<p>To get rid of our dependence on fossil fuels we need to make use of renewable energy sources like wind power to a greater extent. Even though wind power is a renewable energy source it can still cause some problems for the close environment. </p><p>One of the problems is shadow flickering. When the sun is low and the wind blows in a direction so that the rotor blades are positioned at right angles to the sunbeams and ‘cut’ the sunbeams off. The beholder will see this as a flashing light, comparable to driving a car or going by train through an alley of trees. This shadow flickering experienced is aggravating for people living in the close surroundings of windmills. The research that has been done about how these shadows affect the people living close is insufficient. We hope that the result from this project can be used as a base for better judging on how people in the vicinity of windmills get affected by the shadows they are exposed to. Hopefully, this will simplify and speed up the application process for establishing new wind power plants. To calculate how many hours of shadow exposure the people in the close environment to the mills get, the windmill planning program WindPro 2.6 from EMD international A/S was used. The results were then compared to self reported disturbances by shadows collected in former epidemiological studies and have been presented mainly in diagrams. The study shows that there is a connection between shadow exposure and experienced disturbance. The disturbance seems to rely as much on the number of shadow hours as on the number of shadow occasions, most likely because these are usually closely related.</p>

To get rid of our dependence on fossil fuels we need to make use of renewable energy sources like wind power to a greater extent. Even though wind power is a renewable energy source it can still cause some problems for the close environment. One of the problems is shadow flickering. When the sun is low and the wind blows in a direction so that the rotor blades are positioned at right angles to the sunbeams and ‘cut’ the sunbeams off. The beholder will see this as a flashing light, comparable to driving a car or going by train through an alley of trees. This shadow flickering experienced is aggravating for people living in the close surroundings of windmills. The research that has been done about how these shadows affect the people living close is insufficient. We hope that the result from this project can be used as a base for better judging on how people in the vicinity of windmills get affected by the shadows they are exposed to. Hopefully, this will simplify and speed up the application process for establishing new wind power plants. To calculate how many hours of shadow exposure the people in the close environment to the mills get, the windmill planning program WindPro 2.6 from EMD international A/S was used. The results were then compared to self reported disturbances by shadows collected in former epidemiological studies and have been presented mainly in diagrams. The study shows that there is a connection between shadow exposure and experienced disturbance. The disturbance seems to rely as much on the number of shadow hours as on the number of shadow occasions, most likely because these are usually closely related.

Detta är ett forskningsarbete där ett modulsystem av skärmar, gjorda i olika ribbkonstruktioner som i sig bildar skuggspel, är utplacerade i olika miljöer. De olika miljöerna skiljer sig åt vad gäller ljussättning. Jag har använt mig av två utomhusmiljöer med solljus, en miljö med endast artificiellt ljus samt två  inomhusmiljöer med dagsljus. Med hjälp av en uppsättning frågeställningar kring vad som händer med ljuset och skuggorna, stämningen, färgerna osv. har jag jämfört miljöerna systematiskt. Som inredningsarkitekt och möbeldesigner har jag genom detta kommit fram till intressanta resultat om hur rumsupplevelsen kan förändras med enkla medel. / Kandidatexamen 2010

Dagsljus handlar om en rytm, en förändring under dygnet och under året, en återkommande rörelse. En naturlig rörelse som får oss att må bra och något som vi alla behöver! I mitt projekt utforskar jag samspelet mellan ljus och mörker, rörelse och rytm. Jag vill upptäcka lösningar som ger en större och annorlunda upplevelse än det förväntade. Jag vill tillåta ljuset att få vara den tillgång det faktiskt är. Vad händer med rummet och med oss människor när dagsljuset sätts i centrum? När ljuset och skuggorna tillåts leka med den rumsliga aktiviteten? När gestaltningen får komma inifrån och ut?

Hur kan man påvisa skuggans mervärde och ge den en inte så fullt underordnad roll? Jag vill skapa något som berikas av skuggan och som blir mer fullkomligt tackvare sina skuggor. / Master / InSpace 2009

