Det har skett en samhällsförändring eftersom Sverige har tagit emot ett stort antal asylsökande, vilket har uttryckt sig i en ny bibliotekslag (2014) som understryker att biblioteken skall ha särskild fokus på prioriterade grupper. Uppsatsen undersöker hur biblioteken arbetar med integrationsfrämjande insatser, om bibliotekarier upplever att sin arbetsroll har förändrats, vilka resultat de anser att man uppnår, samt om det finns skillnader i hur det integrationsfrämjande arbetet upplevs bland olika typer av bibliotekarier, i olika typer av bibliotek och i olika typer av närområde. Den teoretiska ansatsen utgår i majoritet från Vårheims (2011) teori om att skapa socialt kapital i folkbiblioteken, Pilerot & Hultgrens (2017) sammanställning av enkätundersökningar, Ager och Strangs (2008) integrationsmodell samt Skot-Hansen och Anderssons (1994) teori om bibliotekens fyra centrum. Resultatet och analysen är förankrad i studiens empiriska material som består av djupintervjuer med bibliotekarier. Studien ger tecken på en förändring eller förstärkt uppdrag hos biblioteken gällande integrationsfrämjande som i sin tur leder till en förändring av bibliotekariers arbetsroll, samt hur biblioteken utformar sitt arbete baserat på närområdet. Dessutom påvisar den betydelsen av socialiserande aktiviteter för nyanlända i biblioteken. Samtliga respondenter i studien upplever att man når goda resultat trots att det finns stora utvecklingsområden.