No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.</p><p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.</p><p>Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är</p><p>främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning. Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.

Välfärdstjänster i Sverige har liksom många andra länder genomgått stora förändringar, vilka började växa fram redan i början på 1980-talet. Idéerna kring dessa förändringar uppkom bland annat på grund av ökade krav på den offentliga sektorns effektivitet. Många ansåg att denna effektivitet skulle kunna uppnås genom att konkurrensutsätta delar av den offentliga sektorn och dess välfärdstjänster. Vad gäller exempelvis skolan, har dessa förändringar resulterat i många privatiseringar av skolor. Skolan är avsedd att ge alla medborgare likvärdig och lika tillgång till utbildning, men tidigare forskning inom området visar att privatiseringen av skolan ökar skillnaderna i dessa avseenden. Dessa samhällsförändringar är relativt nya, och därför krävs fler undersökningar inom området. Denna undersökning avser därför att göra en kartläggning av relevanta delar i fristående och kommunala grundskolor i Falun och Borlänge. Avsikten med detta är att jämföra huruvida det finns skillnader beroende på huvudmannaskap. Undersökningen kartlägger grundskolornas tillgång till kuratorer, skolsköterskor, antal lärare, antal behöriga lärare, antal behöriga lärare i ämnet, specialpedagoger, speciallärare, studie-och yrkesvägledare och skolbibliotekarier. Även om eleverna i vissa fristående grundskolor har större tillgång än eleverna i de kommunala grundskolorna till några av de resurser som har studerats, så visar den totala jämförelsen att eleverna i de kommunala grundskolorna har större tillgång till de viktiga resurser som undersökningen har kartlagt. I och med detta är undersökningens resultat att man kan se skillnad vad gäller tillgång till dessa resurser, beroende skolans form av huvudmannaskap.

Sedan slutet av 1980-talet har den svenska välfärden implementerat en förvaltningspolitisk doktrin om styrning- och ledning lånade från det privata näringslivet. Till dessa idéer räknas bland annat mål-och resultatstyrning, konkurrensutsättning, beställar- och utförarmodeller och kundvalsmodeller. Målet med dessa reformer kan sägas ha varit att öka effektivitet och kvalitet. Dessa förändringar som beskrivits utgör en del i en reformvåg som går att observera i flera länder och har inom forskningen med ett samlingsnamn kallats för New Public Management (NPM). Uppsatsens syfte är att undersöka hur reformer och idéer inspirerade av NPM påverkar enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen och deras arbetssituation. Uppsatsens empiri utgörs av fem kvalitativa intervjuer med enhetschefer i den kommunalt drivna äldreomsorgen i en svensk kommun. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enhetscheferna upplever en rad centrala NPM-inspirerade reformer som har beskrivits i tidigare forskning. De intervjuade enhetscheferna beskrev ett decentraliserat budgetansvar, mål- och resultatstyrning inom kommunens äldreomsorg samt fokus på efterkontroll, vilket har lett till mer administrativa arbetsuppgifter. Dessutom visar uppsatsens resultat att de intervjuade enhetscheferna hade en delvis positiv bild av konkurrensutsättning inom äldreomsorgen. Visserligen visar uppsatsen att förutsättningar för konkurrens mellan privata och kommunala utförare uppfattades vara orättvis. Men alla de intervjuade enhetscheferna menade samtidigt att konkurrens eventuellt kunde bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgens verksamheter.

<p>Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet påverkat den offentliga sektorn. Förespråkarna för NPM hävdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjälp av idéer från den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. Konkurrensutsättning samt offentlig upphandling har blivit ett sätt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje år tjänster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hävdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dåligt. Mot bakgrund av detta ansåg vi att det var intressant att göra en fallstudie av en offentlig upphandling. Vårt syfte var att, genom personliga intervjuer med upphandlarna, konkurrensverket samt enkätundersökningar med anbudsgivarna, undersöka och utvärdera upphandlingsprocessen av företagshälsovården i Uppsala Kommun. Detta då det fanns frågetecken bland en av anbudsgivarna om hur upphandlingen hade gått till. Som bisyfte hade vi att förklara de bakomliggande motiven för privatiseringen av företagshälsovården. Våra frågeställningar berörde hur upphandlarna bedömde och utvärderade anbuden samt om upphandlarna hade kunnat göra något annorlunda för att få mer kvalitet för skattebetalarnas pengar. Resultatet visade på att upphandlarna kunde ha gjort en bättre förundersökning. En bättre förundersökning hade kunnat leda till ett tydligare förfrågningsunderlag som i sin tur hade kunnat underlätta för anbudsgivarna att framställa konkurrenskraftiga anbud. Upphandlarna nyttjade sig av ren kvalitetskonkurrens, men hade med fördel kunnat nyttja sig av en annan utvärderingsmodell för att uppnå samma kvalitet, eller högre, till ett lägre pris. Det uppkom även dolda kostnader som upphandlarna inte hade räknat med från början. Vidare framkom det att beslutet om konkurrensutsättning berodde mer på politiska åsikter än att Kommunhälsan var ekonomiskt ineffektiv.</p>

