<p>En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. </p><p>En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. </p><p>Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till <i>Intelligent Traffic Generator</i>, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för <i>car-following</i>, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen <i>Traffic Performance on Major Arterials</i>, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. </p><p>Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur. </p><p>Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten.</p> / ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

<p>The driving simulator is a vital tool for much of the research performed at theSwedish National Road and Transport Institute (VTI). Currently VTI posses three driving simulators, two high fidelity simulators developed and constructed by VTI, and a medium fidelity simulator from the German company Dr.-Ing. Reiner Foerst GmbH. The two high fidelity simulators run the same simulation software, developed at VTI. The medium fidelity simulator runs a proprietary simulation software. At VTI there is a wish to integrate the medium fidelity Foerst Trainer simulator hardware into the VTI simulation software environment. This would increase research, development and maintanance flexibility and simulator availability since development and research could be performed on one additional simulator. Anintegration would lead to a homogenous software environment that also decreasesdevelopment, maintanance and training costs.To integrate the Foerst Trainer simulator and the VTI simulation software to communicate a program that translates and relays input and output between the two was developed. An assessment of the hardware-software integration was performed through an experiment where the high fidelity Simulator 3 and the medium fidelity Foerst Trainer simulator were compared. The experiment was designed to measure the participants driving performances and the perceived realism of the simulator. The results of the experiment shows that there is suprisingly small differences between the simulators, but more research is needed for more conclusive results.</p>

The driving simulator is a vital tool for much of the research performed at theSwedish National Road and Transport Institute (VTI). Currently VTI posses three driving simulators, two high fidelity simulators developed and constructed by VTI, and a medium fidelity simulator from the German company Dr.-Ing. Reiner Foerst GmbH. The two high fidelity simulators run the same simulation software, developed at VTI. The medium fidelity simulator runs a proprietary simulation software. At VTI there is a wish to integrate the medium fidelity Foerst Trainer simulator hardware into the VTI simulation software environment. This would increase research, development and maintanance flexibility and simulator availability since development and research could be performed on one additional simulator. Anintegration would lead to a homogenous software environment that also decreasesdevelopment, maintanance and training costs.To integrate the Foerst Trainer simulator and the VTI simulation software to communicate a program that translates and relays input and output between the two was developed. An assessment of the hardware-software integration was performed through an experiment where the high fidelity Simulator 3 and the medium fidelity Foerst Trainer simulator were compared. The experiment was designed to measure the participants driving performances and the perceived realism of the simulator. The results of the experiment shows that there is suprisingly small differences between the simulators, but more research is needed for more conclusive results.

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till Intelligent Traffic Generator, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för car-following, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen Traffic Performance on Major Arterials, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur. Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten. / ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

Körsimulatorer är idag en mycket viktig resurs för att utföra studier med fokus på förarbeteende. Så väl full kontroll överscenario och miljö som kostnad och säkerhet är aspekter som gör det fördelaktigt att utföra simulatorstudier gentemotstudier i den riktiga trafiken. Ett problem med körsimulatorer är att bilden projiceras på en tvådimensionell skärm, vilket begränsar förarens förmåga attuppskatta avstånd och hastighet. Det är allmänt känt att avstånd och hastighet underskattas i körsimulatorer. Målet med examensarbetet var att hitta metoder som kan ge förbättrad avståndsbedömning i körsimulatorer och underprojektet implementerades och testades rörelseparallax samt skuggor, med största fokus på det förstnämnda. I slutet av projektet genomfördes ett simulatorförsök för att utvärdera effekten av rörelseparallax. Tio försökspersoner fickgöra två körningar vardera i VTI:s Simulator III-anläggning, den ena med rörelseparallax aktiverat och den andra meddetsamma inaktiverat. Scenariot som utspelade sig under körningarna innehöll ett flertal omkörningssituationer samt etthastighetsuppfattningstest. Resultaten från simulatorförsöket visade att försökspersonerna tenderade att placera sig längre från mittlinjen närrörelseparallax var aktiverat i de situationer som sikten skymdes av framförvarande fordon. / Today, driving simulators are a very important resource for conducting studies whichconcern driver behavior and perception. Full control of the scenario andenvironment, costs and safety are all factors which makes simulator studiespreferable over real world studies. One issue for driving simulators is that the image is projected onto a twodimensionalscreen, which limits the driver's ability to correctly estimate distanceand speed. It is commonly known that distance and velocity are underestimated indriving simulators. The goal of this thesis was to find methods that could lead to better distanceestimation in driving simulators and in this project motion parallax and shadowswere implemented and tested, focusing mainly on the former.At the end of the project, a simulator study was conducted to evaluate the effect ofmotion parallax. Ten participants made two runs each in VTI's Simulator III facility,one with motion parallax enabled and one with it disabled. The scenario that tookplace during the two runs consisted of several overtaking situations and a speedperception test. The results from the simulator study showed that the participants tended to positionthemselves farther from the road center line when motion parallax was active insituations when the field of view was obscured by preceding vehicles.

