För att kunna stödja beslutsfattande i kommunala verksamheter kan beslutsstödsystem användas. Slutanvändare som i sin tur använder beslutsstödsystemet i sina dagliga arbetsprocesser har visat sig ge nytta för den kommunala verksamheten. För att öka användningen av beslutsstödsystem bör slutanvändare utbildas samt förstå hur beslutsstödsystem ska integreras i kommunala verksamheter. Därefter kan slutanvändare fatta viktiga beslut som rör t.ex. medborgare, budgetar och skattesatser. Således har utbildningsinsatser visat sig påverka beslutsstödsystems användning och slutanvändares acceptans till systemet. När slutanvändare får möjlighet att vara delaktiga och involverade i utbildningsinsatser av beslutsstödsystem kan användningen av beslutsstödsystemet öka. Studien ger därför ett kunskapsbidrag som beskriver hur utbildningsinsatser kan genomföras för att öka användningen av beslutsstödsystem i kommunala verksamheter. Studien har genomförts med stöd av en litteraturstudie, samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer i en kommunal verksamhet. Syftet var att identifiera på vilka sätt utbildningsinsatser av beslutsstödsystem kan genomföras i kommunala verksamheter, sett till olika slutanvändares inlärningssätt och utbildningsverktyg. Vidare kommer studien ge förslag på hur utbildningsinsatser kan upprättas i kommunal verksamhet, vilket leder oss in på problemformuleringen: Hur kan kommunala verksamheter genomföra utbildningsinsatser för att öka användningen av beslutsstödsystem? Slutsatsen presenterar en identifiering av utbildningsverktyg som kan stödja slutanvändare i deras framtida användning av ett beslutsstödsystem. Identifieringen påvisar att utbildningsinsatser behöver anpassas efter slutanvändare, då individer lär sig på diversifierande sätt. Anpassningar kan göras genom att till exempel variera och erbjudaflera olika utbildningsverktyg, planera utbildningsinsatserna samt att använda sig utav nyckelanvändare. Utbildningsmiljön har dessutom visat sig ha en viss påverkan för attanvändandet ska kunna öka i kommunens olika förvaltningar. Anledningen påpekas vara för att få möjlighet att skapa en familjär atmosfär samt en verklighetstrogen bild av hur systemet ska användas i framtiden.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.</p><p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.</p><p>Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är</p><p>främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning. Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.

Background and problem discussion: The concept of Lean Production comes from Toyota's way of building cars with higher quality and efficiency. The concept is that you want to create continuous improvements by rationalizing your work and trying to reduce waste. The Lean concept was founded in production, but Lean has recently begun to be used in other industries and operations, including Lean Administration. Lean has become more common in public activity, and can be a way to work more efficiently and provide citizens with better service. Purpose: The purpose of our study was to create a greater understanding of the extent to which Lean Administration is applied in the 10 largest municipalities in Sweden, how this application looks and what similarities and differences exist between the municipalities' way of working with Lean. Methods: We have conducted a survey, where the ten largest municipalities have been asked about their Lean work. We have used a combined method where the survey was based on multiple choice questions and open questions, ie both quantitative and qualitative approaches. Conclusion: Our study shows that half of the municipalities in question are working with Lean to some extent. The study also shows that three of the municipalities who answered no to the question of working with Lean use the Lean approach without naming it as Lean work. The municipalities are satisfied about their Lean improvements. / Bakgrund och problemdiskussion: Begreppet Lean Production kommer från Toyotas sätt att bygga bilar med högre kvalitet och effektivitet. Konceptet går ut på att man vill skapa ständiga förbättringar genom att rationalisera sitt arbete och försöka minska slöserier. Konceptet Lean grundades inom produktionen men på senare tid har Lean börjat användas inom andra branscher och verksamheter, bland annat Lean Administration. Lean har blivit allt vanligare i offentlig verksamhet, och kan vara ett sätt att arbeta mer effektivt och ge medborgarna en bättre service. Syfte: Syftet med vår studie var att skapa en större förståelse för i vilken utsträckning Lean Administration tillämpas i de 10 största kommunerna i Sverige, hur denna tillämpning ser ut och vilka likheter och skillnader som finns mellan kommunernas sätt att arbeta med Lean. Metod: Vi har genomfört en enkätundersökning där de tio största kommunerna har fått berätta om sitt Lean-arbete. Vi har genomfört en kombinerad metod där undersökningen byggde på flervalsfrågor och öppna frågor, dvs både kvantitativ och kvalitativ ansats. Slutsats: Vår studie visar att hälften av de tillfrågade kommunerna arbetar med Lean i någon form. Studien visar också att tre av de kommuner som svarade nej på frågan om de arbetar med Lean använder sig av Lean-synsättet utan att benämna det som Lean-arbete. Kommunerna är nöjda med förbättringarna som Lean-arbetet lett till.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.

