Studiens syfte var att få insikt i möjliga faktorer som kan upplevas betydelsefulla för en individ som påbörjar en ny tjänst som produktionsledare. En kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär genomfördes på en industri i södra Sverige. Urvalet bestod av nio deltagare, fyra kvinnor och fem män, med en medelålder på 41 år. En majoritet av deltagarna påbörjade sin roll som produktionsledare under de senaste tolv månaderna före intervjutillfället. Intervjuguiden innehöll 28 färdigformulerade frågor varav majoriteten av intervjufrågorna var av öppen karaktär för att låta deltagare dela med sig av sina upplevelser och tankar. Rollskapande, känslor, stressorer samt upplevt stöd framkom som teman vilka vidare har tillhörande kategorier. Resultatet framhävde vikten av att introduktionen upplevs både kvantitativ och kvalitativ vilket vidare skapar en god grund för individen i det fortsatta arbetet och trygghet i rollen. Stöd och ett brett kontaktnät var funna nyckelfaktorer för individens välmående och förmåga att utvecklas vilket skulle kunna generaliseras till andra företag och branscher. Ett utmärkande fynd var den upplevda tidsbristen vilken av deltagarna upplevdes samverka med flera kategorier. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för faktorer som kan underlätta eller försvåra övergången till en ny roll som produktionsledare och hur dessa faktorer kan variera beroende på individens tidigare ledarerfarenheter samt hur individen har rekryterats.

Delaktighet är en viktig aspekt i förbättringsarbetet. Delaktighet höjer kvaliteten och skapar förankring hos medarbetarna och är ett hjälpmedel att erhålla ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Verksamheterna behöver dock förutsättningar för att skapa delaktighet. I framgångsrika organisationer karaktäriseras framgången av delaktighet skapandet och motivation hos medarbetarna. Syftet med studien var att beskriva hur produktionsledare kan skapa möjlighet till delaktighet i förbättringsarbetet. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats ur ett livsvärldsperspektiv. Djupintervjuer utfördes med åtta produktionsledare och kvalitativ innehållsanalys användes för att granska texterna med syfte att finna meningsenheter och kategorier. Fiskbensdiagram utfördes som ett komplement till intervjuerna. Resultatet och analysen visade på två kategorier, förutsättningar och begränsningar i skapandet av delaktighet i förbättringsarbetet. Resultatet visade i sin tur på att det finns svårigheter att tolka begreppet delaktighet och än svårare att konkretisera de verktyg som används. Det finns ett värde av ytterligare forskning kring delaktighet skapandet i framtiden. / Participation is an important aspect when it comes to continuous improvements. Participation increases quality and creates support among employees and is a tool for achieving successful quality work. Companies need prerequisites for creating participation, and in successful companies this success is characterized by the creation of participation and motivation among employees. The aim of the study was to describe how production supervisors create opportunities for participation in improvement processes. The method used was a qualitative inductive approach from a life-world perspective. In-depth interviews were conducted with eight production supervisors and qualitative content analysis was used to examine texts to find sentence entetities and categories. Fishbone diagrams were created as a complement to the interviews. The results and the analysis indicated two categories, prerequisites and limitations to create participation in improvement work. This showed that there are difficulties when it comes to interpreting the term participation and even more difficult to specify the tools inuse. In the future it is of great importance to ensure that the research around the creation of participation is in focus.

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur technostress yttrar sig hos projekt- och produktionsledare inom olika områden i mediebranschen. Detta genom att undersöka vilka technostress creators (techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty) som påverkar denna yrkesgrupp, samt hur anställda hantera dessa. I genomförandet av studien har två kvalitativa- och en kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa datainsamlingen utgjordes av en fokusgruppsdiskussion samt enskilda intervjuer med projekt- och produktionsledare verksamma i Malmö. Den kvantitativa undersökningen gjordes i form av en enkät som skickades både till projekt- ochproduktionsledare inom mediebranschen i Malmö, samt till Nätverket Pirayas medlemmar.Studien visar att projekt- och produktionsledare inom mediebranschen framförallt upplevertechno-overload samt techno-invasion. Insamlade data tyder också på att den medieteknik som främst ligger till grund för detta är e-post och mobiltelefoner. Tillsammans möjliggör de en hög arbetsbelastning som informanterna och respondenterna upplever som svår att hinna med under kontorstid. Därtill innebär medieteknikens mobilitet – och därmed arbetets tillgänglighet utanför kontoret – att informanterna och respondenterna tidvis har svårt att hålla isär arbetsliv och privatliv. Utlåtande från informanterna och respondenterna tyder emellertid på att förekomsten av techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty är låg hos projekt- och produktionsledare inom mediebranschen. / This study aims to examine whether project- and production managers within different areas of the media industry experience technostress due to any of the five technostress creators:techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity and techno-uncertainty. Furthermore, the study examines how employees handle the effects of these. In the study, both qualitative and quantitative methods have been applied. The qualitative data collection includes a focus group discussion as well as individual interviews with project- and production managers operating in Malmö. The quantitative data collection was conducted in the form of a survey sent to both project- and production managers in the media industry in Malmö and to Nätverket Piraya’s members. The results show that project- and production managers in the media industry mostly experience techno-overload and techno-invasion. The collected data indicate that information communication technologies (ICT) such as email and mobile phones are the main reason for this. Together, they enable a workload that is difficult for the respondents to keep up with and finish during office hours. The mobility of these ICT’s also allows the respondents to work outside the office, making it difficult for many to separate work and personal life. The study also shows that the presence of techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty is low among the respondents.