Simulatorträning är ett expanderande och relativt nytt inslag i trafikutbildning av ambulansförare. Denna studie syftade därför till att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en körsimulator för att säkerställa att träningen formas efter deras behov. Dessutom syftade studien till att undersöka hur ambulansförarstudenters körförmågor kan utvärderas för att i framtida studier kunna undersöka hur körförmåga påverkas av trafikutbildningens innehåll. För att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en ambulanskörsimulator hölls två fokusgrupper med ambulansförarstudenter som även fick besvara en enkät. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med två deltagare som har lång erfarenhet av bedömning av körförmåga för att undersöka hur studenternas körförmåga kan utvärderas. En tematisk analys av fokusgrupperna resulterade i sex teman; skarp utryckningskörning, att hitta, interaktion med andra trafikanter, vinterutbildning, träningsupplägg och körsimulator som utbildningsverktyg. Dessa sex teman återspeglade sig även till stor del i enkätresultaten. En kvalitativ analys av intervjuerna resulterade i de fyra övergripande områdena uppgiftsbaserad bedömning, subjektiv bedömning, kontinuerligt lärande och körförmåga. Dessutom utformades ett protokoll för utvärdering av ambulansförares körförmåga som en konkretisering av studiens resultat. Sammantaget visar denna studie på vägar framåt för utveckling och utvärdering av simulatorträning för ambulansförarstudenter.

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.

<p>Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.</p>

Trots påkallande av fri väg med blåljus och siren, kan utryckningsfordon ha svårt att ta sig fram i trafiken. Detta då civila förare inte alltid lyckas upptäcka utryckningsfordonen, bland annat på grund av dåliga ljus-, väder-, eller vägförhållanden. Denna studie undersökte därför huruvida meddelanden som varnar för ankommande utryckningsfordon (EVA-varningar), för bilförare med olika körerfarenhet samt tidigare vana av avancerade förarstödsystem (ADAS), påverkar lämnandet av fri väg. Resultatet visade att förarna som mottog EVA-varningar, i genomsnitt, lämnade fri väg tidigare än de som inte mottog några varningar. Förarna med låg ADAS-vana var dock mindre positiva till att vilja mottaga EVA-varningar i framtiden, även om de upplevde att varningarna förbättrade deras körbeteende. Utifrån resultatet verkar EVA-varningar vara ett bra komplement för att påkalla fri väg, där varken körerfarenhet eller ADAS-vana verkar spela någon roll för förståelsen av EVA-systemet. Vidare har tidigare studier visat att olika bilförares attityd gentemot utryckningsfordon kan påverka viljan att lämna fri väg. Därmed undersökte denna studie även bilförares upplevelse, beteende och attityd gentemot utryckande ambulans och polis. Resultatet visade att förarna hade en mer accepterande attityd gentemot utryckande ambulanser än vad de hade mot poliser. Exempelvis instämde deltagarna i högre grad med att det är viktigare att lämna fri väg till ambulanser, att ambulansens utryckningsärenden är mer brådskande, och att det är mer okej att ambulanser bryter mot trafikregler än om polisen gör det. Däremot var alla eniga om att fri väg alltid måste lämnas till både ambulans och polis. / Even though emergency vehicles use lights and sirens to demand surrounding traffic to move over, civilian drivers sometimes have trouble detecting them. This could be due to poor light, weather, or road conditions. Therefore, this study examined whether warning messages for approaching emergency vehicles (EVA-warnings), for drivers with different driving experiences and previous experience of advanced driving assistant system (ADAS), can facilitate moving over. The results showed that drivers who received EVA-warnings moved over earlier than those who did not receive any warnings. However, drivers with low ADAS-experience were less positive about the idea of receiving EVA-warnings in the future, even though they felt the warnings improved their driving. Overall, EVA-warnings worked as a good complement to encourage drivers to move over, where neither driving experience nor previous ADAS-experience seems to affect the understanding of the EVA-system. Furthermore,previous studies have shown that different attitudes towards emergency vehicles can affect the willingness to move over. Therefore, this study examined drivers' experience, behavior, and attitude towards ambulances and police vehicles. The results showed that drivers had a more accepting attitude towards ambulances compared to police vehicles. The participants agreed to a greater extent that it is more important to move over for ambulances, that the ambulance's emergency matters are more urgent, and that it is more okay for ambulances to break traffic rules in comparison with police vehicles. However, everyone agreed that one must always move over for both ambulances and police vehicles.

<p>To give a realistic impression in a driving simulator for nighttime driving, there are many challenging aspects to consider. One of the most important aspects is the illumination caused by the headlights of the own vehicle. To give a realistic impression there is the need to consider the characteristics of the headlight in use to be able to represent main and dipped beam, but also to represent different models and types of headlights. </p><p>Another important aspect is the dazzling effects caused by the light cast by other vehicles upon the driver. These effects are not only important to give a realistic and visually appealing simulation, but also to simulate blinding effects which may affect the drivers ability to perceive the traffic environment to a large degree. </p><p>This thesis describes methods to simulate these vital aspects of night-drive simulation in real-time using the capabilities of today's graphics cards.</p>