Avfall är en viktig fråga som Sveriges kommuner är skyldiga att arbeta med enligt lagstiftningen. Skellefteå kommun har i sin avfallsplan upprättat ett mål om att klättra uppför avfallstrappan. Detta vill de göra genom att se till att alla kommunala verksamheter har avfallssortering. Väldigt lite kunskap fanns i dagsläget över vård- och omsorgsboendenas sortering och därför utfördes semistrukturerade intervjuer på tio av kommunens tjugo boenden. Denna information skulle sedan mynna ut i en bilaga till en avfallsstrategi med förslag och exempel på hur sortering kan införas inom verksamheten. Landets övriga kommuner kontaktades för att samla ihop goda exempel från liknande arbeten. Resultaten visade att det fanns brister i kunskap över hur man sorterar, vem som bär ansvar i olika frågor samt att tillgänglighet är en faktor till huruvida sortering sker eller inte. Förslag till förbättringar blev bland annat att bidra med information, skapa fullt utrustade miljörum, införa miljöombud och markera kärl tydligt. I bilagan gavs tips på utformning av sorteringsmöbler som skulle passa de förhållanden som råder i vård- och omsorgsboendena (golvstående kärl på hjul som byggs på höjden ansågs vara bäst lämpade), utformning av skyltar samt information som kunde vara till hjälp för boendena i sitt arbete framåt.

Det digitala samhället har möjliggjort hybrida arbetsplatser, vilket tillåter anställda att fördela sin tid på olika platser utanför organisationens egna kontor. I takt med denna utveckling tillkommer även fler informationssäkerhetsrisker, vilket gör att informationssäkerhet blir allt mer integrerat i vårt samhälle. I och med detta ämnar studien att utforska vilka informationssäkerhets-relaterade utmaningar kommunala verksamheter har mött vid övergången till hybrida arbetsplatser. Studien utfördes genom en abduktiv fallstudie där empiri samlades in genom kvalitativa datainsamlingsmetoder, som bestod av en dokumentgranskning samt att fem anställda intervjuats inom en kommunal verksamhet. Empirin som samlats in analyserades genom att ställa den nuvarande situationen mot teorier om hur ett informationssäkerhetsarbete ska bedrivas. I diskussionen lyfter vi betydelsen av ledningens delaktighet inom området informationssäkerhet samt bristen på ett systematiskt arbete med informationssäkerhet. Diskussionen behandlar även utmaningar med informationssäkerhetsarbete vid övergången till hybrida arbetsplatser. Studien visar på att informationssäkerhetspolicyer och riktlinjer inte efterföljs vilket indikerar att ledning bör ta större ansvar i informationssäkerhetsarbetet.

Denna studies syfte är att genom semistrukturerade intervjuer samt deltagarobservationer undersöka vad Nyköpings kommun gör för att främja sina invånares existentiella hälsa utifrån WHO:s definition av vad som är betydelsefullt för en hållbar livsmiljö. Den existentiella hälsodimensionens betydelse är något som oftare uppmärksammas i internationella vetenskapliga studier och då främst genom tre aspekter; fysisk, psykisk och social hälsa. Denna studie vill se hur (1) fysiskt välbefinnande kan nås genom att Nyköpings kommun erbjuder vandringsleder, det (2) psykiska välbefinnandet kan erbjudas av biblioteket i form av litteratur och sagostunder samt det (3) sociala välbefinnandet då Nyköpings kommun bygger sociala broar och låter invånarna mötas i en nyöppnad mötesplats och därigenom känna en känsla av sammanhang, KASAM. Det är svårt att med säkerhet fastställa vilka faktorer som föranleder ökad existentiell hälsa. I denna studie används teorier som undersöker huruvida det finns ett samband mellan människans existentiella hälsa och möjligheten att se sig som en del av ett kretslopp. Genom att se sig själv som en del av alltet samt att korrespondera med agenter och fiktiva personer kan människan underlätta utvecklandet av sociala kontakter. Slutsatsen är att tro, i form av förtröstan, tillit, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan ses som den djupa kärnan i en människa vilket är det grundläggande historieskapande fundament som involverar både det medvetna och det omedvetna i en människas motivation, något som ger grundläggande värderingar och därigenom skapar mening och riktning. Melder (2011), Thurfjell (2020) och Antonovsky (1991) beskriver hur deras informanter vittnar om att sociala kontakter samt kontakten med stillheten i skogen leder till ökad existentiell mening. Som avgränsning ämnar studien inte lyfta det arbete som Region Sörmland gör inom forskningsområdet medicin och psykisk ohälsa utan fokus i denna studie är att se vad Nyköpings kommun gör för att främja den existentiella hälsan och stärka den hos sina medborgare.

<p>En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt.</p><p>Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer.</p><p>Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag.</p><p>I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.</p>

En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt. Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer. Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag. I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.