No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p> </p><p>Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur</p><p>Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med</p><p>brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag</p><p>använt brev från avdelningen <em>Kundbehov och Planering </em>på</p><p><em>Vägverket Region Mälardalen</em>. Jag har utgått från ett hermeneutiskt</p><p>synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit</p><p>informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga</p><p>teorin.</p><p>För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i</p><p>form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar</p><p>brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att</p><p>personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara</p><p>breven.</p><p>Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de</p><p>personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl.</p><p>Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper,</p><p>utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket</p><p>Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på</p><p>enkäten.</p><p>Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18</p><p>svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina</p><p>textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos</p><p>svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god</p><p>informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i</p><p>svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv</p><p>istället för verb (så kallad substantivsjuka), många</p><p>passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är</p><p>meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord</p><p>som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del</p><p>ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för</p><p>utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att</p><p>linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven.</p><p>Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region</p><p>Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i</p><p>en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en</p><p>lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom</p><p>Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en</p><p>mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.</p><p> </p>

Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag använt brev från avdelningen Kundbehov och Planering på Vägverket Region Mälardalen. Jag har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga teorin. För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara breven. Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl. Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper, utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på enkäten. Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18 svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv istället för verb (så kallad substantivsjuka), många passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven. Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.

Uppdragsgivare till detta examensarbete var Vägverkets ITS-avdelning. Vägverket ska vara en möjliggörare för tjänster inom ITS-området, och detta arbete beskriver de mobila ITtjänster inom ITS som tros finnas år 2009. Det är också viktigt att se hur den nationella vägdatabasen, NVDB, möter de framtida kraven från de mobila IT-tjänsterna. Detta eftersom NVDB är en grunddatabas över det data Vägverket tillhandahåller och möjliggör utveckling av mobila IT-tjänster och det är därför viktigt att den innehåller korrekt och uppdaterad data.Under detta arbete har jag jobbat med två metoder, litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Litteraturstudier har jag använt för att sätta mig in i Vägverkets ITS-strategi, mål, pågående ITS-projekt i Sverige och Europa och framtidsvisionärers idéer om framtidens samhälle och ITS. Intervjuerna gjorde jag med personer som arbetar inom ITS eller IT, för att få deras synpunkter om möjliga framtida mobila IT-tjänster inom ITS.Resultatet pekar på att de framtida mobila IT-tjänsterna kommer vara positioneringstjänster av olika slag. Många anser idag att det är svårt att få information om grundläggande vägdata, som t.ex. köer, olyckor och vägbeskrivning. Utrustningen som kommer att användas tros av majoriteten av de intervjuade att vara mobiltelefonerna, men de kommer vara mer avancerade än de är idag. För att förbättra NVDB för att få igång tjänsteutvecklingen är det viktigt att alla kommunala och statliga vägar finns med, vilket det inte gör idag. Dokumentationen kring NVDB ansågs också komplicerad.

Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage. The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.

<p>Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.</p><p>The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.</p><p>Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:</p><p>Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats.</p><p>En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt.</p><p>Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen.</p><p>I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten.</p><p>I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat.</p><p>Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.</p>