Global ETD Search

1	Strider uppskovsräntan mot retroaktivitetsförbudet? / Is interest on postponement unconstitutional? Jäderberg, Linda January 2010 (has links) Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området. Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta. Enligt svensk grundlag, 2 kap. 10 § 2 st. RF får skatt eller statlig avgift inte tas ut i vidare mån om inte skatt- eller avgiftsskyldigheten följer av föreskrift som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Detta skatterättsliga retroaktivitetsförbud har gjort att frågan om huruvida uppskovsräntan är retroaktiv lagstiftning och således något som retroaktivitetsförbudet avser att förhindra. Frågan har ännu inte avgjorts av Regeringsrätten och rättsläget är därför oklart. Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera uppskovsräntan och retroaktivitetsförbudet för att undersöka huruvida räntan strider mot förbudet. Uppsatsen bygger på traditionell juridisk metod. Lagrådet yttrade sig i samband med att bestämmelsen kom till men deras yttrande är bristfälligt och kan enligt min mening inte ligga till grund för vidare vägledning. Kammarrätten i Göteborg har funnit att uppskovsräntan inte strider mot retroaktivitetsförbudet medan Förvaltningsrätten i Stockholm har funnit att principen strider mot förbudet. Det som prövas när retroaktivitetsförbudets tillämplighet ska avgöras är ifall omständigheten som utlöser beskattning inträffat före eller efter lagens ikraftträdande. Slutsatsen är att uppskovsräntan strider mot retroaktivitetsförbudet. LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
2	Bygglov och den offentliga förvaltningen : En komparativrättslig uppsats med fokus på handläggningsreglering Ejdeskog, Tim January 2011 (has links) No description available. Komparativ offentlig rätt England Sverige Bygglov Allmänna rättsprinciper
3	Där socialrätten och straffrätten möts : socialsekreterares upplevelser av att utforma vårdplaner för unga lagöverträdare Oskooei, Tolou, Skough, Anna January 2005 (has links) <p>Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten.</p><p>Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff.</p><p>Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen.</p> Unga lagöverträdare Socialtjänsten Brottspåföljd Straff Rättsprinciper Social work Socialt arbete
4	Där socialrätten och straffrätten möts : socialsekreterares upplevelser av att utforma vårdplaner för unga lagöverträdare Oskooei, Tolou, Skough, Anna January 2005 (has links) Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten. Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff. Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen. Unga lagöverträdare Socialtjänsten Brottspåföljd Straff Rättsprinciper Social work Socialt arbete
5	Allmänna rättsprinciper i teori och praktik : En analys av praxis i ljuset av rättsfilosofin / General principles of law in theory and in practice Brolinson, Johannes January 2018 (has links) Allmänna rättsprinciper i HD och HFD:s praxis har analyserats i syfte att ta reda på vilken typ av normer de allmänna rättsprinciperna är och vilken plats de har i svensk rätt. Resultatet har jämförts med förklaringsmodeller från Aarnio, Dworkin, Tuori och Zahle avseende principers ursprung och egenskaper. Detta har visat att de rör sig om en väldigt heterogen grupp både vad gäller ursprung, egenskaper och tillämpning. På grund av detta säger det inte särskilt mycket om en norm att den klassificeras som en allmän rättsprincip. De gemensamma drag som dock går att se är att många av principerna är mycket gamla och befästs mer och mer och fått en allt viktigare roll ju längre tiden går. allmän rättslära rättsfilosofi rättsprinciper principer Dworkin Aarnio Tuori Zahle Law Juridik
6	Mervärdesskattedirektivets implementering : Nationellt handlingsutrymme gällande bestämmelserna om mervärdesskattegrupper och reducerade mervärdesskattesatser? / The implementation of the VAT Directive Andersson, Lisa January 2013 (has links) En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås. Dock har flertalet talan om fördragsbrott uppkommit i Europeiska Unionens domstol, grundat på kommissionens åsikt om att medlemsstater har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt mervärdesskattedirektivet. Därav uppkommer frågan hur den konstitutionella grunden för EU ger medlemsstaterna eget handlingsutrymme att tolka och implementera bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet utifrån EU:s fördrag, rättspraxis och principerna om neutralitet, legalitet, likabehandling och lojalitet. Rättspraxis behandlar områdena för mervärdesskattegrupper och reducerade skattesatser. Det kan konstateras att medlemsstaterna har ett begränsat handlingsutrymme för implementering av mervärdesskattedirektivets bestämmelser. EU:s fördrag, principer och praxis ger inte medlemsstaterna