Examensarbetet behandlar skuggor i främst fotografisk konst. Frågeställningen lyder. Vad är skuggor? Hur kan de användas i konst? Jag avser genom dessa frågor att finna exempel i konsten och sätta fokus på de egenskaper skuggan kan ge en bild. Skuggan kan exempelvis fungera som en hänvisning till minnet, som en främmandegörande betydelse eller göra att det sker en fördröjning vid betraktandet av en bild. Det är framförallt dessa tre aspekter undersökningen behandlar. De tre konstverk som analyseras i arbetet fungerar som exempel på dessa aspekter och varje bild har en karaktär som ligger  närmast en av dem. Min mamma kom att få en viktig roll i arbetet, främst i den gestaltande delen. Till en början såg jag inte sambandet mellan undersökningen och mamma. Men ju längre arbetet fortskred och ju djupare jag kom i skuggornas värld desto mer tangerade arbetet mammas liv och sjukdom. Hon är ljuskänslig och har under stora delar av livet inte kunnat vistas utomhus, därför har funderingar kring skuggan och dess betydelse funnits med mig som en naturlig del av livet. Den gestaltande delen av arbetet kom slutligen att handla enbart om mamma. Den begynnande anledningen till valet av området var att undersöka skuggor för att de fascinerar mig. De är en stor källa till inspiration för mig, både vad gäller fotografi, grafik och teckning. Arbetet med gestaltningen och uppsatsen har samspelat, de har stått i beroendeställning till varandra och undersökningen skulle inte bli lika tydlig utan det samspelet. De resultat jag fått fram är till viss del svar på frågeställningen men framför allt har jag lyckats få en ökad förståelse kring hur skugga kan användas på ett mycket medvetet sätt i konstverk och hur jag kan använda mig av det i mitt arbete som konstpedagog. Min förhoppning är att denna förståelse infinner sig också hos läsaren och betraktaren av denna undersökning. / <p>BI/Konst</p>

Syftet med att analysera Niklas Radstrom roman Ängel bland skuggor ur ett narratologiskt perspektiv ar att undersoka vilka narrativa grepp Radstrom har anvant nar han forfattat romanen, hur han har anvant dem och hur det paverkar lasningen av romanen. Syftet ar ocksa att larare och elever ska kunna anvanda uppsatsen som ett verktyg for att upptacka infallsvinklar de kan anvanda i ett arbete med romanen, bade vad galler innehall och form. Jag kommer i uppsatsen att avsloja Ängel bland skuggors upplosning. Om en eventuell lasare av denna uppsats inte har last romanen ar det viktigt att tanka pa. De narratologiska aspekter som anvands i analysen av romanen ar framfor allt intrig, karaktarer, miljo, tid, berattare och berattelsenivaer. Aven Radstroms anvandning av Orfeusmyten som grund for berattelsens skeende kommer analyseras. Exempel pa teman som tas upp i romanen ar utanforskap och utsatthet, karlek och spraket som villkor for manniskans existens. Radstrom anvander miljo for att forstarka karaktarernas situation; bland annat befinner sig utsatta manniskor som lever i samhallets marginal i fororten, och skildringen av ett framgangsrikt men ocksa ytligt liv utspelar sig i Stockholms innerstad. Ängel bland skuggors intrig skiftar i tid, de olika karaktarernas nutid och bakgrund skildras om vartannat for att bygga upp karaktarerna till nyanserade och sammansatta karaktarer .

Skuggor i 3D-miljöer är ett mycket efterforskat område, och detta arbete koncentrerar sig på shadow map-algoritmen. Det finns ett problem med denna algoritm, för då en shadow map projiceras på en yta som är större än sig själv så bildas stora trappstegseffekter, vilket kallas aliasing. Problemet som har undersökts är hur olika shadow map-algoritmer i en miljö med långa skuggor beter sig, där ett minimerat antal artefakter så som brus och aliasing är synligt. För detta undersöktes Percentage-Closer Filtering (PCF), som är en variant av shadow map, med olika samplingstekniker – och även en vidarebyggnad med Percentage-Closer Soft Shadow (PCSS) implementerades. Mätningar av realism och brusmängd genomfördes med en användarstudie. Prestandan mättes i klockcykler. Resultatet visade att PCF med samplingstekniken Edge Tap Smoothing kan vara den algoritm som lämpar sig bäst i situationer med långa skuggor i en 3D-miljö; detta för att den interpolerar mellan de projicerade texlarna.

