<p><p>We have during these three past years been getting formal knowledge in business economics and believe that, now in the end of our education, we are qualified to the demands that are put on the labour market. The purpose of this report has been to write about, such an extensive subject area as public purchase though we feel the education is lacking this area and have therefore decided to do our dissertation in public purchase.</p><p>Due to lack of time we have not been able to investigate in the extent we wanted, we had to delimit in sort of municipality and purchase product. We have been investigating in how the process of purchase of aid in Malmö municipality approaches because we wanted to enter deeply into those studies.</p><p>This rapport represents the process of public purchases of aid from both the suppliers point of view as well as the purchase units. All the steps in the process are presented in our investigation.</p><p>By writing this rapport we have presented the division of responsibility of aid, it is divided between Region Skåne and the municipality in Skåne. In Malmö the responsibility is divided between two activities, one of them is Hjälpmedelcentrum who is responsible of the municipality part and the other is Hjälpmedel Malmö who.s responsible of the regional part.</p><p>We have decided to investigate only on the municipality part of the responsibility division and have gradually found out that they in Hjälpmedelcentrum reuse their aids after them being returned from the needed ones in the municipality or even after that the need has stopped, the unit can by reuse save on new purchases.</p><p>In the end of writing this rapport we noticed that owners of small businesses have a difficult time of getting in the market of public purchase. The reasons were that the small businesses not always have the amount of goods that are being sought after by purchasing units but also that many people think small businesses do not have a stable economy and risk not being able to finance the commission.</p></p> / <p>Under de tre senaste åren har vi läs kurser för att få formella kunskaper i förvaltningsekonomi och anser nu i slutfronten att vi har den behörighet som krävs. Syftet med rapporten har varit att skriva om, en så omfattande del i förvaltningsekonomi som, offentliga upphandlingar då vi känner att vi saknade det från utbildningen och har därmed valt att skriva vår avhandling inom just upphandlingar. På grund av brist på tid har vi inte kunnat utreda i den omfattning som vi velat, en avgränsning var av nödvändighet i form av kommun och upphandlande produkt. Hur upphandlingsprocess vid inköp av hjälpmedel i Malmö kommun var av intresse för oss att undersöka. Rapporten utgör processen för upphandling av hjälpmedel från leverantörers- samt upphandlande enhets synvinkel där de olika stegen i processen redovisas. Genom rapporten kom vi fram till att hjälpmedelsansvaret är fördelat mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. I Malmö är ansvaret fördelat mellan två verksamheter, dels Hjälpmedelcentrum som ansvarar för den kommunala delen och dels Hjälpmedel Malmö som ansvarar för den regionala delen. På Hjälpmedelscentrum återanvänder man sina hjälpmedel efter att brukarna har återlämnat de eller efter att behovet upphört, på så sätt spara enheten nyköp. Slutligen har vi under rapportens gång märkt att småföretagare har svårt att komma in i marknaden för offentliga upphandlingar. Orsakerna var att småföretagare inte alltid har den mängd varor som efterfrågas av offentliga upphandlare men också att många anser småföretagare som ostabila ekonomisk och riskera att inte kunna finansiera uppdrag.</p>

We have during these three past years been getting formal knowledge in business economics and believe that, now in the end of our education, we are qualified to the demands that are put on the labour market. The purpose of this report has been to write about, such an extensive subject area as public purchase though we feel the education is lacking this area and have therefore decided to do our dissertation in public purchase. Due to lack of time we have not been able to investigate in the extent we wanted, we had to delimit in sort of municipality and purchase product. We have been investigating in how the process of purchase of aid in Malmö municipality approaches because we wanted to enter deeply into those studies. This rapport represents the process of public purchases of aid from both the suppliers point of view as well as the purchase units. All the steps in the process are presented in our investigation. By writing this rapport we have presented the division of responsibility