Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser. Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar: Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats. En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt. Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen. I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten. I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat. Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.

<p>I en målstyrd verksamhet är det av största vikt att målen är rätt utformade för att verksamheten ska fungera så effektivt som möjligt.</p><p>Vägverket har sedan år 2000 använt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Vägverket arbetar med framtagande av styrkortsmål. Vi utvärderar denna process genom att titta på vilka konsekvenser som kan uppstå beroende på vilken nivå i organisationen styrkortsmål utformas, samt hur Vägverket kan säkerställa att optimala mål formuleras. För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi intervjuat nyckelpersoner på tre av sju regioner och på Vägverkets huvudkontor.</p><p>Vår slutsats är att Vägverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen är en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser är en bra fördelning. Huvudkontoret är de som har en helhetsbild av vad som är viktigt för hela Vägverket och utifrån detta formulerar de övergripande mål. Vi kommer dock fram till att bland annat kommunikationen och samarbetet måste förbättras mellan huvudkontor och regioner. Hela processen att utforma och fastställa mål måste vara effektiv, vilket innebär att organisationen så produktivt som möjligt ska omvandla resurser till prestationer. Det kritiska i styrkortsmodellen är att processen i sig ska säkerställa att målen är optimalt utformade.</p>

<p>The work has been done in cooperation with the Swedish Road Administration.Snowmobiles has been around for many decades, but it wasn’t until the 1960s they got the name snowmobile. There are about 260 000 snowmobiles registered in Sweden today and this paper maps the environmental impact the emissions from those snowmobiles have. The result comes from literature surveys and data from traffic records, U.S. Environmental Protection Agency, EPA and The International Snowmobile Manufacturers Association, ISMA. There are three common types of snowmobile engines: conventional two-stroke engines, direct injected two-stroke engines and four-stroke engines. The conventional one has been in use since the beginning, the other two types where employed much later during the beginning of the 21th century. The conventional engine is responsible for the great majority of carbon monoxide and hydrocarbon emissions from snowmobiles in Sweden today. The conventional accounts for 81 % of the total emissions of carbon dioxide and 83 % of the total emissions of hydrocarbon. There should be some form of regulation in order to expedite the phasing out of conventional engines in the future.</p> / <p>Arbetet är utfört i samarbete med Vägverket. Snöskotrar är en terrängfordonstyp som körs på snö. Snöskotrar har funnit sedan 1960 talet, även tidigare, men först under 1960-talet fick de namnet snöskotrar. Det finns ungefär 260 000 snöskotrar registrerade i Sverige. Med detta arbete kartläggs vilken miljöpåverkan från avgasutsläpp från snöskotrar det finns idag i Sverige. Resultatet kommer från litteraturundersökning och data från trafikregister, U.S. Environmental Protection Agency, EPA och The International Snowmobile Manufacturers Association, ISMA. Det finns tre olika typer av motorer som användas för snöskotrar: tvåtakts konventionell, tvåtakts direktsprutad och fyrtakts. Konventionell är den motortyp som har funnits allt sedan början; de två andra kommer mycket senare, först i början av 2000-talet. Konventionell motor är den som bidrar till största utsläppet av kolmonoxid och kolväte jämfört med de två andra motorerna som används idag i Sverige. De konventionell står för 81 % av det totala utsläppet av kolmonoxid och 83 % av kolväte. Det bör finnas någon form av reglering för att kunna minska på snöskotrars utsläpp i framtiden, som via styrmedel ta bort den konventionella motortypen</p>

<p>Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.</p>

This report studies the effect the opening up of routineroad maintenance in Sweden, traditionally carried out by theSwedish National Road Administration (SNRA). The main aim is tostudy the effect contracting out has had on work quality,transaction costs and the learning organization year 2001. Theresearch is built upon three hypotheses: Hypotheses 1: The SNRAcannot determine if the quality of the work is as contracted.Hypotheses 2: Transaction costs are less than 5% of theproduction costs. Hypotheses 3: The lack of cooperation ofSNRA's regional offices with each other and with the headoffice makes it difficult for SNRA to function as a learningorganization. The main research methods used were interviews, aquestionnaire, and participation in various meetings, such assite meetings and quality audits. Great emphasis has been puton the detailed questionnaire, which was sent to clientrepresentatives. The report includes a description of thebackground, definition and use of three theoretical concepts;quality, transaction costs and learning organization. Theresults show that client representatives at the regional levelcan determine that the SNRA receives the contracted quality,but at the central level it is not possible to determinequality fulfillment due to lack of complete and comparabledata. The study also concludes that it is not possible tocompletely separate transaction costs from the other productioncosts, mainly because man-hours spent per task is not accountedfor at the regional level. The questionnaire results show thatthe largest single transaction costs are those associated withreviewing the contracted work. This study shows that the clientrepresentatives think that the SNRA receives the contractedquality. The client representatives believe that the reviewprocess plays an important role in assuring the quality of theentrepreneurs' work. This study also shows that the client'swork is carried out differently in the different SNRA regionsstudied. This lack of administrative control by a centralauthority has lead to the main offices in the regions becoming"head offices" for the offices at the local level. The freedomallowed each regional office affords its employees theopportunity to develop new methods and organizationalstructures. At the same time substantial differences betweenthe regions and the lack of cooperation between the regionaloffices and the regional offices with the head office makes itdifficult for the SNRA to function as a learningorganization.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.