Background. Ray tracing is a tool that can be used to increase the quality of the graphics in games. One application in graphics that ray tracing excels in is generating shadows because ray tracing can simulate how shadows are generated in real life more accurately than rasterization techniques can. With the release of GPUs with hardware support for ray tracing, it can now be used in real-time graphics applications to some extent. However, it is still a computationally heavy task requiring performance improvements. Objectives. This thesis will evaluate the difference in performance of three raytracing methods in DXR Tier 1.1, namely dynamic ray tracing and two forms of inline ray tracing. To further investigate the ray-tracing performance, soft shadows will be implemented to see if the driver can perform optimizations differently (depending on the choice of ray-tracing method) on the subsequent and/or preceding API interactions. With the pipelines implemented, benchmarks will be performed using different GPUs, scenes, and a varying amount of shadow-casting lights. Methods. The scientific method is based on an experimental approach, using both implementation and performance tests. The experimental approach will begin by extending an in-house DirectX 12 renderer. The extension includes ray-tracing functionality, so that hard shadows can be generated using both dynamic- and the inline forms ray tracing. Afterwards, soft shadows are generated by implementing a state-of-the-art-denoiser with some modifications, which will be added to each ray-tracing method. Finally, the renderer is used to perform benchmarks of various scenes with varying amounts of shadow-casting lights and object complexity to cover a broad area of scenarios that could occur in a game and/or in other similar applications. Results and Conclusions. The results gathered in this experiment suggest that under the experimental conditions of the chosen scenes, objects, and number of lights, AMD’s GPUs were faster in performance when using dynamic ray tracing than using inline ray tracing, whilst Nvidia’s GPUs were faster when using inline ray tracing compared to when using dynamic ray tracing. Also, with an increasing amount of shadow-casting lights, the choice of ray-tracing method had low to no impact except for linearly increasing the execution time in each test. Finally, adding soft shadows(subsequent and preceding API interactions) also had low to no relative impact on the results depending on the different ray-tracing methods. / Bakgrund. Strålspårning (ray tracing) är ett verktyg som kan användas för att öka kvalitén på grafiken i spel. En tillämpning i grafik som strålspårning utmärker sig i är när skuggor ska skapas eftersom att strålspårning lättare kan simulera hur skuggor skapas i verkligheten, vilket tidigare tekniker i rasterisering inte hade möjlighet för. Med ny hårdvara där det finns support för strålspårning inbyggt i grafikkorten finns det nu möjligheter att använda strålspårning i realtids-applikationer inom vissa gränser. Det är fortfarande tunga beräkningar som behöver slutföras och det är därav att det finns behov av förbättringar.  Syfte. Denna uppsats kommer att utvärdera skillnaderna i prestanda mellan tre olika strålspårningsmetoder i DXR nivå 1.1, nämligen dynamisk strålspårning och två olika former av inline strålspårning. För att ge en bredare utredning på prestandan mellan strålspårningsmetoderna kommer mjuka skuggor att implementeras för att se om drivrutinen kan göra olika optimiseringar (beroende på valet av strålspårningsmetod) på de efterföljande och/eller föregående API anropen. Efter att dessa rörledningar (pipelines) är implementerade kommer prestandatester att utföras med olika grafikkort, scener, och antal ljus som kastar skuggor. Metod. Den vetenskapliga metoden är baserat på ett experimentellt tillvägagångssätt, som kommer innehålla både ett experiment och ett flertal prestandatester. Det experimentella tillvägagångssättet kommer att börja med att utöka en egenskapad DirectX 12 renderare. Utökningen kommer tillföra ny funktionalitet för att kunna hantera strålspårning så att hårda skuggor ska kunna genereras med både dynamisk och de olika formerna av inline strålspårning. Efter det kommer mjuka skuggor att skapas genom att implementera en väletablerad avbrusningsteknik med några modifikationer, vilket kommer att bli tillagt på varje strålspårningssteg. Till slut kommer olika prestandatester att mätas med olika grafikkort, olika antal ljus, och olika scener för att täcka olika scenarion som skulle kunna uppstå i ett spel och/eller i andra liknande applikationer.  Resultat och Slutsatser. De resultat från testerna i detta experiment påvisar att under dessa förutsättningar så är AMD’s grafikkort snabbare på dynamisk strålspårning än på inline strålspårning, samtidigt som Nvidias grafikkort är snabbare på inline strålspårning än på den dynamiska varianten. Ökandet av ljus som kastar skuggor påvisade låg till ingen förändring förutom ett linjärt ökande av exekveringstiden i de flesta testerna. Slutligen så visade det sig även att tillägget av mjuka skuggor (efterföljande och föregående API interaktioner) hade låg till ingen påverkan på valet av strålspårningsmetod.

According to previous research, young children ́s perceptions of light and shadows are often based on everyday experiences. This study is a systematic literature review aiming to investigate and analyse previous empirical research of children ́s perceptions of light and shadows and the role representations have on teaching in the subject. The report was conducted in response to what characterizes children's understanding of light and shadows and how children's knowledge and understanding of physical concepts and phenomena are affected by the use of varied forms of representations in teaching. In this systematic literature review different databases were used to search for previous research, such as ERIC and Swepub. To narrow down the results from the database searches the following limiters were used: peer reviewed articles and published year 2007 – 2018. Results from previous research, within the scope of the purpose for this report, have systematically been analysed and critically reviewed. A total of 12 peer-reviewed, international articles have been analysed which indicates that children at an early age have perceptions of light and shadows. However, the results indicate also that children have a primitive approach in explaining light and shadows. Results from the articles revealed that the teacher has an important role regarding children's learning. Also, the majority of articles described the importance of representations in the development of children's understanding of natural sciences. The conclusion is therefore that the teacher can provide children with meaning and context by utilizing the children ́s conceptions of light and shadows and by using varying forms of representations. Lastly, as an implication for further research it is suggested to empirically examine the teaching contents of light and shadows in year F-3, in order to obtain new perspectives and opportunities for development in the field of light and shadows.