<p>Two of the main approach roads into the city of Enköping are Salavägen and Stockholmsvägen. They are connected to each other through the street Bangårdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to Bangårdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing Mästergatan, a side street to Salavägen, to the east and connecting it to Stockholmsvägen or a street nearby.</p><p>The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset. Three alternatives have been worked out by the municipality as follows:</p><p>Alt 1 – connection to the road Stockholmsvägen north of the railroad tracks</p><p>Alt 2 – connection to the street Bangårdsgatan through a tunnel under the railroad</p><p>Alt 3 – connection to the crossing Fannakorset through a tunnel under the railroad</p><p>These alternatives are analyzed using micro simulation with a forecast of the traffic volumes in year 2030 created by the municipality. Only week days during peak hour (4 pm until 5 pm) are treated. The work has been carried out assuming that the new road is connected to existing roads through T-junctions with two lanes. It is concluded that Alt 3 best spreads the traffic on the roads in the system with good overall availability. However, if the connection is made with a roundabout, Alt 2 is as good as Alt 3.</p><p>With a desired increase of the traffic flow on Mästergatan, its intersection to the commercial area Myran may be crucial if it is not properly dimensioned. It is therefore important that the design of this intersection is thoroughly planned to be able to serve the desired traffic demand and enable the discharge of Bangårdsgatan as well as the system in whole.</p> / <p>Salavägen och Stockholmsvägen är två in- och utfarter till Enköpings tätort. De kopplas samman via Bangårdsgatan i korsningarna Salatullsrondellen och Fannakorset. Dessa korsningar är tidvis hårt belastade och man planerar därför att skapa en parallellgata till Bangårdsgatan för att sprida ut trafiken. Detta ska ske genom att förlänga Mästergatan, som idag är en kort sidogata till Salavägen i väster, österut för anslutning till eller i närheten av Stockholmsvägen.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att visa på hur den nya Mästergatan ska dras för att nå så stor avlastning som möjligt i området söder om järnvägen, mellan Salatullsrondellen och Fannakorset. Tre möjliga sträckningar av Mästergatan har arbetats fram av kommunen enligt följande:</p><p>Alt 1 – passage norr om järnvägen för anslutning till Stockholmsvägen</p><p>Alt 2 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Bangårdsgatan</p><p>Alt 3 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Fannakorset</p><p>De olika alternativen analyseras efter att ha simulerat dem på mikronivå. För detta används en trafikprognos för år 2030 som arbetats fram i kommunen. Endast vardagar mellan kl. 16:00 och 17:00 behandlas. Undersökningen har gjorts med förutsättningen att den nya sträckningen ansluts till befintliga vägar i en rak T-korsning med två filer. Slutsatsen är att förorda alternativ 3 eftersom man i det fallet får en bra avlastning av hela det nuvarande trafiksystemet i området med genomgående god framkomlighet. Om anslutningen av den nya vägen istället görs med cirkulationsplats blir alternativen 2 och 3 likvärdiga.</p>

<p>En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. </p><p>En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. </p><p>Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till <i>Intelligent Traffic Generator</i>, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för <i>car-following</i>, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen <i>Traffic Performance on Major Arterials</i>, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. </p><p>Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur. </p><p>Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten.</p> / ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

