Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal. Svenskt Näringsliv tycker däremot inte att lagen tar hänsyn till kompetens och att detta beror på att anställningstiden är kriteriet i turordningen istället för kompetens, som i sig inte täcks av tillräckliga kvalifikationer. / The final paper discusses the point of views between two central labor unions and one central employer union when it comes to the law of employment protection in Sweden and competence, in relation to the labor market of today and redundancies in companies and firms.  The aim and object with the paper is to ask how the three different unions define the word competence when they speak of the regulation of employment security and if this law takes competence within the employees in consideration when a company is faced with redundancies.  Conclusions made are that the three different unions differs when they speak about competence in relation to the emplyment protection law and that this can be reflected in the various groups that they represent and might even concern ideology to a certain point.

Uppsatsen har i grunden baserat sig på den reform av anställningsskyddslagen (1982:80), LAS, som ägde rum 2022. Det är denna reforms effekter på okvalificerade arbetare som undersöks i föreliggande arbete. Reformen var omfattande och innefattade ändringar i alla faser av uppsägningsförfarandet. Detta förfarande är ett ganska långdraget sådant och går ut på en bedömning av situationen före, vid och efter beslutet att skilja den anställde från anställningsförhållandet. Med tanke på detta har undersökningens frågeställning tagit sikte på alla faser av uppsägningsförfarandet. Den övergripande omständigheten som ligger till grund för alla fyra frågor är den att okvalificerade arbetare drabbas extra hårt av en uppsägning då de i genomsnitt har svårt att hitta samma eller liknande anställning. I det läget är man redan efter uppsägningsbeslutet, men frågorna som inriktar sig på faserna innan och under uppsägning har mer haft karaktären av att undersöka hur man förebygger att omständigheten äger rum. Det övergripande syftet för LAS är att säkra anställningen för så många löntagare som möjligt. Detta syfte har inspirerat tesen för uppsatsen vilken är att anställningsskyddet ska vara så starkt som möjligt. Syftet med arbetet har därför varit att granska ifall denna målsättning för LAS fortfarande kan göras gällande med avseende på okvalificerade arbetare som utgör en ganska stor grupp av löntagarna. Detta teleologiska synsätt har varit starkt framträdande vid granskningen av alla relevanta bestämmelser. Trots att reformen från 2022 var omfattande, har vissa områden som den berörde bortsetts ifrån. Det handlar om regelverket kring anställningsformerna, uthyrningen av arbetstagare och det omfångsrika kompetens- och omställningsstödet. Den viktigaste metoden i uppsatsen har varit den rättsdogmatiska tillsammans med den teleologiska. Vissa andra metoder har brukats. De andra metoderna var inte särskilt framträdande då det handlade om specifika bestämmelser eller områden där rättsdogmatiken inte räckte till. Bakgrundskapitlet innehåller en slags ”karta”. Det är en förteckning över de viktigaste bestämmelserna som kommer granskas. I kapitlet finns de viktiga avsnitten om vad den svenska modellen betyder samt om skillnaden mellan kvalificerade och okvalificerade arbetare som också innehåller en kort redogörelse om skillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Det första egentliga undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 1, är en detaljerad genomgång av hur olika parter på den svenska arbetsmarknaden kan påverka den. Där kommer den starka partsautonomin framträda särskilt synligt, en utmärkande egenskap för den svenska arbetsmarknaden. I det andra undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 2, görs en noggrann undersökning av hur omplaceringar ska genomföras. Stor hänsyn kommer visas regeln om tillräckliga kvalifikationer. Därefter ägnas fråga nr 3 uppmärksamhet som handlar om turordningar vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Denna procedur är inte missgynnande mot okvalificerade arbetare, men den särskilt starka semidispositiviteten vid sådana uppsägningar granskas närmare. Den sista frågan nr 4 ledde till en granskning av skadeståndsinstitutet vid uppsägningar samt arbetslöshetsförsäkringen. Den generella slutsatsen som kan dras är att det relevanta regelverket är blandat. Vissa regler bidrar/kan bidra till att skydda de okvalificerade arbetarna, vissa är neutrala och andra har inte levt upp till sina målsättningar.

