Sammanfattning: Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans. Genom att utföra 10 kvalitativa intervjuer med distansledda mellanchefer på ett retailföretaget har vi skapat en bild av hur dessa beskriver och upplever distansledarskapet. Studien visar en samstämmighet från mellancheferna gällande en allmänt positiv inställning till distansledarskapets övergripande struktur. Mellancheferna vittnar i viss mån om att de inte ser sig sedda av organisationen, vilket visar på utvecklingspotential i flertalet verktyg och processer som i nuläget används. Det visar också på generella brister i distansledarskapets struktur som kan vara svåra att motverka.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats. Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras. Detta dubbla uppdrag med sina två relativt olika roller i fråga om arbetsuppgifter och ansvarsområden, men också avseende vilken kompetens och erfarenhet som krävs i de olika rollerna, kan sägas ha en fram- och en baksida. Det dubbla uppdragets baksida handlar dels om konsekvenser för de lokala avdelningarnas strategiska arbete med organisationens politiska uppdrag och därigenom medlemmarna, till exempel i fråga om att den formella fackliga tiden används till att agera chef. Dels medför baksidan konsekvenser för de lokala avdelningarnas arbetsmiljö bland annat i fråga om anställdas tillgång till arbetsledning samt de förtroendevaldas arbetstid. Framsidan innebär en potential som, givet att det dubbla uppdraget ges rätt förutsättningar, skulle kunna fungera som ett potentiellt vaccin mot tjänstemannastyrning och oligarkiska tendenser inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.

No description available.

No description available.

Det här är en uppsats som undersöker den tidiga datoriseringen av Sverige (1950- 1980-talet) och mer specifikt hur tiden minns i form av olika narrativ. Undersökningens historiska empiri består i ett antal intervjuer av så kallade ”internetpionjärer” som utfördes mellan 2005 och 2008 i forskningsprojektet Från matematikmaskin till IT. Uppsatsen undersöker hur tekniksynen i dessa intervjuer framkommer och hur dessa fungerar som berättelser om datortekniken och argumenterar för att de förekommande narrativen vilar på en teknikdeterministisk grund. Datoriseringen och datortekniken beskrivs det historiska materialet i samband med idéer om utveckling och en extern, autonom teknik som kopplas ihop med förhoppningar och upplevelser av en effektivisering. Undersökningen visar även på hur dessa förhoppningar och berättelser verkar tillsammans med sammankopplingar av datortekniken med ideal om kunskap och vetenskaplighet. Slutligen visar undersökningen hur idén om en teknologisk utveckling också framkommer i materialet genom att tekniken används som en tidsmarkör. Där datortekniken kom att förknippas med en vision och en förhoppning på framtiden.

Validerat; 20101217 (root)

Inom näringslivet förekommer det ofta att företag renodlar sin verksamhet för att koncentrera sina resurserpå sin kärnverksamhet. Det har till stor del skett genom att perifera verksamheter som inte gällerkärnverksamhet, eller som kärnverksamheten är beroende av, lagts ut på andra ofta specialiserade företag.Detta har skett genom utkontraktering eller outsourcing. Med Försvarsmaktens (FM) ominriktning ochminskande anslag, kan ett sätt att effektivisera och rationalisera FM, vara att i större utsträckning lägga uttjänster på civila företag, medelst outsourcing eller utkontraktering. Detta kan skapa nya möjligheter, menäven också leda till nya problem. Uppsatsen syftar till att generellt utröna de möjligheter och problem, somcivila logistikåtaganden, kan innebära för FM. Det sker genom den uppställda hypotesen nämligenAtt outsourcing är svårare att utnyttja fullt ut och ställer andra krav inom FM verksamhetsområde, än vadsom gäller inom näringslivet.Resultatet av uppsatsen antyder, att FM kan använda outsourcing och utkontraktering i större omfattninginom den fredstida verksamheten än vad som är fallet idag och därmed dra nytta av de fördelar, som detinnebär att lägga ut verksamheter på en annan part, där så är möjligt. Vid konflikter och med hänsyn till defaktorer, som enligt delar av militärteorin påverkar den miljö, som FM har att verka i, visar uppsatsen på attdet kan vara förenat med problem med att nyttja civila företag för verksamheter inom det militäralogistikområdet. Logistiskt stöd inom delar av den främre nivån bör därför vid vissa former av insatser t.ex.fredsframtvingande, även fortsättningsvis utföras av militära enheter. Däremot kan civila företag nyttjas iden bakre nivån, där så är lämpligt, eftersom den för det mesta befinner sig i en ostörd miljö. Vidoutsourcingförfarande och utkontraktering är det av vikt, att FM säkerställer, att organisationen bibehållerkompetens, att även fortsättningsvis kunna sätta upp militära enheter, som vid behov sköter logistik underinsatser, där så kan krävas. Sammantaget pekar uppsatsen på, att civila logistikåtaganden är svårare attnyttja fullt ut inom det militära området, eftersom det ställs andra krav inom vissa delar av FMverksamhetsområde än vad som gäller inom det civila näringslivet. / The changes in the Swedish Armed Forces, with a reduced budget and anadaptation to a defence in high readiness, will probably cause changes in thelogistics for the Armed Forces as well. One part of that change could be thatactivities that today are managed by the Armed Forces could in the future mostprobably be outsourced or contracted to a civilian company to a greater degreethan today. Activities that have been a part of the Armed Force duties will betransferred to civilian companies. For the Armed Forces other requirementsthan commercial ones must be evaluated before an activity is outsourced. Thisentails evaluating several factors so that the purchaser, the Armed Forces, cansee the consequences, thus avoiding dependency on the supplier, and riskingloss of competence in the organisation or having a competence that is far fromits core capabilities. Outsourcing or contracting to someone else could findresources for other activities in the Armed Force organisation. However, thatcould create new problems and even create unpredictable risks. The aim of theessay is to analyse and describe the circumstances that should be evaluatedbefore an activity or service is outsourced or contacted out, and to show thecomplexity involved when outsourcing activities outside real core capabilities,respectively - what activities or services should not, for different reasons, beoutsourced. The essay will generally ascertain the possibilities and problemsthat civilian logistic arrangements could create for the Armed Forces. It will bedone through the stated hypothesis that: outsourcing in the Armed Forces cannot be utilised as fully as it can be done in civilian industry and it has differentprerequisites. The chosen method for the essay is qualitative with a deductiveelement. It consists of a subsidiary chapter that connects to the theory ofmilitary art, and one empirical chapter. Together the chapters should falsify orverify the hypothesis, respectively answer the stated questions. The results ofthe essay show that the Armed Forces could use outsourcing much more inpeacetime activities when it is appropriate than it is used today, and reap thebenefits from outsourcing in general.According to military theory, it is more difficult to outsource logistic servicesto civilian companies when it comes to conflicts and factors that influence theenvironment in which the Armed Forces have to act. Military units should stillprovide logistic support in Lines 1-3 in some types of operations, e.g. peaceenforcement operations, but in Lines 5-6 outsourcing or contracting to civiliancompanies could be used when appropriate, because those lines are often in anundisturbed environment. In an outsourcing and a contracting situation it isimportant for the Armed Forces to assure that they have organisationalcapability and competence so military logistic units can be used in operationswhen required by the actual situation.All in all, the essay indicates that outsourcing is more difficult to use in allspheres of activity of the Armed Forces, because the requirements of theArmed Forces differ from those of civilian industry. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

