<p>Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.</p>

Sammanfattning Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.

Kommunikation är oerhört viktigt, speciellt viktigt är det att kommunicera internt till organisationens anställda både innan, under och efter en kris har inträffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgörande för hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har främst fokuserats på den externa aspekten, vilket medför att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen. Syftet med studien är att undersöka vilken roll kommunikatören har i det interna krisarbetet på fem olika kommuner. Följande frågor har använts för att försöka besvara syftet: Vilka rutiner finns för intern krishantering på de fem olika kommunerna? Vad har kommunikatörerna för arbetsuppgifter i den interna krishanteringen? Vad anser kommunikatörerna att det är relevant att kommunicera internt vid kriser? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem kommunikatörer på olika kommuner, små som mellanstora. Intervjuerna har gjorts på plats på respektive kommun, där en framtagen intervjumanual har använts vid alla tillfällen, respondenterna har fått den dagen innan för att kunna förbereda sig. Eftersom respondenterna haft önskan om anonymitet så har kommunerna blivit klassificerade, enligt följande storleksmått efter antal boende i kommunen: liten kommun ( 0-30 000 personer) och mellanstor kommun ( 30 000 – 100 000 personer). Mitt resultat visar att den interna kommunikationen vid krishändelser fungerar på vissa håll, men att den fortfarande är bristfällig på många ställen. Det är chefer på olika nivåer inom kommunen som har det yttersta ansvaret för den interna kommunikationen vid kriser. Ibland har cheferna större fokus på behovet att informera externt och glömmer bort vikten med att först kommunicera internt. Det är kommunikatörerna som har kompetens i intern kriskommunikation, och de bistår vid behov på chefens initiativ att agera kommunikationsrådgivare vid krishändelser. Hur mycket detta utnyttjas varierar i både olika kommuner och i olika delar/förvaltningar. Det handlar om att bygga långsiktiga relationer, om inte intern kommunikationen fungerar till vardags gör den inte heller det vid krishändelser.

Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.

Dagens digitaliserade samhälle bidrar till att anställda får allt svårare att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Detta medför att informella förväntningar skapas på arbetsrollen, framförallt gällande arbetstid och tillgänglighet. Dessa förväntningar kan definieras som psykologiska kontrakt mellan anställda och arbetsgivare och kan påverka anställdas vilja att stanna kvar på företaget. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap kring psykologiska kontrakt och arbetsroller. Vi undersöker hur anställda uppfattar och hanterar sina arbetspositioners rollbeskrivningar i kontext av möjliga informella förväntningar som ingår i det psykologiska kontraktet. Syftet är även att undersöka möjliga skillnader av informella förväntningar gällande arbetsroller mellan anställda inom IT- och ekonomibranschen. Sammantaget visar tidigare forskning att det psykologiska kontraktet skapas genom ömsesidigt beroende mellan anställda och arbetsgivare. Relationen mellan parterna är således en viktig faktor för att ett stabilt psykologiskt kontrakt ska upprätthållas och präglas därmed av kontroll och trygghet. Eftersom tidigare forskning om psykologiska kontrakt till stor del är begränsade till den amerikanska arbetsmarknaden är vår förhoppning att vi med denna studie ska kunna bidra med kunskap om den svenska arbetsmarknaden. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts på anställda inom IT- och ekonomibranschen. Val av branscher grundades i vår tro att det fanns ett stort utrymme att synliggöra psykologiska kontrakt inom branschernas olika arbetsroller och arbetsuppgifter. Studiens empiriska material bestod av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit verksamma inom respektive bransch i minst tre år. Studiens resultat och de generella slutsatserna är att anställda upplever att det finns informella förväntningar på deras arbetsroller och arbetstid. Detta resultat återfinns i både IT- och ekonomibranschen och dessa förväntningar är betydelsefulla för att anställda ska uppleva arbetsrollen som trygg och stabil.

Denna studies Syfte var att beskriva hur omvårdnadspersonal och sjuksköterskor på två särskilda boenden i en kommun i Mellansverige uppfattar sin egen och varandras yrkesroll, däribland uppfattningen av sjuksköterskors ledarskap. Detta syfte har speglats utifrån designen kvalitativ ansats där resultatet är övergripande beskrivande och Metoden för studien var halvstrukturerade, ämnesfokuserade intervjuer som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkommer i studien var att rollerna är svåra att definiera, de generella beskrivningarna är att sjuksköterskans ansvar ligger i det sjuka och förebygga ohälsa samt att omvårdnadspersonalens huvudansvar vilar i den basala omvårdnaden men båda yrkesgrupperna anser sig dela det preventiva arbetet, omvårdnadsteknik är omvårdnadspersonalens arbetsuppgift - men anses valbar och förväntningarna på respektive yrkesgrupp skiljer sig. Varken sjuksköterska eller omvårdnadspersonal anser att sjuksköterskan har några specifika uppgifter som ledare utöver att de ska fungera som handledare och stå för kompetenshöjning på avdelningen, däremot framkommer åsikter om att det finns en naturlig ledarroll inom den medicinska vården vid specifika situationer. Slutsatser i studien var att sjuksköterskorna uppvisar bredare kunskap om arbetsuppgifterna inom yrkesrollerna än vad omvårdnadspersonalen gör, förväntningarna på varandras ansvarsområden skiljer sig och båda grupperna verkar ovetandes om ansvaret sjuksköterskor har i ledanderollen. / The aim of this study was to describe how health care assistants and registered nurses perceive their own and each other’s work roles and also how they perceived registered nurses role as a leader. A qualitative descriptive design was used. The used method was semi-structured, topic-focused interviews that were analyzed through qualitative content analysis. The result of the study shows that it was difficult to define respectively work role, the general description is that the registered nurses responsibility lies within the area of diseases and prevention of illness. The health care assistant’s main responsibility is in the area of basic nursing care and also technical care, but both occupational groups considered preventive work as a shared responsibility and the expectations on respectively occupational group differ. Neither the registered nurses nor the healthcare assistants considered registered nurses as a leader, except in the role of a mentor and the responsibility to increase competence within the healthcare assistants group when needed. But it was found that registered nurse have a natural role as a leader regarding the medical care in specific situations. The conclusions of the study was that the registered nurses has a broader knowledge of the work tasks within the work role of the two professions compared to the health care assistants, the expectations of each other’s responsibilities differ and both groups seem unaware of the leading role that is incorporated in registered nurses responsibility.