något större utrymme att själva tolka och implementera bestämmelserna. Vidare framgår att det finns en osäkerhet kring tillämpningsområdet och vidden av neutralitetsprincipen, vilket gör att medlemsstaterna inte kan försäkra sig ett större skydd mot fördragsbrott i frågan om implementering av mervärdesskattedirektivet. Därmed finns en rättsosäkerhet i frågan om medlemsstaternas handlingsutrymme gällande implementeringen av mervärdesskattedirektivet bestämmelser vilket även påverkar varje enskild medborgare inom EU. / As a member of the European Union (EU), nations commit to accommodate its national legislation to EU law. An example of this is the regulation of value added tax (VAT). The purpose with the regulation of VAT is to create and stimulate the internal market within EU, without differences between the member states. The VAT is harmonized through the VAT Directive, which every member state is obligated to comply with. The implementation of a directive imposes an opportunity for the member states to make their own interpretations and determine how the implementation shall be handled, as long as the result of the directive is fulfilled. However, several claims have been raised in the Court of Justice of the European Union, claiming failure to fulfil an obligation under the Directive on the common system of VAT. This is based on the Commission’s view that member states do not comply with its obligations within the VAT Directive. Thereby arises the question of; how the constitutional rights of EU actually gives the member states an opportunity to interpret the implementation of the VAT Directive into national legislation. In the thesis this question is set in relation to EU Treaties, legal principals and an analysis of case law in the areas of VAT groups and reduced tax rates. The thesis concludes that the member states have a limited discretion for implementation of the VAT Directive. EU Treaties, principles and case law do not give the area of discretion that has been interpreted. Furthermore there is an uncertainty about the area of application and the principle of neutrality. Therefore member states cannot ensure protection against failure to fulfil an obligation under the Directive on the common system of VAT. Thus, there is a legal uncertainty in the question of discretion regarding the implementation of the VAT Directive, which affects all citizens within the EU. EU Law valued added tax the VAT Directive harmonisation implementation legal principles Principle of neutrality VAT group reduced rates EU-rätt mervärdesskatteskatt mervärdesskattedirektivet harmonisering implementering rättsprinciper neutralitetsprincipen mervärdesskattegrupp reducerade skattesatser fördragsbrott
7	Kollektivavtalsrätten och ideologierna : Ideologies and Swedish Labour Law Berg, Lisa, von Zedtwitz-Liebenstein, Sangrid January 2011 (has links) Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions’ right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions’ rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided. The purpose of this is to explain the role of ideologies in the origins and history of Swedish labour law, as well as their role in the current development of law. With the ideological and historical discussion as a background, this paper investigates Swedish law and EU law using a comparative approach. The purpose is to illustrate how differences in ideological bases are determinant of differences in current legislation and legal practice. The paper studies the development of law since the 1990s with regards to the right to industrial action in situations of posting of workers. The Swedish labour law has been revised since Sweden joined the European Union. The presentation looks particularly at the following cases in the Swedish Labour Court: AD 1989 No. 120 (the Britannia case) and AD 2005 No. 49 (the Vaxholm case). The paper studies the Posting of Workers Directive and presents an analysis of the European Court of Justice Case C-341/05 Laval un Partneri Ltd (the Laval case). To allow for analysis and a broad discussion on the implementation of the Posting of Workers Directive, an account is made of the different government committee instructions, committee of inquiry reports, and governmental legislative proposals of importance for the implementation of the directive into the Foreign Posting of Employees Act, and for the legislative changes prompted by the Laval case (i.e. the lex Laval). The main conclusion drawn from the study of the legislative development is that the level of legislation of the Swedish labour market will increase due to the tendency of europeanisation. The study also establishes the importance of ideologies, norms and values for the development of a legal system. This paper does not fully answer whether the set of norms on which Swedish labour law is based is about to change, but the trend is that on the whole no such changes have been observed. The existence of lex Laval has not affected the basic set of norms of Swedish labour law. Lavaldomen Britanniadomen kollektivavtalsrätten kollektivavtal utstationeringsdirektivet arbetstagare arbetsgivare normer labour law lagen om medbestämmande i arbetslivet MBL LAS lagen om anställningsskydd arbetsrätt fackföreningar styrformer styrmedel arbetsdomstolen partsautonomi förhandlingsrätt rättsutveckling EU-rätt primärrätt sekundärrätt rättsprinciper tolkningsmetoder teleologisk tolkningsmetod likabehandlingsprincipen utstationeringslagen Labour law Arbetsrätt