Vår uppsats är skriven på uppdrag av Vägverket Region Sydösts informationsavdelning i syfte att ta reda på hur deras kundtidning Vägskälet är ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har delat upp undersökningen i två delar. I den första delen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys. Här undersöker vi innehållet i tidskriften genom att ta reda på hur könsfördelningen ser ut bland intervjuobjekt och i bilder samt hur könsfördelningen är bland skribenter och fotografer när Vägskälet skapas. Denna undersökning baseras på sex nummer av Vägskälet, tre nummer från 2004 och tre nummer från 2007. Tyngdpunkten i studien ligger på att ta reda på hur det ser ut idag, år 2007, men för att få en jämförelsepunkt valde vi att även undersöka 2004 års tidskrift. För att se hur Vägskälets redaktion tänker ur ett jämställdhetsperspektiv när tidskriften skapas ägnades den andra delen av undersökningen till samtalsintervjuer med fyra av nyckelpersonerna i den nuvarande redaktionen. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar att fördelning mellan män och kvinnor bland intervjuobjekt och i bilder är ojämn. Bland intervjuobjekten, de som får komma till tals i Vägskälet, är det en majoritet av män på 72 procent år 2007. Motsvarande siffra för år 2004 ligger på 73 procent vilket innebär att skillnaden mellan åren är liten. Även vad gäller könsfördelningen i bilder förekommer män i högre utsträckning än kvinnor även om siffran inte är lika markant som bland intervjuobjekten. Resultaten visar att det är fler kvinnor på bild i 2007 års nummer av Vägskälet i jämförelse med 2004 års nummer. Resultaten gällande manliga och kvinnliga skribenter och fotografer i Vägskälet visar på olika siffror 2004 och 2007. Redaktionen för Vägskälet 2007 domineras av kvinnor medan det 2004 är en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga skribenter och fotografer. Resultaten från våra samtalsintervjuer visar att det finns en medvetenhet i redaktionen när det gäller att tänka på jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet med tidskriften. Det visade sig att redaktionen främst tänker på könsfördelningen i tidskriften, informanterna arbetar med att få med kvinnor i text och bild i den mån det går. De pekar på det faktum att den verksamhet som Vägskälet speglar är mansdominerad och den ojämna könsfördelningen i tidskriften kan bland annat förklaras av det. Informanterna var eniga om det finns förbättringspotential när det kommer till att få en jämnare könsfördelning i tidskriften. / Our dissertation is written by commission from Vägverket Region Sydösts information department. The purpose is to find out how their customer magazine Vägskälet is from an equality perspective. We have divided the survey into two different parts. In the first part we use a quantitative content analysis. In the quantitative part of our essay we examine the content of the customer magazine by finding out how the gender equality shows itself among interview objects and in pictures, but also among writers and photographers when Vägskälet is created. This study is based on six issues of Vägskälet, three issues from 2004 and three issues from 2007. The centre of gravity in this study lies in finding out how the gender equality is represented today in the year 2007, but to get a point of comparison we also chose to examine the 2004 issues of Vägskälet. To determine how the editorial staff of Vägskälet thinks from an equality perspective when the magazine is created, the other part of our study was committed to interviewing four of the key persons that currently are a part of the editorial staff. The result from the quantitative content analysis shows that the distribution between men and women among those who have been interviewed and in number of pictures are uneven. Among the interview objects, those who have been interviewed and have made a statement in Vägskälet, there are a majority of men by 72 percent in the year of 2007. The corresponding numbers for the year 2004 lies at 73 percent which means that the differences between the years are minimal. Even when it comes to the gender equality among pictures, men are shown far more immensely even though the numbers aren’t as prominent as in those who make statements. The results show that far more women occur in pictures in the 2007 in comparison to 2004. Regarding the results concerning male and female writers and photographers between the years 2004 and 2007, the results are different. The editorial staff for Vägskälet in 2007 are dominated by women when in 2004 men and women where more evenly divided. The research findings from our interviews show that there are certain amounts of awareness among the editorial staff when it concerns the equality perspective in the everyday work with Vägskälet. This equality awareness concerns foremost the gender distribution in the magazine and our informants work on a daily basis to achieve a higher degree of representation of women in the magazine. Our informants point out that the labour occupation Vägskälet reflects are mainly dominated by men and the uneven numbers in the magazine could be explained by that fact. All of our informants agreed on that there were room for improvement when it concerns the progress of achieving even numbers in the representation of gender distribution in the magazine.

