Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av objektiv och subjektiv klasstillhörighet i upplevelsen av individuellt miljöansvar och deltagande i politisk konsumtion, samt om det finns skillnader mellan betydelsen av den objektiva och subjektiva klasstillhörigheten. Den teoretiska utgångspunkten för individuellt miljöansvar och politisk konsumtion är Ulrich Becks teorier om risksamhälle, modernisering och individualisering. Pierre Bourdieus kapitalteori definierar objektiv klasstillhörighet, medan subjektiv klasstillhörighet behandlas utifrån ett kognitivt perspektiv som bland annat innefattar yrkestillhörighet. Ansatsen är kvantitativ och deduktiv. Datamaterialet som används är ”Hållbart medborgarskap”, som samlades in av Michele Micheletti vid Stockholms Universitet genom ett riksrepresentativt OSU år 2009 och innefattar 3000 individer mellan 18 och 78 år. Sambanden undersöks med multivariat linjär regressionsanalys. Resultaten visar inte generaliserbara samband mellan objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet och upplevelse av individuellt miljöansvar, men mellan kulturellt kapital som beståndsdel av objektiv klasstillhörighet och upplevelsen av individuellt miljöansvar kan det. Betydelsen av objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet för deltagande i politisk konsumtion kan inte stärkas genom generaliserbara samband, men sambanden mellan kulturellt och socialt kapital som beståndsdelar av objektiv klasstillhörighet och deltagande i politisk konsumtion kan det. Samtliga resultat går i linje med hypoteserna, att högre objektiv respektive subjektiv klasstillhörighet indikerar en starkare upplevelse av individuellt miljöansvar samt att individen i större utsträckning deltar i politisk konsumtion.

Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay’s participants’ manner of expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim to answer the following questions: In what manner do the participants express their political consumption and what are their motives for and against political consumption?   In order to answer the essay’s purpose and questions, two focus group interviews have been made. In these interviews, the participants explain how they express their political consumption and their own motives for and against it. Furthermore, the participants where then given the opportunity to discuss the motives from a broader, more common perspective and a society-based perspective in order to broaden their own view. The results show that the participants expressed themselves through boycotting, boycotting and donations. They discovered a couple of different motives for and against political consumption. Among other things, the participants considered political consumption as a good complement to traditional politicians who wants to contact enterprises, whom today have more authority than before. Furthermore, they considered that many motives are based on egoistic thoughts or guilt and shame, as in that the participants’ own lifestyle is so much better than other people that they would feel guilt and shame if they did not express themselves. The biggest motive against political consumption was money and that the results of their political actions do not affect anything worthwhile. The analysis is based on Sociology, using two sociological theories by Giddens and Beck. The analysis show that the participants’ motives relates to the creation of one’s own identity rather than fear of social development. The motives coincide with other research done about political activity, but differ significantly in one subject, namely how big of a factor their political consumption is. Even though they all express political consumption, they rarely felt that their actions affected the political situation.  With that in mind, one can interpret that the creation of one’s own identity weighs more than the political action.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.

<p><strong>“CSR and political consumption – a study of Nike’s and Puma’s CSR-reports”</strong></p><p>The purpose of this dissertation is to examine if political consumption has influenced multinational corporations to improve their Corporate Social Responsibility reports and policies more, than a company who has not been a target for political consumption.</p><p>This dissertation is a content analysis of Nike’s and Puma’s first (Nike 2001, Puma 2001) and latest (Nike 2007/09, Puma 2007/08) CSR- reports. Archie Carroll’s model of Corporate Social Responsibility is used as theoretical framework in this study. The model is used to focus on four areas within CSR; economic, legal, ethical and philanthropic. There has been delimitation in these four areas. Considering the economic area the study focuses on minimum wage, the legal area is focusing on minimum age, the ethical area is focusing on dialogue with stakeholders and control of suppliers and the philanthropic area is focusing on non-profit organization, projects and programs.</p><p>The results indicate that political consumption in the case of Nike, has no impact on the company to improve their CSR-report but they have improved their policy against CSR. In comparison to Nike, Puma has changed more from the first report until the latest. This could be because it is more generally popular to work with CSR today. Compared to Puma, Nike has changed more considering their policy against CSR. </p><p><em>Keywords: Archie Carroll’s Pyramid of Corporate Social Responsibility, Change, Corporate Social Responsibility Report, Multinational Corporations, Nike, Policy, Political consumption, Puma</em></p>

