Sammanfattning: Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans. Genom att utföra 10 kvalitativa intervjuer med distansledda mellanchefer på ett retailföretaget har vi skapat en bild av hur dessa beskriver och upplever distansledarskapet. Studien visar en samstämmighet från mellancheferna gällande en allmänt positiv inställning till distansledarskapets övergripande struktur. Mellancheferna vittnar i viss mån om att de inte ser sig sedda av organisationen, vilket visar på utvecklingspotential i flertalet verktyg och processer som i nuläget används. Det visar också på generella brister i distansledarskapets struktur som kan vara svåra att motverka.

Antalet geografiskt spridda organisationer växer i takt med den ökande globaliseringen ochdet ligger därmed i tiden att studera fenomenet distansledarskap. Syftet med vår studie är attundersöka hur medarbetare i en organisation inom begravningsbranschen påverkas avdistansledarskap. Vi ämnar bidra till en ökad förståelse för termen strukturell distans ochgenom begreppen fysisk distans, kommunikationskanaler och mängd interaktion mellanmedarbetare och ledare förklara hur medarbetare påverkas av ett ledarskap på distans.Studien visar att medarbetares rutinmässiga arbetsuppgifter inte påverkas av en fysisktfrånvarande ledare men att behovet av en närvarande ledare varierar beroende påmedarbetares personliga arbetslivserfarenhet inom branschen. Studiens resultat visar även attkommunikation och tillgänglighet hos ledaren är nyckelfaktorer i utformningen av ettvälfungerande distansledarskap.

No description available.

I arbetslivet upplever vi att det finns skillnader, distans, gentemot personer vi träffar och företeelser vi kommer i kontakt med. För att bli effektiva i vårt arbete, behöver vi därför metoder och verktyg för att överbrygga de olika sorters distans som uppstår. Det finns olika kategorier av distans, där fysisk distans och kulturell distans hör till de vanligaste. För att hantera och överbrygga distans i arbetslivet behövs särskilt ledarskap. Detta är dock ett ännu tämligen outforskat ämne. I denna uppsats gör vi en studie hos Nordic Ortopedica AB i Knivsta, ett företag som distribuerar ortopedtekniska hjälpmedel och som arbetar med flera sorters distans i sin verksamhet. Här studerar vi hur distansledarskap går till i praktiken. Mycket av det som kännetecknar distansledarskap är baserat på traditionellt ledarskap. Då de naturliga avstämningspunkterna i en organisation till viss del saknas, blir frågor om kommunikation än mer viktiga än annars. Delegering blir också ett sätt att övervinna distans. Mycket hänger på hur chefens intentioner med distansledarskapet uppfattas och mottas av medarbetarna.

Dagens digitala teknik och informationstillgänglighet gör att tid och plats är av mindre betydelse i utförandet av arbete. Det blir därmed allt vanligare att organisationer både inom privat och offentlig sektor går ifrån det traditionella ledarskapet där fysisk interaktion är grunden. Syftet för denna studie är att undersöka hur chefer inom offentlig verksamhet upplever och förmedlar sitt ledarskap när de befinner sig fysiskt frånvarande. Det empiriska materialet är baserat på sju semi-strukturerade intervjuer med boendechefer inom en kommun i Sverige. Resultatet från studien visar att tillit och förtroende är väsentligt för boendecheferna när det kommer till distansledarskap. Att lämna över ansvaret för det dagliga arbetet till arbetsgrupperna är något som bidrar till mer initiativtagande och självgående medarbetare. Vidare visar resultatet att cheferna använder tekniska verktyg för att vara tillgängliga för arbetsgruppen. En problematik som uppdagas är dock att det saknas internetuppkoppling i flera av verksamheterna, vilket försvårar chefernas möjlighet att vara tillgängliga och transparanta mot medarbetarna. Detta ger i sin tur en indikation på att kommunen inte prioriterar utvecklingen av kommunikation och distansarbete.

I studien redogörs påverkansfaktorer som skapas vid övergången från fysiskt- till distansledarskap och lärdomar om vad som händer med ledarskapet. Vi diskuterar kring distansledarskapsutveckling och dess förutsättningar. Vårt syfte är att belysa ledarnas viktigaste erfarenhetsbaserad upplevelser och lärdomar. För att införskaffa empiriskt material används kvalitativ, hermeneutisk tolkning och pre-definierade halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. De faktorer som påverkar ledarskapet mest är digitala redskap samt sociala- och strukturella förhållanden. Påverkansfaktorer och förutsättningarna för lyckad övergång diskuteras. Resultatet analyseras i förhållande till teorier om distansledarskap och förändringsprocesser, digitalisering, sociala- och strukturella faktorer och visar dels att digitaliserings verktyg är en förutsättning för distansarbete, dels vikten av ledarnas ”distans empati” i samband med den sociala omställningen för att säkerställa anställdas välmående under distansförhållanden samt vikten av strukturerat arbete.