The work has been done in cooperation with the Swedish Road Administration.Snowmobiles has been around for many decades, but it wasn’t until the 1960s they got the name snowmobile. There are about 260 000 snowmobiles registered in Sweden today and this paper maps the environmental impact the emissions from those snowmobiles have. The result comes from literature surveys and data from traffic records, U.S. Environmental Protection Agency, EPA and The International Snowmobile Manufacturers Association, ISMA. There are three common types of snowmobile engines: conventional two-stroke engines, direct injected two-stroke engines and four-stroke engines. The conventional one has been in use since the beginning, the other two types where employed much later during the beginning of the 21th century. The conventional engine is responsible for the great majority of carbon monoxide and hydrocarbon emissions from snowmobiles in Sweden today. The conventional accounts for 81 % of the total emissions of carbon dioxide and 83 % of the total emissions of hydrocarbon. There should be some form of regulation in order to expedite the phasing out of conventional engines in the future. / Arbetet är utfört i samarbete med Vägverket. Snöskotrar är en terrängfordonstyp som körs på snö. Snöskotrar har funnit sedan 1960 talet, även tidigare, men först under 1960-talet fick de namnet snöskotrar. Det finns ungefär 260 000 snöskotrar registrerade i Sverige. Med detta arbete kartläggs vilken miljöpåverkan från avgasutsläpp från snöskotrar det finns idag i Sverige. Resultatet kommer från litteraturundersökning och data från trafikregister, U.S. Environmental Protection Agency, EPA och The International Snowmobile Manufacturers Association, ISMA. Det finns tre olika typer av motorer som användas för snöskotrar: tvåtakts konventionell, tvåtakts direktsprutad och fyrtakts. Konventionell är den motortyp som har funnits allt sedan början; de två andra kommer mycket senare, först i början av 2000-talet. Konventionell motor är den som bidrar till största utsläppet av kolmonoxid och kolväte jämfört med de två andra motorerna som används idag i Sverige. De konventionell står för 81 % av det totala utsläppet av kolmonoxid och 83 % av kolväte. Det bör finnas någon form av reglering för att kunna minska på snöskotrars utsläpp i framtiden, som via styrmedel ta bort den konventionella motortypen

I en målstyrd verksamhet är det av största vikt att målen är rätt utformade för att verksamheten ska fungera så effektivt som möjligt. Vägverket har sedan år 2000 använt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Vägverket arbetar med framtagande av styrkortsmål. Vi utvärderar denna process genom att titta på vilka konsekvenser som kan uppstå beroende på vilken nivå i organisationen styrkortsmål utformas, samt hur Vägverket kan säkerställa att optimala mål formuleras. För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi intervjuat nyckelpersoner på tre av sju regioner och på Vägverkets huvudkontor. Vår slutsats är att Vägverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen är en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser är en bra fördelning. Huvudkontoret är de som har en helhetsbild av vad som är viktigt för hela Vägverket och utifrån detta formulerar de övergripande mål. Vi kommer dock fram till att bland annat kommunikationen och samarbetet måste förbättras mellan huvudkontor och regioner. Hela processen att utforma och fastställa mål måste vara effektiv, vilket innebär att organisationen så produktivt som möjligt ska omvandla resurser till prestationer. Det kritiska i styrkortsmodellen är att processen i sig ska säkerställa att målen är optimalt utformade.

This report was undertaken at the request of the Management and maintenance department of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) in Jönköping. In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out on external constructors. When putting out a tender for the work, the foundation is from a national set of rules which are in constant change. This report is limited to winter road upkeep. The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the more conventional executional demands towards the less controlling demands. The downside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulate how to measure them. The order authority therefore has to find ways to make sure to get what has been paid for. In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the new set of rules, ATB Vinter 2003 was deployed. The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rules are and how these changes affect the organisation and activities of the constructor. It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and how it affects the possibilities of the constructor to come as a newcomer to a new area of administration. Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number of changes that the constructors feel affect their work in any sense. Views from road users that have come in to the order authority have been scrutinized to see how they have experienced the change. When selecting which areas of administration to examine, care was taken to ensure that one was where the same constructor secured a renewed contract for the area over the gap of changing rules and the other one was area where the constructor was a newcomer. The result shows a number of changes and how these affect both the constructors and the road users. The report describes how winter road upkeep is maintained in the south of Sweden and the cooperation between buyer and constructor.