<p>The political development in the Western world is transforming. Political party participation decreases as well as other non-profit associations. This individualistic development is described as a threat to democracy. Nevertheless, some scholars argue that the political participation is a transformation into a new type of participation that instead could strengthen the democracy.</p><p>The political parties are the foundation of the democratic system and they receive their power by representing the citizens in the decision making process. Yet, the parties transform from organisations with a close linkage to their core groups, to catch-all organisations that aim to maximise votes. Since the goal for parties is to attain as much power as possible, new parties and other political actors have effectively been kept out of political system.</p><p>The individualistic development is observed through the political consumerism in this thesis. The political consumption is described as a political activity where consuming is used as the mean to impact. To actively select products that represent certain values influence companies to work for those values. It is a free individualistic movement without rules. If asked to describe the typical political consumer it would be a young female with a higher education and thus, an income above average. The political consumer prefers to be involved in issues of personal interest rather than broad party politics. Companies are believed to contain a great deal of power in society and must therefore also obtain responsibility.</p><p>The problems associated to political consumerism are connected to poor information. Citizens may make wrong political decisions since the information presented to them is poor or faulty. Another problem is the lack of tools to measure political consumption; we do not know how important it is in comparison to other political activities.</p><p>It is difficult to compare traditional politics with political consumerism since they target different issues and work in different ways. However, political consumerism is not a threat to traditional politics and should instead be recognised as a compliment.</p> / <p>Den politiska utvecklingen i västvärlden håller på att förändras. Deltagandet i politiska partier och ideella organisationer minskar och denna individualistiska trend anses vara ett hot mot demokratin. Dock finns det forskare som hävdar att det politiska deltagandet påvisar en förändring till en ny typ av deltagande som kan stärka det demokratiska systemet.</p><p>De politiska partierna utgör basen för det demokratiska systemet. Partiets makt grundas i att representera medborgarna i beslutsprocessen. Trots det utvecklas partierna från organisationer med en klar koppling till sina kärnväljare till röstmaximerande organisationer som vill attrahera den breda massan. Eftersom partiernas mål är att få så många röster som möjligt har nya partier och andra politiska aktörer effektivt kvarhållits utanför systemet.</p><p>I den här uppsatsen observeras den individualistiska trenden genom politisk konsumtion. Den politiska konsumtionen beskrivs som en politisk aktivitet där konsumtion används som påverkningsmetod. Att aktivt välja produkter som representerar vissa värden påverkar företag att jobba mot dessa värden. Det är en fri och individualistisk rörelse utan klara regler. Den typiska polisiska konsumenten är en ung kvinna med högre utbildning och en inkomst över genomsnittet. De politiska konsumenterna föredrar att involvera sig i frågor av personligt intresse istället för bred partipolitik. Företag anses ha mycket i samhället och måste därför också ta ett ansvar.</p><p>Problemen med politisk konsumtion är kopplade till dålig information. Medborgare kan ta felaktiga politiska beslut när den disponibla informationen är dålig eller oriktig. Ett annat problem är att det saknas verktyg att mäta politisk konsumtion. Vi vet inte hur viktigt fenomenet är i förhållande till andra politiska aktiviteter.</p><p>Det är svårt att jämföra politisk konsumtion med traditionell politik eftersom de jobbar på olika sätt mot olika frågor. Hursomhelst, politisk konsumtion är inte ett hot mot traditionell politik utan bör snarare ses som ett komplement.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien? Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.

Kvinnor har visats vara mer etiska konsumenter och överlag lägga större vikt vid etiskt agerande jämfört med män. Det har framkommit att kvinnor tenderar att använda mer omsorgs- och pliktinriktad etik medan män använder mer rättvise- och konsekvensinriktad etik. Vilken typ av etisk inriktning en individ använder har visats ha betydelse för dennes bedömningar av etiska dilemman och intentioner att agera etiskt i sådana dilemman. I denna studie genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 7 kvinnor och 8 män för att utreda hur män och kvinnor resonerar kring konsumtion och i vilken utsträckning de använder omsorgsetik, rättviseetik, pliktetik och konsekvensetik. Studien indikerar att kvinnor använder något mer omsorgsetik och konsekvensetik medan män använder något mer rättviseetik och pliktetik samt att det finns stora individuella variationer inom båda könen. Individer av båda könen kombinerar flera etiska inriktningar i sina resonemang och kan variera typen av resonemang beroende på situationens natur. En utvecklad nivå av rättviseetik verkar vara en grundläggande faktor för starkare intentioner att konsumera etiskt hos båda könen, medan inslag av eller kombinationer med de andra typerna av etiska resonemang kan öka sådana intentioner. Att kvinnor uppvisar en jämnare högre nivå av etisk konsumtion kan därmed bero på att de i större utsträckning kombinerar de olika etiska inriktningarna.

