitative data collection was conducted in the form of a survey sent to both project- and production managers in the media industry in Malmö and to Nätverket Piraya’s members. The results show that project- and production managers in the media industry mostly experience techno-overload and techno-invasion. The collected data indicate that information communication technologies (ICT) such as email and mobile phones are the main reason for this. Together, they enable a workload that is difficult for the respondents to keep up with and finish during office hours. The mobility of these ICT’s also allows the respondents to work outside the office, making it difficult for many to separate work and personal life. The study also shows that the presence of techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty is low among the respondents.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

Den ökande användningen av information-och kommunikationsteknik (ICT) hos lärosäten i samband med omställningen till distansundervisning har inneburit att allt högre krav ställs på universitetslärare. Den stress som uppstår i samband med användningen av ICT kallas för teknikstress och kan bland annat ge upphov till problem med sömn, koncentration och sociala relationer. Det kan också leda till mindre trivsel och motivation på jobbet. Ålder och kön är faktorer som i tidigare forskning undersökts och man har kommit fram till blandade resultat, men ett relevant resultat är att medelålders lärare i åldern 35-45 år lider av mer teknikstress jämfört med lärare som är yngre än 35 och äldre än 45 och det tros bero på att de som är i medelåldern har ett mer komplicerat förhållande mellan hem och arbete på grund av att man till exempel har barn. Det finns också andra studier som kommit fram till resultat som skiljer sig från dessa. Syftet med denna studie var därmed att undersöka om det finns en korrelation mellan ålder och teknikstress. En kvantitativ undersökning i form av en enkät skickades ut till åtta högskolor och universitet i Sverige och 1422 svar togs emot. Frågorna i enkäten baseras på de fem källorna till teknikstress som är tekno-överbelastning, tekno-komplexitet, tekno-invasion, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet. Dessa används som underlag för att mäta mängden teknikstress hos respondenterna. De resterande frågorna behandlar de påverkande faktorer på teknikstress som identifierats i tidigare forskning. Datan analyserades med deskriptiva, univariata och bivariata analyser. En övergripande univariat analys utfördes på kön och ålder med frekvensfördelning. Resultatet visar på att det inte finns en korrelation mellan teknikstress och ålder och att samtliga åldersgrupper upplevde liknande mängder av teknikstress. Det fanns ingen skillnad i mängden teknikstress för män och kvinnor samt de med barn under 18 år och de utan barn under 18 år. / The increasing use of information and communication technology (ICT) in higher education institutions in connection with the transition to distance education has meant that ever higher demands are placed on university teachers. The stress that arises in connection with the use of ICT is known as technological stress and can, among other things, give rise to problems with sleep, concentration and social relationships. It can also lead to less job satisfaction and motivation. Age and gender are factors that have been investigated in previous research which has shown mixed results, but a relevant result is that middle-aged teachers aged 35-45 suffer from more technical stress compared to teachers younger than 35 and older than 45 and it is believed to be due to the fact that those who are middle-aged have a more complicated relationship between home and work due to having children, for example. There are also other studies that have come up with results that differ from these. The purpose of this study was thus to investigate whether there is a correlation between age and technostress. A quantitative survey in the form of a questionnaire was sent out to nine universities in Sweden which yielded 1422 responses. The questions in the survey are based on the five technostress creators which are techno-overload, techno-complexity, techno-invasion, techno-insecurity and techno-uncertainty. These are used as a basis for measuring the amount of technical stress in the respondents. The remaining questions address the influencing factors on technostress identified in previous research. The data were analyzed with descriptive, univariate and bivariate analysis. An overall univariate analysis was performed on gender and age with frequency distribution. The results show that there is no correlation between technology stress and age and that all age groups experienced similar amounts of technology stress. There was no difference in the amount of technical stress for men and women as well as those with children under 18 years and those without children under 18 years.

5 Abstract In recent years, information and communication technology have become an increasingly integral part of almost everyone's work. The SARS-CoV-2 pandemic has accelerated to some extent the implementation of digital technologies that employees have not used before in such large scale and to which they have had to adapt. The number of employees working in various forms of teleworking has also increased. In addition to the positive effects in the form of increasing work efficiency, employee flexibility and facilitation of communication between international teams, the usage of information and communication technology is associated with a negative aspect in the form of technostress. This thesis deals with the relationship between different ways of work organization and technostress creators and the relationship between technostress creators and technostress inhibiting factors on employees who work with information and communication technology. It focuses also on intergroup differences in terms of technostress. The data were obtained through an online self-assessment questionnaire which was distributed through social networks 11 months after the spread of Covid-19 in the Czech Republic. The questionnaire consisted of the Technostress Creators Inventory (Ragu-Nathan et al., 2008) and the Technostress...

Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2006.