This report studies the effect the opening up of routineroad maintenance in Sweden, traditionally carried out by theSwedish National Road Administration (SNRA). The main aim is tostudy the effect contracting out has had on work quality,transaction costs and the learning organization year 2001. Theresearch is built upon three hypotheses: Hypotheses 1: The SNRAcannot determine if the quality of the work is as contracted.Hypotheses 2: Transaction costs are less than 5% of theproduction costs. Hypotheses 3: The lack of cooperation ofSNRA's regional offices with each other and with the headoffice makes it difficult for SNRA to function as a learningorganization. The main research methods used were interviews, aquestionnaire, and participation in various meetings, such assite meetings and quality audits. Great emphasis has been puton the detailed questionnaire, which was sent to clientrepresentatives. The report includes a description of thebackground, definition and use of three theoretical concepts;quality, transaction costs and learning organization. Theresults show that client representatives at the regional levelcan determine that the SNRA receives the contracted quality,but at the central level it is not possible to determinequality fulfillment due to lack of complete and comparabledata. The study also concludes that it is not possible tocompletely separate transaction costs from the other productioncosts, mainly because man-hours spent per task is not accountedfor at the regional level. The questionnaire results show thatthe largest single transaction costs are those associated withreviewing the contracted work. This study shows that the clientrepresentatives think that the SNRA receives the contractedquality. The client representatives believe that the reviewprocess plays an important role in assuring the quality of theentrepreneurs' work. This study also shows that the client'swork is carried out differently in the different SNRA regionsstudied. This lack of administrative control by a centralauthority has lead to the main offices in the regions becoming"head offices" for the offices at the local level. The freedomallowed each regional office affords its employees theopportunity to develop new methods and organizationalstructures. At the same time substantial differences betweenthe regions and the lack of cooperation between the regionaloffices and the regional offices with the head office makes itdifficult for the SNRA to function as a learningorganization.

Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet påverkat den offentliga sektorn. Förespråkarna för NPM hävdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjälp av idéer från den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. Konkurrensutsättning samt offentlig upphandling har blivit ett sätt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje år tjänster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hävdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dåligt. Mot bakgrund av detta ansåg vi att det var intressant att göra en fallstudie av en offentlig upphandling. Vårt syfte var att, genom personliga intervjuer med upphandlarna, konkurrensverket samt enkätundersökningar med anbudsgivarna, undersöka och utvärdera upphandlingsprocessen av företagshälsovården i Uppsala Kommun. Detta då det fanns frågetecken bland en av anbudsgivarna om hur upphandlingen hade gått till. Som bisyfte hade vi att förklara de bakomliggande motiven för privatiseringen av företagshälsovården. Våra frågeställningar berörde hur upphandlarna bedömde och utvärderade anbuden samt om upphandlarna hade kunnat göra något annorlunda för att få mer kvalitet för skattebetalarnas pengar. Resultatet visade på att upphandlarna kunde ha gjort en bättre förundersökning. En bättre förundersökning hade kunnat leda till ett tydligare förfrågningsunderlag som i sin tur hade kunnat underlätta för anbudsgivarna att framställa konkurrenskraftiga anbud. Upphandlarna nyttjade sig av ren kvalitetskonkurrens, men hade med fördel kunnat nyttja sig av en annan utvärderingsmodell för att uppnå samma kvalitet, eller högre, till ett lägre pris. Det uppkom även dolda kostnader som upphandlarna inte hade räknat med från början. Vidare framkom det att beslutet om konkurrensutsättning berodde mer på politiska åsikter än att Kommunhälsan var ekonomiskt ineffektiv.