The political development in the Western world is transforming. Political party participation decreases as well as other non-profit associations. This individualistic development is described as a threat to democracy. Nevertheless, some scholars argue that the political participation is a transformation into a new type of participation that instead could strengthen the democracy. The political parties are the foundation of the democratic system and they receive their power by representing the citizens in the decision making process. Yet, the parties transform from organisations with a close linkage to their core groups, to catch-all organisations that aim to maximise votes. Since the goal for parties is to attain as much power as possible, new parties and other political actors have effectively been kept out of political system. The individualistic development is observed through the political consumerism in this thesis. The political consumption is described as a political activity where consuming is used as the mean to impact. To actively select products that represent certain values influence companies to work for those values. It is a free individualistic movement without rules. If asked to describe the typical political consumer it would be a young female with a higher education and thus, an income above average. The political consumer prefers to be involved in issues of personal interest rather than broad party politics. Companies are believed to contain a great deal of power in society and must therefore also obtain responsibility. The problems associated to political consumerism are connected to poor information. Citizens may make wrong political decisions since the information presented to them is poor or faulty. Another problem is the lack of tools to measure political consumption; we do not know how important it is in comparison to other political activities. It is difficult to compare traditional politics with political consumerism since they target different issues and work in different ways. However, political consumerism is not a threat to traditional politics and should instead be recognised as a compliment. / Den politiska utvecklingen i västvärlden håller på att förändras. Deltagandet i politiska partier och ideella organisationer minskar och denna individualistiska trend anses vara ett hot mot demokratin. Dock finns det forskare som hävdar att det politiska deltagandet påvisar en förändring till en ny typ av deltagande som kan stärka det demokratiska systemet. De politiska partierna utgör basen för det demokratiska systemet. Partiets makt grundas i att representera medborgarna i beslutsprocessen. Trots det utvecklas partierna från organisationer med en klar koppling till sina kärnväljare till röstmaximerande organisationer som vill attrahera den breda massan. Eftersom partiernas mål är att få så många röster som möjligt har nya partier och andra politiska aktörer effektivt kvarhållits utanför systemet. I den här uppsatsen observeras den individualistiska trenden genom politisk konsumtion. Den politiska konsumtionen beskrivs som en politisk aktivitet där konsumtion används som påverkningsmetod. Att aktivt välja produkter som representerar vissa värden påverkar företag att jobba mot dessa värden. Det är en fri och individualistisk rörelse utan klara regler. Den typiska polisiska konsumenten är en ung kvinna med högre utbildning och en inkomst över genomsnittet. De politiska konsumenterna föredrar att involvera sig i frågor av personligt intresse istället för bred partipolitik. Företag anses ha mycket i samhället och måste därför också ta ett ansvar. Problemen med politisk konsumtion är kopplade till dålig information. Medborgare kan ta felaktiga politiska beslut när den disponibla informationen är dålig eller oriktig. Ett annat problem är att det saknas verktyg att mäta politisk konsumtion. Vi vet inte hur viktigt fenomenet är i förhållande till andra politiska aktiviteter. Det är svårt att jämföra politisk konsumtion med traditionell politik eftersom de jobbar på olika sätt mot olika frågor. Hursomhelst, politisk konsumtion är inte ett hot mot traditionell politik utan bör snarare ses som ett komplement.

“CSR and political consumption – a study of Nike’s and Puma’s CSR-reports” The purpose of this dissertation is to examine if political consumption has influenced multinational corporations to improve their Corporate Social Responsibility reports and policies more, than a company who has not been a target for political consumption. This dissertation is a content analysis of Nike’s and Puma’s first (Nike 2001, Puma 2001) and latest (Nike 2007/09, Puma 2007/08) CSR- reports. Archie Carroll’s model of Corporate Social Responsibility is used as theoretical framework in this study. The model is used to focus on four areas within CSR; economic, legal, ethical and philanthropic. There has been delimitation in these four areas. Considering the economic area the study focuses on minimum wage, the legal area is focusing on minimum age, the ethical area is focusing on dialogue with stakeholders and control of suppliers and the philanthropic area is focusing on non-profit organization, projects and programs. The results indicate that political consumption in the case of Nike, has no impact on the company to improve their CSR-report but they have improved their policy against CSR. In comparison to Nike, Puma has changed more from the first report until the latest. This could be because it is more generally popular to work with CSR today. Compared to Puma, Nike has changed more considering their policy against CSR.  Keywords: Archie Carroll’s Pyramid of Corporate Social Responsibility, Change, Corporate Social Responsibility Report, Multinational Corporations, Nike, Policy, Political consumption, Puma

<p>The purpose of the study is to examine eight individuals’ experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework. These theories lead to obtaining a deeper understanding of what was said in the interviews. Opportunities to improve living and working conditions for producers in the South, is the main reason for the use of political consumption.</p>