Two of the main approach roads into the city of Enköping are Salavägen and Stockholmsvägen. They are connected to each other through the street Bangårdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to Bangårdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing Mästergatan, a side street to Salavägen, to the east and connecting it to Stockholmsvägen or a street nearby. The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset. Three alternatives have been worked out by the municipality as follows: Alt 1 – connection to the road Stockholmsvägen north of the railroad tracks Alt 2 – connection to the street Bangårdsgatan through a tunnel under the railroad Alt 3 – connection to the crossing Fannakorset through a tunnel under the railroad These alternatives are analyzed using micro simulation with a forecast of the traffic volumes in year 2030 created by the municipality. Only week days during peak hour (4 pm until 5 pm) are treated. The work has been carried out assuming that the new road is connected to existing roads through T-junctions with two lanes. It is concluded that Alt 3 best spreads the traffic on the roads in the system with good overall availability. However, if the connection is made with a roundabout, Alt 2 is as good as Alt 3. With a desired increase of the traffic flow on Mästergatan, its intersection to the commercial area Myran may be crucial if it is not properly dimensioned. It is therefore important that the design of this intersection is thoroughly planned to be able to serve the desired traffic demand and enable the discharge of Bangårdsgatan as well as the system in whole. / Salavägen och Stockholmsvägen är två in- och utfarter till Enköpings tätort. De kopplas samman via Bangårdsgatan i korsningarna Salatullsrondellen och Fannakorset. Dessa korsningar är tidvis hårt belastade och man planerar därför att skapa en parallellgata till Bangårdsgatan för att sprida ut trafiken. Detta ska ske genom att förlänga Mästergatan, som idag är en kort sidogata till Salavägen i väster, österut för anslutning till eller i närheten av Stockholmsvägen. Syftet med detta examensarbete är att visa på hur den nya Mästergatan ska dras för att nå så stor avlastning som möjligt i området söder om järnvägen, mellan Salatullsrondellen och Fannakorset. Tre möjliga sträckningar av Mästergatan har arbetats fram av kommunen enligt följande: Alt 1 – passage norr om järnvägen för anslutning till Stockholmsvägen Alt 2 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Bangårdsgatan Alt 3 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Fannakorset De olika alternativen analyseras efter att ha simulerat dem på mikronivå. För detta används en trafikprognos för år 2030 som arbetats fram i kommunen. Endast vardagar mellan kl. 16:00 och 17:00 behandlas. Undersökningen har gjorts med förutsättningen att den nya sträckningen ansluts till befintliga vägar i en rak T-korsning med två filer. Slutsatsen är att förorda alternativ 3 eftersom man i det fallet får en bra avlastning av hela det nuvarande trafiksystemet i området med genomgående god framkomlighet. Om anslutningen av den nya vägen istället görs med cirkulationsplats blir alternativen 2 och 3 likvärdiga.

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till Intelligent Traffic Generator, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för car-following, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen Traffic Performance on Major Arterials, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur. Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten. / ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

Syftet med examensarbetet har varit att studera hur trafiken i Jönköping ser ut och ta fram åtgärdsförslag till de trängselproblem som finns. Syftet har även varit att studera hur framtida trafikflödesförändringar och framtagna lösningar kommer att påverka dagens vägnät i centrala Jönköping. Rapporten är indelad i fyra större huvuddelar. Dessa huvuddelar är en bakgrundsstudie, litteraturstudie, simuleringsstudie och åtgärdsförslag. Bakgrundsstudien visar hur Jönköping är uppbyggt, var trafikgenererande områden är belägna samt hur infrastrukturen ser ut. Även framtida förändringar i området kring det planerade simuleringsarbetet har studerats och analyserats. Litteraturstudien ger en inblick i hur trafikproblem angrips, hur fyrstegsprincipen tillämpas, vilka åtgärder som kan användas för att reducera trafiken samt hur OD-matriser kan tas fram. Även kunskaper om simulering, hur simuleringsarbeten utförs och om programvaran AIMSUN kan hämtas i litteraturstudien. I simuleringsstudien har en modell skapats i AIMSUN och indata samlats in, bearbetats samt matats in i AIMSUN. Verifiering och kalibrering av modellen har utförts för att få modellen att efterlikna verkligheten i så stor utsträckning som möjligt. Därefter har önskade experiment utförts, ur vilka resultat och slutsatser har dragits. Avslutningsvis har olika åtgärdsförslag tagits fram och analyserats, i syfte att reducera trafiken i centrala Jönköping. Åtgärdsförslagen är enbart hämtade från fyrstegsprincipens första och andra steg. Resultatet av simuleringsarbetet visar att den största effekten av införandet av två extra körfält på Munksjöbron fås i dagsläget jämfört med i ett framtida scenario, år 2015. I det framtida scenariot blir Teater- och Museirondellen överbelastade av det ökade flödet till och från Atollen och det nya bostadsområdet Östra kajen. Problemet med överbelastningen åtgärdas inte genom de två extra körfälten på Munksjöbron, utan de kvarstår. Därför bör andra åtgärder övervägas i framtiden.