of aid, it is divided between Region Skåne and the municipality in Skåne. In Malmö the responsibility is divided between two activities, one of them is Hjälpmedelcentrum who is responsible of the municipality part and the other is Hjälpmedel Malmö who.s responsible of the regional part. We have decided to investigate only on the municipality part of the responsibility division and have gradually found out that they in Hjälpmedelcentrum reuse their aids after them being returned from the needed ones in the municipality or even after that the need has stopped, the unit can by reuse save on new purchases. In the end of writing this rapport we noticed that owners of small businesses have a difficult time of getting in the market of public purchase. The reasons were that the small businesses not always have the amount of goods that are being sought after by purchasing units but also that many people think small businesses do not have a stable economy and risk not being able to finance the commission. / Under de tre senaste åren har vi läs kurser för att få formella kunskaper i förvaltningsekonomi och anser nu i slutfronten att vi har den behörighet som krävs. Syftet med rapporten har varit att skriva om, en så omfattande del i förvaltningsekonomi som, offentliga upphandlingar då vi känner att vi saknade det från utbildningen och har därmed valt att skriva vår avhandling inom just upphandlingar. På grund av brist på tid har vi inte kunnat utreda i den omfattning som vi velat, en avgränsning var av nödvändighet i form av kommun och upphandlande produkt. Hur upphandlingsprocess vid inköp av hjälpmedel i Malmö kommun var av intresse för oss att undersöka. Rapporten utgör processen för upphandling av hjälpmedel från leverantörers- samt upphandlande enhets synvinkel där de olika stegen i processen redovisas. Genom rapporten kom vi fram till att hjälpmedelsansvaret är fördelat mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. I Malmö är ansvaret fördelat mellan två verksamheter, dels Hjälpmedelcentrum som ansvarar för den kommunala delen och dels Hjälpmedel Malmö som ansvarar för den regionala delen. På Hjälpmedelscentrum återanvänder man sina hjälpmedel efter att brukarna har återlämnat de eller efter att behovet upphört, på så sätt spara enheten nyköp. Slutligen har vi under rapportens gång märkt att småföretagare har svårt att komma in i marknaden för offentliga upphandlingar. Orsakerna var att småföretagare inte alltid har den mängd varor som efterfrågas av offentliga upphandlare men också att många anser småföretagare som ostabila ekonomisk och riskera att inte kunna finansiera uppdrag.

<p>Dagens affärsklimat gör att informationssystem (IS) används mer och mer i verksamheter för att skapa fördelar gentemot konkurrenter och effektivisera verksamheten. Utvecklingsarbetet av ett IS kan ofta leda till att uppsatta tids- och budgetramar överskrids och vissa IS realiseras överhuvudtaget inte.</p><p>Upphandlingsprocessen av ett IS har visat sig vara en bov i detta drama då kunden inte alltid vet hur han eller hon ska köpa in det system som svarar bäst mot verksamhetens behov. Detta arbete har därför undersökt vilka problem och framgångsfaktorer som är specifika för denna process för att sedan undersöka om de upphandlingsmetoder som presenterats i detta arbete ger tillräckligt stöd för att lösa eller i alla fall minska de identifierade problemen.</p><p>Arbetet visar även hur en väl genomförd upphandlingsprocess påverkar ett informationssystems kvalitet. De framgångsfaktorer och problem som har identifierats har även använts till att utforma ett ramverk beträffande upphandlingsprocessen av ett IS.</p>

Dagens affärsklimat gör att informationssystem (IS) används mer och mer i verksamheter för att skapa fördelar gentemot konkurrenter och effektivisera verksamheten. Utvecklingsarbetet av ett IS kan ofta leda till att uppsatta tids- och budgetramar överskrids och vissa IS realiseras överhuvudtaget inte. Upphandlingsprocessen av ett IS har visat sig vara en bov i detta drama då kunden inte alltid vet hur han eller hon ska köpa in det system som svarar bäst mot verksamhetens behov. Detta arbete har därför undersökt vilka problem och framgångsfaktorer som är specifika för denna process för att sedan undersöka om de upphandlingsmetoder som presenterats i detta arbete ger tillräckligt stöd för att lösa eller i alla fall minska de identifierade problemen. Arbetet visar även hur en väl genomförd upphandlingsprocess påverkar ett informationssystems kvalitet. De framgångsfaktorer och problem som har identifierats har även använts till att utforma ett ramverk beträffande upphandlingsprocessen av ett IS.

