<p>Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.</p>

Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.

Studiens syfte var att få insikt i möjliga faktorer som kan upplevas betydelsefulla för en individ som påbörjar en ny tjänst som produktionsledare. En kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär genomfördes på en industri i södra Sverige. Urvalet bestod av nio deltagare, fyra kvinnor och fem män, med en medelålder på 41 år. En majoritet av deltagarna påbörjade sin roll som produktionsledare under de senaste tolv månaderna före intervjutillfället. Intervjuguiden innehöll 28 färdigformulerade frågor varav majoriteten av intervjufrågorna var av öppen karaktär för att låta deltagare dela med sig av sina upplevelser och tankar. Rollskapande, känslor, stressorer samt upplevt stöd framkom som teman vilka vidare har tillhörande kategorier. Resultatet framhävde vikten av att introduktionen upplevs både kvantitativ och kvalitativ vilket vidare skapar en god grund för individen i det fortsatta arbetet och trygghet i rollen. Stöd och ett brett kontaktnät var funna nyckelfaktorer för individens välmående och förmåga att utvecklas vilket skulle kunna generaliseras till andra företag och branscher. Ett utmärkande fynd var den upplevda tidsbristen vilken av deltagarna upplevdes samverka med flera kategorier. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för faktorer som kan underlätta eller försvåra övergången till en ny roll som produktionsledare och hur dessa faktorer kan variera beroende på individens tidigare ledarerfarenheter samt hur individen har rekryterats.