Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna. Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna. Med hjälp av rangordning gjordes det möjligt att utnyttja kroppens maximala kraft. Verksamheten skulle vara produktiv och ekonomisk stabil. Examinationer fungerade också som ett sätt att klassificera de olika individerna i olika grupper. De som inte uppfyllde skolans krav bestraffades så att de till slut lärde sig det de skulle.

This thesis analyses the punishment for murder. During the 16th and 17th centuries Swedish punishment was brutal and death penalty was a normal sentence. In modern days sentencing in Sweden has become more moderate with fines and imprisonment as the severest forms of penalties. The sentence for murder has been reformed several times during the last couple of years and it seems as though the sentence never can be strict enough. The will of the legislator has been to make life imprisonment the main sentence for murder. However, the Supreme Court of Sweden and the legislator doesn’t seem to be in agreement about what the right sentence for murder should be. When the legislator aggravates the sentence, the Supreme Court mitigates it. Since there has been numerus reforms of the sentence for murder the purpose of this thesis is to look at the motives behind the bills and The Supreme Court’s grounds for decision to review whether or not they are legitimate. In former times sentences has been motivated by different ideologies such as general or individual deterrence, humanitarian grounds and the principal of proportionality. Therefore, the main purpose is to evaluate if the motives behind the bills of the murder sentence was motivated by those ideologies or if other factors dominated. Some professionals are namely under the opinion that criminal politics has become more offensive and because of that the motives behind different bills are others than accepted ideologies. This thesis analyses whether a more offensive criminal politics can be noted when reviewing the bills changing the sentence for murder. With a changed criminal politics some critics propose that the Supreme Court also has become more offensive. The conclusions are the following. In the motives behind the four bills changing the murder sentence one could say that there are signs of a more offensive legislator. The main argument is often that the society has changed their view of the crime which motivates a stricter sentence. Some ideologies such as the principal of proportionality are used in the motives but often in comparison with the societies changed view and not in comparison with other crimes. As for the Supreme Court of Sweden the results show that the court not have become more active, at least not in regard to the murder sentence. In those cases, were the court has ruled against the will of the legislator the court has had legitimate reasons for doing so.

De senaste åren har en ny invändning framförts allt oftare i brottmål, nämligen invändningen från den tilltalades sida att gärningen företagits i sömnen, i somnambult tillstånd. Den fortsättningsvis kallade sömninvändningen ger ett antal intressanta frågeställningar inom straffrätten, men också i gränslandet där juridik och sömnforskning möts. Sömn och medvetande som neurologiska begrepp inrymmer gråskalor; sömn har fyra stadier NREM-sömn följt av REM-sömn och en persons medvetande utreds inom neurologin med hjälp av en åtta-stegsprövning. Ändå tycks juridiken ha en svart-vit föreställning av både sömn och medvetande som ett vara eller icke-vara. När straffansvar prövas förutsätts att personen är vid medvetande, utan att saken egentligen utreds. För att en person ska hållas straffrättsligt ansvarig krävs att både de objektiva och subjektiva brottsförutsättningarna är uppfyllda. Personen ska för att uppfylla de objektiva brottsförutsättningarna ha, 1) utfört en handling som är brottsbeskrivningsenlig, och 2) som inte varit rättfärdigad. I enlighet med den subjektiva brottsförutsättningen måste personen även kunna tillskrivas personligt ansvar för handlingen. Personer som anses ha agerat i somnambult tillstånd går fria från ansvar. Men på vilken grund inträder ansvarsfriheten? Tidigare ansågs rörelser företagna i sömnen inte utgöra handlingar i och med att de saknat bakomliggande vilja, och uteslöts således redan i den objektiva prövningen. I det studerade rättsfallsmaterialet och doktrin verkar det som att domstolarna hanterar sömn såsom brist på med medvetenhet i uppsåtsprövningen, vilket utesluter ansvar inom ramen för den subjektiva prövningen. Troligtvis uppkommer denna förvirring till följd av dels den starka presumtionen för att kroppsrörelser är samma sak som handlingar, dels att tillstånden ”vid medvetande” och ”medveten” ses som samma sak. En kroppsrörelse som företagits i sömnen bör enligt min mening anses ha företagits utan att personen var vid medvetande och således prövas som en objektiv brottsförutsättning. Måltypen ger även en del processuella överväganden. Den tilltalade måste göra sömninvändningen så pass sannolik att den inte kan lämnas utan avseende, varvid åklagaren har att göra invändningen obefogad. Bevisningen förs framför allt med hjälp av sakkunnigutlåtanden av olika sömnforskare. Ett antal sömnforskare är framstående inom måltypen och har etablerat en stark praxis kring hur sannolikheten för somnambulism ska prövas. Risken med de sakkunnigas utlåtanden är att de innebär en stolpig checklista som inte alltid ger utrymme för olika upplevelser av sömngång. Det riskerar att få till följd att den prövning som till sin natur måste förbli en gråskala riskerar att präglas av juridikens svart-vita förhållningssätt.