Dagens dynamiska arbetsmarknad har utmanats av globalisering, digitalisering, teknisk utveckling och ett växande kunskapssamhälle, vilket har resulterat i utmaningar för arbetsgivare att förse sin organisation med kompetens. Utöver detta har lagändringar och konjunktursvängningar en betydelse för arbetsgivares möjlighet till kompetensförsörjning. En strävan efter ökad flexibilitet på arbetsmarknaden har sedan länge varit på tapeten – även på EU-nivå. Europeiska sysselsättningsstrategin, flexicurity, är ämnad att skapa balans mellan flexibilitet och trygghet och ligger till grund för en reformering av arbetsrätten; i synnerhet av anställningsskyddet och turordningsreglerna, vilka regleras i lagen (SFS 1982:80) om anställningsskydd (LAS). Men hur upplever privata arbetsgivare arbetsrätten med hänseende på kompetensförsörjning? En moderniserad arbetsrätt är ett aktuellt ämne och denna studie har som syfte att undersöka privata arbetsgivares upplevelser av huruvida LAS idag och den nya LAS-reformen påverkar deras möjlighe ttill kompetensförsörjning. I denna studie deltog nio privata arbetsgivare, från relativt små företag, för att bidra med deras perspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ metod valdes för att skapa en djupare förståelse av informanternas upplevelser. Resultatet visar att det råder konsensus i hur informanterna bevarar kompetens i verksamheterna; detta sker genom att vara flexibla, ha en vänlig organisationskultur och tydlig kommunikation på arbetsplatsen. Överlag är alla informanter överens om att en ny arbetsrättslig lagstiftning, med ökad flexibilitet, skulle underlätta kompetensförsörjningen – trots att den nya reformen inte verkar kunna tillgodose deras behov av kompetensförsörjning fullt ut. Exempel på aspekter som presenteras som nackdelar med nuvarande LAS är svårigheter att bli av med anställda som inte presterar, att ett otillräckligt antal arbetstagare får undantas från turordningsreglerna i situationer av arbetsbrist och att det finns en oro att ha en övertalighet av arbetstagare. För att inte riskera övertalighet och för att skydda sin organisation mot konjunktursvängningar, väljer majoriteten av informanterna tidsbegränsade anställningar som en anställningsform i sina organisationer. Denna anställningsform har resulterat i att informanterna har kunnat anpassa personalomsättningen efter deras behov. Potentiella nackdelar med den nya LAS-reformen uppges vara svårigheter att turordna kompetens, då det i det nya LAS-förslaget kommer vara viktigare än arbetstid vid situationer av arbetsbrist. Möjligheten att kunna undanta fem personer uppges vara för få – om än bättre än två, vilket gäller för dagens LAS. Vidare visar resultatet att det finns motsättningar till att behöva kompetensutveckla alla arbetstagare som varit anställda längre än sex månader – oberoende av hur organisationens omsättning ser ut.

Abstract   The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law.   The research question examines how the trade unions’ right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers.   Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions’ rights to take industrial action in situations of posting of workers.   In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided. The purpose of this is to explain the role of ideologies in the origins and history of Swedish labour law, as well as their role in the current development of law. With the ideological and historical discussion as a background, this paper investigates Swedish law and EU law using a comparative approach. The purpose is to illustrate how differences in ideological bases are determinant of differences in current legislation and legal practice.   The paper studies the development of law since the 1990s with regards to the right to industrial action in situations of posting of workers. The Swedish labour law has been revised since Sweden joined the European Union. The presentation looks particularly at the following cases in the Swedish Labour Court: AD 1989 No. 120 (the Britannia case) and AD 2005 No. 49 (the Vaxholm case). The paper studies the Posting of Workers Directive and presents an analysis of the European Court of Justice Case C-341/05 Laval un Partneri Ltd (the Laval case). To allow for analysis and a broad discussion on the implementation of the Posting of Workers Directive, an account is made of the different government committee instructions, committee of inquiry reports, and governmental legislative proposals of importance for the implementation of the directive into the Foreign Posting of Employees Act, and for the legislative changes prompted by the Laval case (i.e. the lex Laval).   The main conclusion drawn from the study of the legislative development is that the level of legislation of the Swedish labour market will increase due to the tendency of europeanisation. The study also establishes the importance of ideologies, norms and values for the development of a legal system. This paper does not fully answer whether the set of norms on which Swedish labour law is based is about to change, but the trend is that on the whole no such changes have been observed. The existence of lex Laval has not affected the basic set of norms of Swedish labour law.