<p>Syftet med examensarbetet har varit att studera hur trafiken i Jönköping ser ut och ta fram åtgärdsförslag till de trängselproblem som finns. Syftet har även varit att studera hur framtida trafikflödesförändringar och framtagna lösningar kommer att påverka dagens vägnät i centrala Jönköping.</p><p>Rapporten är indelad i fyra större huvuddelar. Dessa huvuddelar är en <em>bakgrundsstudie</em>, <em>litteraturstudie</em>, <em>simuleringsstudie</em> och <em>åtgärdsförslag</em>.</p><p><em>Bakgrundsstudien </em>visar hur Jönköping är uppbyggt, var trafikgenererande områden är belägna samt hur infrastrukturen ser ut. Även framtida förändringar i området kring det planerade simuleringsarbetet har studerats och analyserats.</p><p><em>Litteraturstudien</em> ger en inblick i hur trafikproblem angrips, hur fyrstegsprincipen tillämpas, vilka åtgärder som kan användas för att reducera trafiken samt hur OD-matriser kan tas fram. Även kunskaper om simulering, hur simuleringsarbeten utförs och om programvaran AIMSUN kan hämtas i litteraturstudien.</p><p>I <em>simuleringsstudien </em>har en modell skapats i AIMSUN och indata samlats in, bearbetats samt matats in i AIMSUN. Verifiering och kalibrering av modellen har utförts för att få modellen att efterlikna verkligheten i så stor utsträckning som möjligt. Därefter har önskade experiment utförts, ur vilka resultat och slutsatser har dragits.</p><p>Avslutningsvis har olika <em>åtgärdsförslag </em>tagits fram och analyserats, i syfte att reducera trafiken i centrala Jönköping. Åtgärdsförslagen är enbart hämtade från fyrstegsprincipens första och andra steg.</p><p>Resultatet av simuleringsarbetet visar att den största effekten av införandet av två extra körfält på Munksjöbron fås i dagsläget jämfört med i ett framtida scenario, år 2015. I det framtida scenariot blir Teater- och Museirondellen överbelastade av det ökade flödet till och från Atollen och det nya bostadsområdet Östra kajen. Problemet med överbelastningen åtgärdas inte genom de två extra körfälten på Munksjöbron, utan de kvarstår. Därför bör andra åtgärder övervägas i framtiden.</p>

The 2+1-road is a specific three lane road which aims to increase the safety of the predecessor 13 meter wide four lane roads. As a lane is removed and a weaving section is introduced the capacity is severely lowered, sometimes halved. A very demanding part of the traffic system with regards to capacity are heavy vehicles, especially in conjunction with the 2+1-roads. However, exactly how the share of heavy vehicles impacts the traffic system with regards to 2+1 roads and freeways is not previously studied, which grants the opportunity of this work. The work has been carried out in connection with an assignment from The Swedish Transport Administration of analyzing the E4 going north from Gävle. This study analyzes how the share of heavy vehicles and level of service affect the speed on the two types of roads. The Swedish Transport Administration currently bases their current relationships on speed, capacity, and level of service on a share of heavy vehicles of 12%, which may give slightly wrong results depending on which system is being analyzed. The study has been carried out through micro simulation, which is a method that is very dependent on what data it is given, such as behavioral parameters and other input. The results of the study show how the relationship between share of heavy vehicles and level of service affect the speed, and that the 2+1-roads are highly dependent on the share of heavy vehicles, whereas the freeways have much larger tolerances. / Den mötesfria vägen (s.k. 2+1-väg) tillkom på 90-talet och gav upphov till mycket mer trafiksäkra vägar än sina föregångare 13-metersvägarna från mitten av 1900-talet. Till följd av säkerhetsökningen kom uppoffringar i kapacitet i och med vävningssträckor, som mer än halverar kapaciteten i jämförelse med en tvåfilig väg. En mycket kapacitetskrävande del av trafiksystemet är lastbilar, framförallt i dessa vävningssträckor. Men exakt hur lastbilsandelar påverkar systemet är inte riktigt bearbetat än, vilket ger upphov till detta examensarbete. Studien har utförts i samband med ett uppdrag från Trafikverket angående simulering av E4:an norr om Gävle. Detta examensarbete granskar alltså hur lastbilsandelen och belastningsgraden påverkar punkthastigheten på de två vägtyperna mötesfri väg och motorväg. Trafikverket baserar sina effektsamband på en lastbilsandel på 12 %, vilket kan ge både för låga och för höga värden beroende på vilken plats som man granskar. Arbetet har genomförts med hjälp av mikrosimuleringsmodeller, vilka är mycket beroende av vilka parametrar och indata de får. Resultatet av studien visar hur punkthastigheten beror på lastbilsandel och belastningsgrad, och visar på att de mötesfria vägarna är mycket beroende av lastbilsandelen, medan motorvägar har betydligt större tolerans.