The railway was one of the most significant happenings in Sweden in the 19th century and had a major impact on national, regional and local infrastructure. However, this essay focus on the effects that newly build railways and railway stations had on cities in terms of crimes. Unlike anything else the ‘new’ infrastructure paved the way for a new standard in both the social life and the industries. The fact that industrialization caused structural changes in cities is not questioned, but the aim of this study is to focus on one happening in one city. Therefore, the railway is thus the happening and the examined city is Kalmar.  The first step was to observe the court records from the years before, during and after the railway was assembled. Then the criminal acts from the court record were quantified from the years between 1869 – 1876 in order to enable the analysis of change in crimes. In addition to the above-mentioned method, the main focus was to be able to answer the research questions. First and foremost, the main research question which focused on what consequences the railway had on the criminal behaviour in Kalmar, and last but not least study the correlation between crimes and social class during the years of 1869 and 1876.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ettsamband mellan de fem personlighetsdimensionerna ifemfaktormodellen och straffattityd, samt om skattningar pådessa dimensioner kan predicera skattningar i straffattityd, utöverde sätt på vilka kön och ålder kan. 324 undersökningsdeltagarebesvarade en digital enkät som mätte dels personlighet enligt BigFive Inventory (BFI), dels variabeln straffattityd. Signifikantasamband erhölls mellan straffattityd och personlighetsvariablernaconscientiousness (r = .17) och openness (r = –.12). Resultatettyder på att höga poäng på conscientiousness liksom låga poängpå openness är associerat med tendensen att vilja ha strängarestraff. I en hierarkisk multipel regressionsanalys var bådekönstillhörighet (β = –.16) och ålder (β = .12) i första stegetsignifikanta prediktorer för straffattityd. Kvinnor och äldre varmer benägna att skatta högre på straffattityd. I andra steget avregressionsanalysen återfanns conscientiousness som den endasignifikanta prediktorn för straffattityd (β = .14). Resultatenöverensstämmer delvis med tidigare forskningsfynd. Vidareforskning på området behövs ur många avseenden, bland annatföreslås studier där eventuella bakomliggande variablerundersöks och konstanthålls för att säkerställa sambandet mellanpersonlighet och straffattityd.

I över 150 år har slutsatsen varit densamma, att skärpta straff inte reducerar brottsligheten. Trots att majoriteten av den forskning som finns inom området påvisat att det inte är ett framgångsrikt verktyg, fortsätter vi i samma riktning. Syftet med studien var att undersöka huruvida blåljuspersonal upplever ökad trygghet i samband med den skärpta lagen, blåljussabotage. Vi ämnade att skapa en djupare förståelse för erfarenheter och upplevelser av blåljussabotage, samt åsikter om skärpta straff ur en preventiv aspekt. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer inom polisoch ambulansverksamhet. Respondenterna anser inte att straffskärpningen fungerar avskräckande och upplever inte en ökad trygghet, vilken lagen hade för syfte att uppnå. Däremot finns en positiv inställning till lagen ur upprättelsesynpunkt, samt att det för polisen utökar deras befogenheter. Fokus bör ligga på att de tilltag som görs grundar sig i forskning för att implementera sådant som påvisats fungera, snarare än kundnöjdhet och skärpta straff.