The outbreak of the corona pandemic has led to various restrictions within society and thus also within higher education. In March of 2020, all teaching at colleges and universities in Sweden became remote. This included library instruction. The aim of this study was to describe the teaching academic librarian’s role due to the corona pandemic and the transition to distance education it has entailed. The study applied Huvila’s terms work role and work task together with Kuhlthau’s levels of instruction as well as a model of emerging roles for academic librarians identified by Vassilakaki and Moniarou-Papaconstantinou as its theoretical framework. A mainly qualitative study was carried out. A questionnaire was sent to teaching academic librarians nationally. This resulted in 61 responses. Data gathered were analysed using conventional content analysis. The study’s results indicate that the role has changed due to changes in how tasks are carried out, for example how the library instruction is carried out, cooperation with faculty, requirements regarding technological competence, the use of digital learning resources and how the students’ needs are highlighted. The study’s results also indicate that this transformation will remain to some extent, and that blended learning will become more common.

Gagic, Sasha Alexa (2022). Specialpedagoger i en pandemi. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med studien är att synliggöra hur pandemin har påverkat specialpedagogens arbetsroll. För att fördjupa undersökningen och skapa en avgränsning riktas fokus i studien mot specialpedagoger som samverkar med förskolor och utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur har specialpedagogens arbetsroll med särskilt fokus på samverkan med förskolorna påverkats under pandemin? • Vilka möjligheter till alternativa arbetssätt uttrycks av specialpedagogerna som kan vara användbara för framtiden? För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med fem specialpedagoger från olika kommuner i Sverige. Med en systemteoretisk förankring undersöks hur pandemin har påverkat specialpedagogens arbetsroll och samverkan med förskolor i ett helhetsperspektiv. Med stöd i den fenomenografiska ansatsen försöker studien skapa ett djupare perspektiv med fokus på specialpedagogernas uppfattningar. Resultatet i studien visar att den främsta effekten av pandemin på specialpedagogers arbetsroll och samverkan med förskolor är begränsad fysisk kontakt som resulterar i övergång till alltmer digital kommunikation. Specialpedagogerna uttrycker att det finns positiva aspekter av digitala samtal i form av ökad effektivitet och tillgänglighet. Vidare framkommer även begränsningar i form av exempelvis dålig digital utrustning, en begränsning i digital kompetens samt att digitala samtal inte är lämpliga för alla sorts samtal. En önskan om tydligare direktiv i hanteringen av pandemin på högre nivåer inom skolsystemet kommer också i uttryck av resultatet. Studien kan genom sitt resultat bidra till en förståelse för hur pandemin har påverkat specialpedagogerna i undersökningsgruppen och därmed också bidra med viktiga aspekter att tänka på i fortsatt arbete i den rådande samhällssituationen men också till vidare forskning inom ämnet.

Det har skett en samhällsförändring eftersom Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande, vilket har uttryckt sig i en ny bibliotekslag (2014) som understryker att biblioteken skall ha särskild fokus på prioriterade grupper. Uppsatsen undersöker hur biblioteken arbetar med integrationsfrämjande insatser, om bibliotekarier upplever att sin arbetsroll har förändrats, vilka resultat de anser att man uppnår, samt om det finns skillnader i hur det integrationsfrämjande arbetet upplevs bland olika typer av bibliotekarier, i olika typer av bibliotek och i olika typer av närområde. Den teoretiska ansatsen utgår i majoritet från Vårheims (2011) teori om att skapa socialt kapital i folkbiblioteken, Pilerot &amp; Hultgrens (2017) sammanställning av enkätundersökningar, Ager och Strangs (2008) integrationsmodell samt Skot-Hansen och Anderssons (1994) teori om bibliotekens fyra centrum. Resultatet och analysen är förankrad i studiens empiriska material som består av djupintervjuer med bibliotekarier. Studien ger tecken på en förändring eller förstärkt uppdrag hos biblioteken gällande integrationsfrämjande som i sin tur leder till en förändring av bibliotekariers arbetsroll, samt hur biblioteken utformar sitt arbete baserat på närområdet. Dessutom påvisar den betydelsen av socialiserande aktiviteter för nyanlända i biblioteken. Samtliga respondenter i studien upplever att man når goda resultat trots att det finns stora utvecklingsområden.