<p>Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten.</p><p>Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff.</p><p>Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen.</p>

The purpose of this study, is to explore whether or not prison sentences of less than a year, are appropriate, when judged from an individual preventive angle. This will be discovered through processing the interviews of a criminologist, a district prosecutor and a prison governor. Their expertise covers the areas of criminals, institution and crime prevention. Our data is drawn from parts of the theory about denial of freedom by Michel Foucault, who explores prison as an institution; the theory about prisonization by Donald Clemmer, who explored the process of socialization, that occurs when an individual goes to prison, and becomes a part of the prison sub culture; also the theory of moral sociology by Èmile Durkheim, who defines what we call a society, the basis of moral action and how these two interact. The result showed that prison sentences of less than a year are not appropriate, when judged from an individual preventive angel. Though judged from a general preventive angle, it can be seen as appropriate. / Studien syftar till att undersöka om fängelse som påföljd, gällande straff kortare än ett år, är ändamålsenligt utifrån ett individualpreventivt perspektiv. Detta uppnås genom tre kvalitativa intervjuer med en kriminolog, en kammaråklagare och en anstaltschef som utifrån deras olika yrkesroller bidrar med expertis inom det valda området. Empirin tolkas sedan utifrån delar av teorin om den frihetsberövande sanktionen av Michel Foucault som tittar närmare på fängelset som institution; teorin om prisonisering av Donald Clemmer, som tar fakta på den socialiseringsprocess som sker med individen när denne hamnat i fängelse och anammat en del av fängelsets subkultur, samt utifrån moralsociologin av Émile Durkheim som beskriver vad som utmärker ett samhälle, vad som är grunderna för ett moraliskt handlande och hur dessa två samspelar med varandra. Resultatet visade att fängelsestraff kortare än ett år ur ett individualpreventivt perspektiv inte är ändamålsenligt. Däremot kan det ur ett allmänpreventivt syfte verka avskräckande för samhällets övriga medborgare.

<p>The aim of this study is to investigate how the female author, Charlotte Brontë, describes the development of her female protagonist in Jane Eyre and to compare this to how the male author, Fyodor Dostoevsky, describes the development of his male protagonist in Crime and Punishment, inside the patriarchal 19th century.</p><p>My basic idea is that both characters in these two books have to reach their own unknown to find satisfaction and a new existence, and I want to investigate what the characters have to go through to find that existence. To help me in my exploration of Jane Eyre I make use of Gilbert and Gubars’ book The Madwoman in the Attic and in the case of Crime and Punishment, I make use of Pelikan Straus’ article ”“Why did I say ’Women!’?” Raskolnikov Reimagined”. Both authors discuss literature from a gender perspective, but without comparing female and male characters or authors with each other, which I believe is important for a more holistic understanding of gender issue.</p><p>The conclusion of this essay is that these books are describing the main characters’ evolution towards their personal unknown with the same tools, a double self, an important symbol, and in the end a love partner that embodies that unknown. Furthermore, I conclude that this development moves in opposing directions, whereby the female character gets in touch with a more traditional male disposition and the male character gets in touch with a more traditional female disposition. This mirrors the different position men and women are assigned in the patriarchal society. In conclusion, I suggest that all social roles are ultimately confining (irrespective of sex), and are attracted to the opposite pole, in order to discover what the individual does not have access to in the social sphere.</p>

All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten. Även om brott är en straffrättslig term, är författaren av åsikten att vad som utgör det brottsliga måste definieras utifrån etiken. Både straffrättslig och etisk teoribildning har avgränsats med syfte att klargöra uppsatsens egentliga huvudfråga; I vad består brottets natur? Viljan att hålla juridiken ren från värderande och därför otydliga och svårdefinierade begrepp, ställs i relation till svårigheterna att påvisa den etiska"lagsamlingens"existens och därför dess bristande giltighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare. Observationerna visade att lärarna använde sig av både verbala och av icke-verbala metoder för att bemöta icke önskvärda beteenden. Majoriteten av alla bemötanden är riktade mot pojkarna i klassen, vilket resulteras i att dessa får mer uppmärksamhet än flickorna. En slutsats som dras från detta är att det beror på att pojkarna hörs mest, något som också bekräftas av tidigare forskning.

Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten. Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff. Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen.

The aim of this study is to investigate how the female author, Charlotte Brontë, describes the development of her female protagonist in Jane Eyre and to compare this to how the male author, Fyodor Dostoevsky, describes the development of his male protagonist in Crime and Punishment, inside the patriarchal 19th century. My basic idea is that both characters in these two books have to reach their own unknown to find satisfaction and a new existence, and I want to investigate what the characters have to go through to find that existence. To help me in my exploration of Jane Eyre I make use of Gilbert and Gubars’ book The Madwoman in the Attic and in the case of Crime and Punishment, I make use of Pelikan Straus’ article ”“Why did I say ’Women!’?” Raskolnikov Reimagined”. Both authors discuss literature from a gender perspective, but without comparing female and male characters or authors with each other, which I believe is important for a more holistic understanding of gender issue. The conclusion of this essay is that these books are describing the main characters’ evolution towards their personal unknown with the same tools, a double self, an important symbol, and in the end a love partner that embodies that unknown. Furthermore, I conclude that this development moves in opposing directions, whereby the female character gets in touch with a more traditional male disposition and the male character gets in touch with a more traditional female disposition. This mirrors the different position men and women are assigned in the patriarchal society. In conclusion, I suggest that all social roles are ultimately confining (irrespective of sex), and are attracted to the opposite pole, in order to discover what the individual does not have access to in the social sphere.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige. Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik. De har dessutom angivit att de tycker att arbetssättet med kulturmiljöpedagogik är bra och främjar deras inlärning. Respondenterna har uppgivit att de uppskattade de dramatiserade inslagen under dagen. Detta eftersom de var roliga, spännande och utgjorde ett komplement till det guiden berättade, de menade att det blev således lättare att förstå. Respondenterna reflekterade över hur brott och straff förändrats från dåtid till nutid och utvärderade dess utveckling.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade. Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult. När samma fråga kom till lärarna menade de att generellt är likabehandlingsplanen just vad rektorerna nämnde, ett dokument. I arbetet mot kriminalitet visade det sig att deltagarna ansåg att skapandet av en djupare relation med eleverna var ett sätt att fånga upp många elever som mår dåligt.

<p>All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten. Även om brott är en straffrättslig term, är författaren av åsikten att vad som utgör det brottsliga måste definieras utifrån etiken. Både straffrättslig och etisk teoribildning har avgränsats med syfte att klargöra uppsatsens egentliga huvudfråga; I vad består brottets natur? Viljan att hålla juridiken ren från värderande och därför otydliga och svårdefinierade begrepp, ställs i relation till svårigheterna att påvisa den etiska"lagsamlingens"existens och därför dess bristande giltighet.</p>