Uppsatsen handlar om utilitaristiska och pliktetiska synsätt på dödshjälp i Nederländerna, Sverige, USA (Oregon) och Schweiz. Här belyses också vilka skillnader de finns mellan länderna. I de filosofiska teorierna behandlas både individ och samhällsperspektiv för att se om det är försvarbart att använda metoderna. Uppsatsen ser även på individens rätt i den palliativa vården. Anledningen till denna uppsats är att se vilken och om någon typ av dödshjälp funkar på ett bra sätt och kan tillämpas runt om i världen. Detta görs både genom moraliska och etiska synsätt och även utifrån utilitarism och pliktetik. Utifrån samhällsperspektiv och individuella preferenser jämförs de olika varianterna av dödshjälp. De filosofiska teorierna ihop med lagstiftningen om dödshjälp leder till slutsatsen hur man kan tänka och vad som behövs göras för att man ska komma längre i debatten om dödshjälp. / This essay contains utilitarian and duty ethics view on euthanasia in The Netherlands, Sweden, USA (Oregon) and Switzerland. This essay also compares differences in approach towards this each other. Regarding the philosophical theories both society and individual perspective is used to analyze if it's okay to use these methods in euthanasia. Why I write this essay is to see which type of euthanasia that works best and can be implanted in the society around the world. To see this both duty ethics and utilitarism is used and their perspective, what works and what doesn't. This comes up to the conclusion of how you have to think and what has to be done so that we can achieve something in this endless debate on euthanasia.

All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten. Även om brott är en straffrättslig term, är författaren av åsikten att vad som utgör det brottsliga måste definieras utifrån etiken. Både straffrättslig och etisk teoribildning har avgränsats med syfte att klargöra uppsatsens egentliga huvudfråga; I vad består brottets natur? Viljan att hålla juridiken ren från värderande och därför otydliga och svårdefinierade begrepp, ställs i relation till svårigheterna att påvisa den etiska"lagsamlingens"existens och därför dess bristande giltighet.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska äventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. Hjältens handlingar är i fokus men även antagonisten och andra bikaraktärers handlingar är av vikt. Detta ställs mot den traditionella pliktetiken då vi får se om hjältens handlingar är förenliga eller strider mot den. En diskussion följer också kring filmernas upplägg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen är.

<p>All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten. Även om brott är en straffrättslig term, är författaren av åsikten att vad som utgör det brottsliga måste definieras utifrån etiken. Både straffrättslig och etisk teoribildning har avgränsats med syfte att klargöra uppsatsens egentliga huvudfråga; I vad består brottets natur? Viljan att hålla juridiken ren från värderande och därför otydliga och svårdefinierade begrepp, ställs i relation till svårigheterna att påvisa den etiska"lagsamlingens"existens och därför dess bristande giltighet.</p>

Syftet med den här essän är att undersöka vilka normer och diskurser som råder på min förskola och vidare hur de bidrar till att skapa olika konstruktioner av barn utifrån ett diskursperspektiv. Sedermera vill jag undersöka orsaker till mina egna och mina kollegors handlingsmönster samt vilka handlingsmöjligheter som finns i de uppkomna situationerna utifrån ett pliktetiskt och ett dygdetiskt perspektiv. Essän handlar om svårigheten att se till hela barngruppens bästa och att samtidigt ta hänsyn till varje barns unika behov. Idén till den här essän väcktes när jag på min avdelning uppmärksammade att både barn och vuxna la skulden för allting som gick fel på vår avdelning på ett av barnen. Essän börjar med beskrivningen av några situationer där mina kollegor, genom både språkliga och kroppsliga handlingar, ger uttryck för hur svårt det är att bemöta barn vars beteenden oroar, förbryllar eller utmanar dem medan jag förblir tyst. När jag äntligen tar mod till mig och börjar prata riskerar mitt handlande att förstöra deras chanser att få en resurspedagog till det här barnet. Mina kollegor fokuserar på barnets brister och korrigerar hans beteende. Mitt fokus ligger på förändring och anpassning av vår verksamhet så att den passar barnets unika behov. Jag reflekterar över orsaker till mina och mina kollegors handlingar samt våra handlingsmöjligheter utifrån två etiska perspektiv, pliktetik och dygdetik, vilka utgör ett ”inifrånperspektiv”. Med hjälp av inifrånperspektivet kan jag låta mina personliga tankar och funderingar komma till uttryck. Ett ”utifrånperspektiv” utgörs av ett diskursperspektiv med vars hjälp jag kan få syn på de diskurser och normer som bidrar till de konstruktioner av barn som skapas på min förskola. Dessa diskurser och normer kan så småningom förändras med hjälp av en pedagogisk reflektion tillsammans med mina kollegor. Jag reflekterar även över min egen praktiska kunskap som har hjälpt mig att lära av min egen och andras erfarenheter så att jag hela tiden kan utveckla mina förmågor och agera klokt i olika situationer. / The purpose of this essay is to investigate what norms and discourses exist at my preschool and how they contribute to create different constructions of children from a discourse perspective. Furthermore, I want to investigate the causes of my and my colleagues' patterns of action as well as the possibilities for action that exist in the emerging situations from two ethical perspectives, duty ethics and virtues. The essay is about the difficulty to cater to the best of the whole group and to take care of each child’s unique needs at the same time. The idea behind this essay was raised when I noted in my department that one child was blamed for all that went wrong. The essay begins with the description of some situations where my colleagues, through both their verbal and physical actions, express how difficult it is to meet children that behave in a way that makes them worried and puzzled. I do not raise my own concerns about the boy’s behavior or how the teachers react to his needs. When I finally dare to speak up during a meeting with the special pedagogue I risk destroying their chances to get an extra teacher for this child. My colleagues focus on his shortcomings and express a desire to correct his behaviour. My focus is on changing and adapting the environment, activities, routines and our approach to meeting the individual child’s specific needs. I reflect on the causes of my and my colleagues' actions as well as our possibilities of action using two ethical perspectives, duty ethics and virtues. These perspectives open up for an in-depth understanding of the dilemma through an insider perspective. Using this perspective, I can express my personal thoughts and speculations. An outsider's perspective comprises of a discourse perspective that helps me to see the discourses and the norms that contribute to the constructions of the children that are being created at my preschool. I even reflect over my own practical knowledge that has helpt me to learn from my own and other peoples experience, so I can develop my abilities and act wisely in different situations.