Studien syftar till att undersöka hur ledare upplever ledarskap på distans i och med den omställning som skett till distansarbete på grund av covid-19. Vi vill särskilt undersöka hur ledare genom sitt ledarskap skapar och bibehåller lojalitet och tillit hos deras medarbetare när ledarskapet utövas på distans. Studien anses viktig då distansarbete blivit allt mer utbrett i och med covid-19. I studien har vi valt att rikta oss mot ledare som tidigare inte lett på distans, utan i och med covid-19 övergått till ledarskap på distans. Vi har genom vår teoretiska referensram skapat oss en förståelse över hur området analyserats både innan och under pandemin, och därigenom utformat en intervjuguide för att kunna samla in empiri. Empirin har samlats in genom 8 kvalitativa intervjuer med ledare från olika företag. Därefter har en analys gjorts där teorin legat till grund för tolkningen av empirin. Resultatet visar att upplevelsen av ledarskap på distans skiljer sig åt. Att leda på distans upplevs inte helt problemfritt, där kommunikation, relationer och det sociala i arbetet är några av de faktorer som påverkats negativt. Att skapa lojalitet och tillit på distans har upplevts utmanande till viss del, och tycks ha en koppling till att kommunikationen och relationerna på distans har försämrats. / The study aims to investigate how leaders experience leadership at a distance considering the transition that has taken place to telework due to covid-19. We especially want to investigate how leaders through their leadership create and maintain loyalty and trust among their employees when leadership is exercised at a distance. The study is considered important as telework has become more widespread with covid-19. In the study, we have chosen to target leaders who previously did not lead at a distance, but with covid-19 switched to leadership at a distance. Through our theoretical frame of reference, we have created an understanding of how the area was analyzed both before and during the pandemic, and thereby designed an interview guide to be able to collect empirical data. The empirical data has been collected through 8 qualitative interviews with leaders from different companies. Subsequently, an analysis has been made where the theory was the basis for the interpretation of the empirical data. The results show that the experience of leadership at a distance differ. Leading at a distance is not experienced as completely problem-free. Communication, relationships and the social aspect of the work are some of the factors that have been negatively affected. Creating loyalty and trust at a distance has been experienced as challenging to some extent, and seems to have a connection to the fact that communication and relationships at a distance have deteriorated.

how does it work to lead employees through the pixels in the computer screen? Remote work's impact on managers and its leadership, with focus on the time after the Covid-19 pandemic.   Today's society is becoming more digitized, and the growth has a constant impact on the corporate world. As a result of the Covid-19 pandemic, the rise of digitization was forced, and companies were faced with a change from the physical work environment to the remote work environment. Remote work and remote leadership therefore became more common in the Swedish labor market.   The aim of the study is to gain a deeper understanding of how leadership has been affected by remote work, with a focus on the time after the Covid-19 pandemic. This will be investigated by obtaining knowledge from previous research. Further by examining the experiences of managers and employees. The study does not seek employees' experiences regarding remote work but aims to acquire information about the impact of remote leadership, from an additional dimension.   The theory chapter highlights what knowledge has previously been obtained in the subject. The theory is divided into three primary components based on the three research questions that the study addresses. Next, the method chapter describes the various methods and approaches the study has applied. The method applied in the essay is a qualitative approach with interview as method choice.   This study has gained a deeper understanding of remote leadership by studying the phenomenon both theoretically and empirically. The three given components are intertwined and depending on how each part is handled it affects the outcome of an effective remote manager. Overall, the study shows that a successful remote manager must be committed to both the development and the employees. Another success factor for a remote manager is to use the trust that the manager creates towards the work team. According to the study, continuous varied communication must be applied where the remote manager makes use of the opportunity of new emerging digital media.   The study indicates that companies should consider when evaluating remote work the business financial advantages that can be capitalized on. They should also pay further attention to the challenges that may arise; however, these challenges should not alarm managers, but rather be seen as a motivation.

<p>Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.</p>

Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.