<p>Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet påverkat den offentliga sektorn. Förespråkarna för NPM hävdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjälp av idéer från den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. Konkurrensutsättning samt offentlig upphandling har blivit ett sätt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje år tjänster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hävdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dåligt. Mot bakgrund av detta ansåg vi att det var intressant att göra en fallstudie av en offentlig upphandling. Vårt syfte var att, genom personliga intervjuer med upphandlarna, konkurrensverket samt enkätundersökningar med anbudsgivarna, undersöka och utvärdera upphandlingsprocessen av företagshälsovården i Uppsala Kommun. Detta då det fanns frågetecken bland en av anbudsgivarna om hur upphandlingen hade gått till. Som bisyfte hade vi att förklara de bakomliggande motiven för privatiseringen av företagshälsovården. Våra frågeställningar berörde hur upphandlarna bedömde och utvärderade anbuden samt om upphandlarna hade kunnat göra något annorlunda för att få mer kvalitet för skattebetalarnas pengar. Resultatet visade på att upphandlarna kunde ha gjort en bättre förundersökning. En bättre förundersökning hade kunnat leda till ett tydligare förfrågningsunderlag som i sin tur hade kunnat underlätta för anbudsgivarna att framställa konkurrenskraftiga anbud. Upphandlarna nyttjade sig av ren kvalitetskonkurrens, men hade med fördel kunnat nyttja sig av en annan utvärderingsmodell för att uppnå samma kvalitet, eller högre, till ett lägre pris. Det uppkom även dolda kostnader som upphandlarna inte hade räknat med från början. Vidare framkom det att beslutet om konkurrensutsättning berodde mer på politiska åsikter än att Kommunhälsan var ekonomiskt ineffektiv.</p>

Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet påverkat den offentliga sektorn. Förespråkarna för NPM hävdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjälp av idéer från den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. Konkurrensutsättning samt offentlig upphandling har blivit ett sätt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje år tjänster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hävdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dåligt. Mot bakgrund av detta ansåg vi att det var intressant att göra en fallstudie av en offentlig upphandling. Vårt syfte var att, genom personliga intervjuer med upphandlarna, konkurrensverket samt enkätundersökningar med anbudsgivarna, undersöka och utvärdera upphandlingsprocessen av företagshälsovården i Uppsala Kommun. Detta då det fanns frågetecken bland en av anbudsgivarna om hur upphandlingen hade gått till. Som bisyfte hade vi att förklara de bakomliggande motiven för privatiseringen av företagshälsovården. Våra frågeställningar berörde hur upphandlarna bedömde och utvärderade anbuden samt om upphandlarna hade kunnat göra något annorlunda för att få mer kvalitet för skattebetalarnas pengar. Resultatet visade på att upphandlarna kunde ha gjort en bättre förundersökning. En bättre förundersökning hade kunnat leda till ett tydligare förfrågningsunderlag som i sin tur hade kunnat underlätta för anbudsgivarna att framställa konkurrenskraftiga anbud. Upphandlarna nyttjade sig av ren kvalitetskonkurrens, men hade med fördel kunnat nyttja sig av en annan utvärderingsmodell för att uppnå samma kvalitet, eller högre, till ett lägre pris. Det uppkom även dolda kostnader som upphandlarna inte hade räknat med från början. Vidare framkom det att beslutet om konkurrensutsättning berodde mer på politiska åsikter än att Kommunhälsan var ekonomiskt ineffektiv.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?