Forskare skriver om att ledarskap grundar sig i de egenskaper en person besitter, situationer en person befinner sig i och roller en person tar sig an. Ledarskapsfenomenet i ett tillverkande företag har en intressant angreppsvinkel. Med en snabb teknisk utveckling, är det lättare att byta ut mänsklig arbetskraft och med expansionen av självstyrande team är ledarpositionen i tillverkande företag ifrågasatt. Trots dessa aspekter har den humanitära aspekten i företag idag fått en allt större roll. Idag läggs ett större fokus på att tillfredställa personalen och se till deras välmående. De anställda i tillverkande företag är av större betydelse idag då de är bland de viktigaste tillgångarna i en effektiv produktionsprocess. Detta leder till ett större ansvar för en produktionsledare som ansvarar för produktionsprocessen samt personalen. Större fokus måste läggas på den sociala aspekten hos en ledare för att få de anställdas respekt och förtroende. Rätt kompetens och rätt egenskaper är viktiga hos en ledare för att kunna leda sina anställda till en bättre organisation. En annan viktig aspekt för ett företags framgång är de roller en ledare tar sig an vilka kan leda till en effektivare process. Produktionsledarens allt mer viktiga roll i tillverkande företag har lett till den här studiens forskningsfråga: Hur påverkar produktionsledarens ledarskap produktionsprocessen i ett medelstort företag? En fallstudie har skett på Kalmar Lantmäns med en avgränsning mot deras produktionsprocess. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsdesign. Fokus har legat på semistrukturerade intervjuer som primär datainsamling. 15 intervjuer med ledare och personal i Kalmar Lantmäns produktionsprocess hölls. Teorin har sammanställts av vetenskapliga artiklar och litteratur med fokus på egenskaper, roller samt effektivitet inom ledarskap. Studiens slutsats visar att produktionsledaren påverkar produktionsprocessen genom de egenskaper denne besitter, vilka roller denne tar sig an samt vilka beslut han eller hon fattar. Hur en produktionsledare agerar i vissa situationer kan vara avgörande för hur denne påverkar processen. En produktionsledare skall vara bestämd och rättvis samt ha en hög social kompetens. Studien visar att en produktionsledare inte skall ha en för privat relation till sina anställda, personalen vill ha en ledare, inte en vän. / The problem with not being able to define what good leadership really is, makes the phenomenon so much more interesting. Scientist writes that leadership is formed in the abilities, situations and roles a person takes on. The phenomenon of leadership in a producing company is an even more interesting angle. With a fast moving technology market, the handcraft of human resources is easily replaced and with an expansion in self-managed teams the leader position is questionable. Although one might think that the people of organizations could be replaced in today’s producing organizations, the reality tells us something different. Human resources today have gained an increased attention towards the wellbeing of organizations employees. The people of a producing organization are of greater importance today, them being one of the keystones to an effective production process. This leads to a greater responsibility for the leader, being responsible for the production process and the people within it. A greater emphasize has to be put on the social skills of the leader to gain the trust and respect of the employees. The right competences and abilities of a leader are vital in order to be able to lead the employees to a greater organization. The roles which a leader chooses can lead to a better process. The importance of the production leader has lead to our research question: How does the leadership style of a production leader affect the production process in a middle-sized company? A case study was made at Kalmar Lantmän limited to the production process. In this study a qualitative research design has been used. Focus has been on semi-structured interviews as a primary soruce of data. 15 interviews with leaders and personnel in the production process were made. The theoretical framework has been collected from scientific articles and literature with a focus on attributes, roles and efficiency in the leadership area. The result of this study shows that a production leader can affect the production process through the attributes he or she has, through the roles he or she chooses to take and through the decisions the leader makes. How a production leaders acts in different situations can be vital in how he or she affect the process. A production leader should be firm and fair and have a high level of social competence. This study shows that a production leader should not have a too private relationship with his or hers employees, the personnel wants a leader, not a friend.