En hel, del? a scientific essay about how different pedagogics and teaching can strengthen comprehensive view of pupils. The essay is based on two stories in which we are placed in situations which are difficult to judge. In the first story, Fredrik is forced to leave one kind of teaching in favor of another. The other depicts how Lina may refrain from planning to act class teacher. With those situations, we will review how sudden changes impact the teaching structure can influence the role of learning and the leisure teacher in school. The chosen method is essay writing, where we are given the opportunity to reflect and deepen the basis of the relevant dilemma, with the support of relevant literature for leisure and leisure-time education. The essay is also based on Immanuel Kant's theories of duty, in order to discuss the leisure education assignment from various aspects, we have used Birgit Andersson and her research on contemporary leisure-time education. With this essay, we reinforce the importance of different types of pedagogy as well as the value of reflection and planning to accommodate comprehensive view of pupils.

Kvinnor har visats vara mer etiska konsumenter och överlag lägga större vikt vid etiskt agerande jämfört med män. Det har framkommit att kvinnor tenderar att använda mer omsorgs- och pliktinriktad etik medan män använder mer rättvise- och konsekvensinriktad etik. Vilken typ av etisk inriktning en individ använder har visats ha betydelse för dennes bedömningar av etiska dilemman och intentioner att agera etiskt i sådana dilemman. I denna studie genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 7 kvinnor och 8 män för att utreda hur män och kvinnor resonerar kring konsumtion och i vilken utsträckning de använder omsorgsetik, rättviseetik, pliktetik och konsekvensetik. Studien indikerar att kvinnor använder något mer omsorgsetik och konsekvensetik medan män använder något mer rättviseetik och pliktetik samt att det finns stora individuella variationer inom båda könen. Individer av båda könen kombinerar flera etiska inriktningar i sina resonemang och kan variera typen av resonemang beroende på situationens natur. En utvecklad nivå av rättviseetik verkar vara en grundläggande faktor för starkare intentioner att konsumera etiskt hos båda könen, medan inslag av eller kombinationer med de andra typerna av etiska resonemang kan öka sådana intentioner. Att kvinnor uppvisar en jämnare högre nivå av etisk konsumtion kan därmed bero på att de i större utsträckning kombinerar de olika etiska inriktningarna.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare inomsektionen barn och familj, enheten för ekonomiskt bistånd upplever följandeaspekter: bemötandet i sig och dess betydelse samt vikten av bemötandet irelationsskapande och samarbete. Vidare syftar studien även till att undersöka ifallbemötandet är något som skiljer sig åt beroende på klient samt vilkaföreställningar det finns om hur ett gott bemötande skapas. Denna studie grundarsig på en kvalitativ ansats där vi i analys och resultat presenterar information somhar inhämtats från totalt 6 semistrukturerade intervjuer. I analysen tolkas deninhämtade informationen utifrån pliktetik, situationsetik och Michael Lipskysteori om vad som definierar en gräsrotsbyråkrat. Resultatet visar på skildaupplevelser kring vad ett gott bemötande är med en framträdande och gemensamupplevelse om att bemötande är något individuellt, och därför bör bemötandetäven anpassas utefter varje klient, situation och ärende. Utgångspunkten ärdäremot att alla klienter skall bemötas med respekt och stå lika inför lag. I studienobserveras även olika föreställningar om hur ett gott bemötande skapas, vilketyttrar sig som olika aspekter som underlättar för att socialsekreteraren skall kunnage ett gott bemötande: erfarenhet, kompetens, en / The aim of this study is to examine how social secretaries in the child and familysection, unit of economic assistance, experience the following aspects of treatmenttoward clients: the concept itself and its meaning in relationships and cooperation.Furthermore the study also aim to examine if the treatment varies on account ofthe client and what concepts there are as to what generates a good treatment. Thisstudy is based on a qualitative approach where the information has been gatheredfrom six semi-structured interviews. The information has been interpreted andanalyzed on the basis of duty ethics, situational ethics and Michael Lipsky’stheory of what defines a street-level bureaucrat. The results shows differentexperiences on what a good treatment is, the most prominent and commonexperience is that treatment is something individual and therefore all clientsshould be treated accordingly. However, the main point is that every client shouldbe treated with respect and stand equally under the law. The study also showsdifferent conceptions on how a good treatment is created and these are:experience, competence, a good relationship and an effective cooperation betweenthe social secretary and the client.