8	De grundläggande rättsprinciperna vid direktupphandling : HFD 2018 ref. 60 och EU-rätten / The General Principles of Swedish Direct Awards : HFD 2018 ref. 60 and EU Law Lignell, Elias January 2022 (has links) This thesis examines the general principles in European Union (EU) public procurement law, as they apply to Swedish direct awards of low value, outside the scope of the EU procurement directives. A combination of Swedish and EU legal methodology is used to investigate two overarching themes. Firstly, the two different legal bases of the general principles, in the light of the Court of Justice of the EU’s definition of cross-border interest, as well as the Swedish implementation. Secondly, the central substantive consequences imposed by the principles on direct awards. The only national precedent on the subject, HFD 2018 ref. 60 of the Supreme Administrative Court, is both utilised and criticised against the backdrop of EU law to paint a picture of the principles’ inner workings in a direct award context. Pertaining to the first theme, an analysis of the applicability of EU primary law on direct awards is undertaken in order to distinguish the legal bases of the principles. If a contract is of certain cross-border interest, the general principles flow directly from EU law. In the absence of such an interest, the principles are exclusively based in Swedish law, which nationally extends the EU principles to all procurement (gold-plating). Overall, contracts valued below a quarter of the applicable EU directive threshold usually lack certain cross-border interest, unless there are concrete indications of the opposite. As a result, most direct awards fall outside the scope of EU law. An awareness of the legal bases of the principles is relevant to avoid breaches of EU primary law. It is argued that the Swedish gold-plated implementation of the general principles causes unnecessary uncertainty, and that separate national principles should be introduced outside the scope of EU primary law. As for the second theme, a thorough analysis concludes that the principles do not prohibit direct awards given without any exposure to competition, as long as the contracts are of low enough value. Direct awards can therefore be conducted through direct contact with a single supplier, in accordance with the legislative aims of the procedure. This may not be the case for social and other specific services of relatively high value. Nonetheless, the principles still affect direct awards, for instance in prohibiting flagrant cases of differential treatment without objective justification, based in arbitrary or corrupt decision-making. Unfortunately, these requirements are able to be circumvented due to the wide discretion given to procuring entities. On the other hand, if a direct award procedure is voluntarily advertised, the principles have greater practical significance. Still, the requirements in such cases are more lenient than in ordinary procurement procedures. public procurement government procurement direct award Sweden general principles legal principles EU law primary law CJEU ECJ certain cross-border interest threshold gold plating procedure competition low value contract offentlig upphandling upphandlingsrätt LOU LUF direktupphandling grundläggande rättsprinciper grundläggande principer allmänna principer upphandlingsrättsliga principer principer för direktupphandling upphandlingsprinciperna HFD 2018 ref. 60 EU-rätt primärrätt överskjutande implementering bestämt gränsöverskridande intresse kravet på insyn likabehandlingsprincipen icke-diskriminering proportionalitetsprincipen öppenhetsprincipen konkurrensprincipen olikbehandling likabehandling nationella principer frivillig annonsering direkttilldelning icke-direktivstyrd direktupphandlingsgräns tröskelvärde lågt värde anbudsinfordran konkurrensutsättning icke-konkurrensutsatt 19 a kap 19 a kap. 8 § rättsmedel överprövning obligatoriska krav sammanblandning EUF-fördraget FEUF EU-domstolen EU-rättslig metod rättsdogmatisk metod effet utile teleologisk tolkning affärsmässighet handlingsfrihet rättssäkerhet korruption Law Juridik Law (excluding Law and Society)

Search results