<p>Sammanfattning</p><p>Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.</p><p>Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:</p><p>Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats.</p><p>En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt.</p><p>Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen.</p><p>I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten.</p><p>I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat.</p><p>Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.</p>

Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser. Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar: Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats. En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt. Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen. I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten. I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat. Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.