No description available.

Sedan 2017 gäller en ny reglering av marknadsmissbruk. Detta arbete syftar till att analysera regelverkets sanktionssystem såväl teoretiskt som praktiskt och avgränsas till att enbart behandla insiderbrott. Sanktionssystemet består av två alternativa delar, en nytillkommen administrativ och en straffrättslig, som är avsedda att beivra lindrigare respektive svårare överträdelser med hjälp av ett flertal olika sanktioner. Eftersom den aktuella regleringen har fått motta kritik framstår det som motiverat att undersöka den närmare, inte minst dess praktiska tillämpning. I syfte att berika analysen kommer regleringen jämföras med den motsvarande amerikanska regleringen.Arbetet går översiktligt igenom de unionsrättsliga definitionerna av insider-information och insiderhandel. Det tidigare begreppet är delvis oklart, i mycket hög grad beroende av omständigheterna i varje enskilt fall och förhållandevis vidsträckt.Vissa preliminära slutsatser om sanktionssystemet kan dras. Bestämmandet av typ och stränghetsgrad för administrativa sanktioner synes vara mycket oförutsebart på grund av att i princip vilka faktorer som helst kan beaktas. Den hårda gränsdragningen mellan det administrativa och det straffrättsliga sanktionssystemet synes innebära att små skillnader i gärningar i gränsfall kan leda till stora skillnader i sanktioner samt att vissa sanktioner inte kan tillgripas i svårare fall trots att de utöver allvarsgraden är identiska med lindrigare fall. Det i och för sig bristfälliga statistiska underlaget från myndigheterna indikerar starkt att ingen effektivitetsökning föranletts av den nya regleringen, särskit eftersom inga sanktionsförelägganden utfärdats för insiderhandel av FI. Sanktionsförelägganden har dock utfärdats för marknadsmanipulation. Trots ett maximistraff om sex års fängelse tycks det mycket svårt att ådömas stängare straff för insiderbrott; det verkar krävas ett flertal separata gärningar varav minst någon grov för ett svårare straff än villkorligt fängelsestraff och böter.Efter en jämförelse med den motsvarande amerikanska regleringen tycks det finnas utrymme för förbättringar, främst i form av att slå ihop de två system till ett enhetligt system med en förfinad samverkan mellan straffrättsliga och administrativa sanktioner.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Undersökningen har genomförts kvalitativt med enskilda intervjuer under december månad 2005. Arbetet tittar närmre på vilka överväganden som är styrda utifrån, vilka som grundar sig i ett pedagogiskt tänkande, vilka som styrs av skolans uppfostrande roll och vilka som grundar sig i lärarens egna åsikter. Diskussionerna som förts har i första hand handlat om lärarnas motiveringar till sina normer och regler. / The aim of this essay has been to examine how teachers motivate which rules and norms are to be applied in the classroom and how they implement those rules and norms. To achieve this a series of interviews were carried out during December 2005 with teachers at a Swedish secondary school. The essay also investigates the origins of the rules and norms that exist within the classroom and the purposes that they serve

This study aimed to answer three main questions: (1) How are the 15 patients at St. Sigfrid’s criminal ward described in the documentation during the years 1948-1952; (2) How can these descriptions be contrasted with the image of the patients through their own words and actions, considering factors such as a) power relations including various forms of resistance and b) the balance between care and punishment; and (3) How can the study be made relevant and utilized within the framework of the objectives of history and psychology according to the curriculum? To answer these questions a text analysis was conducted where the patients’ documentation and letters were read, interpreted, and summarized. The results showed that the documentation was focused on evaluating the patients on a scale ranging from diligent and cooperative to aggressive and threatening. The image of the patients through their own words was more complex. Forms of resistance and strategies were plenty and grouped into categories of conformity and rebellion. Regarding care and punishment, the boundary between the two was not always clear, and they were often equated with each other; moreover, the care they received was in several ways considered worse than a regular punishment. In totality the result highlighted the necessity of a complementary approach. Finally, the study was particularly suited for developing the students’ critical approach to both sources and interpretation. Additionally, the cases could be utilized to stress the overall complexity of human beings.