Bakgrund och problem: Offentlig förvaltning- och upphandling omsätter årligen omfattande summor i Sverige. Totalt spenderas kring 634 miljarder per år av svenska kommuner på inköp och upphandlingar som främst regleras av EU-direktiv och LOU. Långsiktig hållbarhet är någonting som ligger i tiden och Växjö kommuns marknadsföring med slogan ” Europas grönaste stad” kräver att kommunen har ett genomgående hållbarhetstänk i sin verksamhet. Offentlig upphandling är ett av de viktigaste styrmedlen för att uppnå samhällhällspolitiska mål. För att kunna uppfylla detta är det essentiellt att ställa rimliga och hållbara krav i upphandlingsprocessen. Vad som är det är inte alltid glasklart och ofta lättare sagt än gjort. Hur nyttjar Växjö kommun den offentliga upphandlingsprocessen för att få upprätthålla en social, miljömässig och ekonomisk långsiktig hållbarhet? Syfte: Syftet med denna studie är att komma med förslag som utvecklar och förbättrar Växjö kommuns hållbarhetsarbete i upphandlingsprocessen, med utgångspunkt i teori kring hållbart inköp. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med deduktion som angreppssätt. Djupare förståelse för inköp och hållbarhet var två av målsättningarna med studien varpå den är att betrakta som av mer kvalitativ karaktär. Detta har genomförts genom en fallstudie och diverse intervjuer. Slutsats: Växjö kommun bedriver ett gediget och kontinuerligt hållbarhetsarbete i sin upphandlingsprocess och värnar om att behålla positionen som ”Europas grönaste stad”. Detta arbete fungerar i stora drag väl, författarna har dock identifierat diverse problem i upphandlingsprocessens olika steg. Dessa problem innefattar bland annat bristfällig uppföljning, otydlig ansvarsfördelning samt tidsbrist. / Background and problem: Public management- and procurement in Sweden every years converts substantial amount of money. Every year a total spend of 634 billion SEK is being used by Swedish municipalities on public procurement which is mostly regulated by EU-directives and the LOU. Long-term sustainability is really something up-to-date and Växjös marketing with their slogan “Greenest city of Europe” really demand that the municipality has a thoroughgoing sustainability thinking in their activities. Public procurement is one of the most vital instrument to achieve sociopolitical goals. To be able to achieve this it is essential to create reasonable and sustainable demands in the public procurement process. What this involve is not always crystal clear and easier said than done. How does Växjö municipality utilize th e public procurement process to maintain a social, environmental and economic long-term sustainability? Purpose: The purpose with this study is to come up with suggestions on how to develop and improve Växjö municipality sustainable work in the public procurement process, with the vantage point in theory about sustainable procurement. Method: This study practice a positivistic scientific approach with deduction as a methodic approach. Deeper understanding regarding procurement and sustainability were two of the main ambitions with this study upon which it is to review as of qualitative character. This has accomplished by a case study and various interviews. Conclusion: Växjö municipality conducts a solidly and continuously sustainable work in their public procurement process and are urgent to defend their position as “Greenest city of Europe”. This work function well broadly, the authors have however identified some problems in the different steps of the public procurement process. These problems consist of inadequate follow up, unclear division of responsibilities and lack of time.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta – sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn. Det kan innefatta både arbetsrättsliga frågor, etiska frågor och frågor om jämställdhet och diskriminering. Vi kommer i denna uppsats att beskriva vad som är karaktäristiskt för begreppet sociala hänsyn.Uppsatsens huvudsakliga syfte är att synliggöra vilka juridiska möjligheter det finns att, enligt svensk upphandlingslagstiftning, ställa krav på sociala hänsyn. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär en mycket snäv tolkning av regelverket, vilket lett till att sociala hänsyn sällan beaktats. Det är många som tror att EU-direktiven förbjuder annan hänsyn är strikt ekonomisk. Detta trots att det uttryckligen står i EU:s upphandlingsdirektiv att sociala hänsyn får beaktas vid offentliga upphandlingar. Sveriges upphandlingslagstiftning är anpassad till EU:s upphandlingsdirektiv och det finns i dagsläget två möjligheter i LOU att beakta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. Enligt 6 kap. 13 § LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala villkor för hur ett upphandlingskontrakt ska fullgöras. Enligt 1 kap. 9 a § LOU, som tillkom år 2010, bör upphandlande myndigheter beakta sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.En offentlig upphandling går igenom ett flertal faser innan kontraktet tilldelas det vinnande anbudet. De bestämmelser som finns är inte tydliga gällande när i upphandlingsprocessen kraven ska införlivas. Innan en upphandling påbörjas gör man en s.k. behovsanalys och för att lättare kunna skriva ett bra förfrågningsunderlag och en tydlig kravspecifikation kan det vara bra att, redan i detta skede, ta ställning till om (och i så fall när) sociala hänsyn ska beaktas. Det råder dock delade meningar om detta och vi ska beskriva vad som sagts och tyckts i frågan och därefter reflektera över vad vi anser är lämpligast.Vi kommer i denna uppsats att redovisa både positiva och negativa konsekvenser som beaktandet av sociala hänsyn medför. Sedan kommer vi att sammanfatta och reflektera över vad som väger tyngst och hur myndigheter bör agera därefter. Att beakta sociala hänsyn kan leda till att arbetslösheten och diskriminering minskar och att jämställdhet och social integration ökar. Även om beaktandet av sociala hänsyn är menat att leda till en god affär finns det även negativa konsekvenser. En förutsättning för att offentlig upphandling ska leda till en god ekonomisk affär är att konkurrensen på marknaden fungerar bra. Både Sverige och EU reglerar offentlig upphandling för att undvika snedvriden konkurrens. Ställer den upphandlande myndigheten allt för hårda krav på leverantörerna finns en risk att färre anbud inkommer, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens. För höga krav kan dessutom innebära att mindre företag inte har möjlighet att uppfylla dem och att de därför inte kan delta i upphandlingen. Det är därför det är viktigt att se till att de krav som ställs är proportionerliga och att myndigheten inte förbiserkonkurrensen. En annan negativ konsekvens är att det kan leda till högre kostnader att upphandla på ett socialt ansvarsfullt vis. Offentlig upphandling sker med skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att myndigheter prioriterar rätt. Därför är det inte positivt om kostnaderna för upphandling skulle öka markant. Dock leder beaktandet av sociala hänsyn till en ”godare affär” med högre kvalitet. Det gäller därför för myndigheter att prioritera på bästa sätt, så att sociala faktorer inte åsidosätts, samtidigt som kostnaderna inte blir allt för höga.

Organisationer har idag tillgång till stora mängder data som inte kan hanteras av traditionella Business Intelligence‐verktyg. Big data karakteriseras av stor volym, snabb hastighet och stor variation av data. För att hantera dessa karaktärer av data behöver organisationer upphandla ett Big data‐system för att ha möjlighet att utvinna värde. Många organisationer är medvetna om att investeringar i Big data kan bli lönsamma men vägen dit är otydlig. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar organisationer står inför i samband med upphandling av ett Big data‐system och var i upphandlingsprocessen dessa utmaningar uppstår. Det empiriska materialet har samlats in från tre stora svenska företag och myndigheter som har upphandlat ett Big data‐ system. Analys av materialet har genomförts med Critical Incident Technique att identifiera utmaningar organisationer upplever i samband med upphandling av ett Big data‐system. I studiens resultat framgår det att organisationer upplever utmaningar med att förstå behovet av ett Big data‐system, skapa projektgruppen, välja projektmetod, skapa kravspecifikationen och hantera känslig och personlig data. / Organizations today have access to massive amounts of data that cannot be handled by traditional Business Intelligence tools. Big data is characterized by big volume, high velocity and variation. Organizations need to acquire a Big Data system, in order to handle the characteristics of the data and be able to generate business value. Today’s organizations are aware that investing in Big Data can be profitable but getting there is a challenge. The purpose of this study is to investigate the challenges the organizations may experience in the process of acquiring a Big Data system and when these challenges arise. The empirical data has been collected by interviewing three large Swedish companies and authorities which have acquired a Big Data system. The Critical Incident Technique has been used in order to identify the challenges which the organizations had experienced in the process of acquiring a Big Data system. The findings of the study shows that organizations experience challenges when they are understanding the need of the Big data‐system, creating the project team, choosing the project method, defining the requirements of the system and managing sensitive and personal data.