<p>This report studies the effect the opening up of routineroad maintenance in Sweden, traditionally carried out by theSwedish National Road Administration (SNRA). The main aim is tostudy the effect contracting out has had on work quality,transaction costs and the learning organization year 2001. Theresearch is built upon three hypotheses: Hypotheses 1: The SNRAcannot determine if the quality of the work is as contracted.Hypotheses 2: Transaction costs are less than 5% of theproduction costs. Hypotheses 3: The lack of cooperation ofSNRA's regional offices with each other and with the headoffice makes it difficult for SNRA to function as a learningorganization. The main research methods used were interviews, aquestionnaire, and participation in various meetings, such assite meetings and quality audits. Great emphasis has been puton the detailed questionnaire, which was sent to clientrepresentatives. The report includes a description of thebackground, definition and use of three theoretical concepts;quality, transaction costs and learning organization. Theresults show that client representatives at the regional levelcan determine that the SNRA receives the contracted quality,but at the central level it is not possible to determinequality fulfillment due to lack of complete and comparabledata. The study also concludes that it is not possible tocompletely separate transaction costs from the other productioncosts, mainly because man-hours spent per task is not accountedfor at the regional level. The questionnaire results show thatthe largest single transaction costs are those associated withreviewing the contracted work. This study shows that the clientrepresentatives think that the SNRA receives the contractedquality. The client representatives believe that the reviewprocess plays an important role in assuring the quality of theentrepreneurs' work. This study also shows that the client'swork is carried out differently in the different SNRA regionsstudied. This lack of administrative control by a centralauthority has lead to the main offices in the regions becoming"head offices" for the offices at the local level. The freedomallowed each regional office affords its employees theopportunity to develop new methods and organizationalstructures. At the same time substantial differences betweenthe regions and the lack of cooperation between the regionaloffices and the regional offices with the head office makes itdifficult for the SNRA to function as a learningorganization.</p>

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv. Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80–20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafter Resultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen. Trots detta önskar apoteken en förändring av varuförsörjningen, men detta har i dagsläget inte förverkligats. Den främsta orsaken tycks vara leverantörernas makt och bristen på substitut. För att utmana det obalanserade maktförhållandet tar apoteken till parallellimport, vilken tycks ha ökat, som förhandlingsmedel. Slutsatser: Komplexiteten tycks ligga i att marknaden i sin helhet måste behålla vissa öar av monopol. Ett läkemedel kan nämligen behäftas med mycket höga forsknings- och utvecklingskostnader, varpå utvecklarens patentskydd mot andra läkemedelsleverantörer är nödvändigt. Detta skapar dock en sämre förhandlingsställning för apoteksaktörerna. En annan bidragande faktor till komplexiteten kan vara statens inblandning som tredje part på marknaden. Den nya marknaden har dock lett till en innovationsutveckling på varuförsörjningsplanet, där aktörerna skapar sina egna logistiklösningar. / Purpose: The aim is to examine the impact of competition on the Swedish pharmacy market from a logistical flow perspective. Method: Abductive base and qualitative data collection method in the form of semi-structured and unstructured interviews. Theory Logistical Goal Mix, Du Pont chart, 80–20 rule, replacing stock with information, logistics as a competitive tool Market theories, consumer protection, innovation drivers, Porters five forces Result: The largest volumes of prescription drugs are still handled the same way as before the re-regulation by the largest distributors Tamro and Oriola. Pharmacy stakeholders in general seem to aim for lower tied up capital, with slightly higher logistics costs and service levels. Mainly, the pharmacies want to control the supply chain in-house to suit their own business models. The level of service seems to have remained stable since the re-regulation. Despite the same level of service, pharmacies desire a change in the supply chain. No change has been implemented which mainly seems to depend on the power of suppliers and lack of substitutes. In order to challenge the unbalanced power relationship pharmacies use parallel imports, which seem to have increased, as negotiation means. Conclusion: The complexity seems to lie in that the market as a whole must maintain certain islands of monopoly. A drug may be connected with very high research and development costs, which mean developer's patent protection of drugs against other vendor’s become necessary. However, this creates a weaker negotiating position for pharmacy operators. Another contributing factor to the complexity can be state involvement, as a third party, in the market. Despite this, the new market has led to an innovation development on the supply chain level where players create their own logistics.