This thesis examines the process through which computers became a part of the Swedish healthcare system. The empirical basis of the study consists of discussions emanating from projects concerned with the opportunities offered by the new technology between 1962 and 1968, mainly in conjunction to the Swedish council of hospital rationalization (SJURA). The study argues that computers should be understood as a “fluid technology”, one that is flexible and adaptable to its surroundings, while still retaining its mechanical core as a mathematical tool. The thesis shows that the technology was given a meaning which suited the demands of the new context: computers were able to answer the acute problems of health care, which were perceived as an abundance of information and a shortage of labour. Advocates of computers in healthcare equaled healthcare problems with information problems; the latter could only be solved with the help of computers. Thus, the technology was created within the definition of the problem. Computers were also thought of as a novel aid allowing physicians to create useful knowledge, and ideas about medical knowledge were articulated as a response to the introduction of the new technology. Computers simplified quantitative measures and it was anticipated they would provide means with which to calculate the value of health care. Thus, the value of care was redefined with numbers, turning the existential value of the patient into a more distant notion. The art of medicine had to be explained so that the computer would be able to process it – it was necessary to transform patient histories into binary language. This thesis illustrates how the support of introducing computers also meant that a certain type of medical knowledge was favoured; it was the capabilities of the computer which set the standard. By historicizing the role of computers within healthcare, the thesis shows how technologies are adaptable to the demands of their surroundings, and how they contrariwise also affect their surroundings.

Sverige kan inom kort komma att stå inför sitt största och mest kostsamma byggprojekt genom tiderna - en höghastighetsjärnväg med målet att sammankoppla landets tre största städer. Höghastighetsjärnvägen kommer med säkerhet att ha stor inverkan på den fysiska miljön och på förutsättningarna för fortsatt tillväxt - både i regionerna som kommer innefattas i systemet och i regionerna som utelämnas. Denna uppsats belyser beslutsprocessen inom Sverigeförhandlingen, den förhandlingsprocess med bl.a. kommuner på vilken framtida politiska beslut ska baseras.Genom en djupgående dokumentstudie och flertalet intervjuer med processens nyckelaktörervisar denna uppsats att många av de argument som framhärdas av projektets tillskyndare är svåra att belägga. Mest problematisk framstår sättet på vilket de negligerar uppenbara spänningar som projektet sannolikt kommer resultera i - framförallt spänningar avseende förhållandet mellan nationell tillväxt och tilltagande geografisk polarisering. Vår studie understryker behovet av tydliga målsättningar i infrastrukturplaneringen för att kunna fastslå vilka åtgärder som har förutsättningar att generera de största samhälleliga nyttorna. Den typen av tydliga och transparenta målsättningar är någonting vi hävdar att Sverigeförhandlingen har misslyckats med att ställa upp. / Sweden is potentially facing its largest infrastructure project in modern days - a high-speed railway with the main goal of connecting the nation’s three largest cities. The high-speed railway is likely to have a great impact on the physical environment and on the precondition for continued growth - both in the regions which will be included in the railway system, and the regions that will not. This thesis sheds light on the process of decision making within Sverigeförhandlingen, a negotiation process with local governments on which future national political decisions will be based.Through a profound literature review and several interviews with key actors involved in theprocess, this thesis proves that many of the arguments used by the project’s advocates are difficult to substantiate. Most problematic seems to be the way in which they neglect obvious tensions that the project is likely to result in - especially tensions concerning the relationship between national growth and increased geographic polarization. Our study emphasizes the need for distinct goals in infrastructure planning in order to ascertain which measures generate the greatest societal benefits. This is something we argue that Sverigeförhandlingen has failed to do.