Simulatorträning är ett expanderande och relativt nytt inslag i trafikutbildning av ambulansförare. Denna studie syftade därför till att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en körsimulator för att säkerställa att träningen formas efter deras behov. Dessutom syftade studien till att undersöka hur ambulansförarstudenters körförmågor kan utvärderas för att i framtida studier kunna undersöka hur körförmåga påverkas av trafikutbildningens innehåll. För att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en ambulanskörsimulator hölls två fokusgrupper med ambulansförarstudenter som även fick besvara en enkät. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med två deltagare som har lång erfarenhet av bedömning av körförmåga för att undersöka hur studenternas körförmåga kan utvärderas. En tematisk analys av fokusgrupperna resulterade i sex teman; skarp utryckningskörning, att hitta, interaktion med andra trafikanter, vinterutbildning, träningsupplägg och körsimulator som utbildningsverktyg. Dessa sex teman återspeglade sig även till stor del i enkätresultaten. En kvalitativ analys av intervjuerna resulterade i de fyra övergripande områdena uppgiftsbaserad bedömning, subjektiv bedömning, kontinuerligt lärande och körförmåga. Dessutom utformades ett protokoll för utvärdering av ambulansförares körförmåga som en konkretisering av studiens resultat. Sammantaget visar denna studie på vägar framåt för utveckling och utvärdering av simulatorträning för ambulansförarstudenter.

Tidigare forskning har visat att unga i jämförelse med äldre förare, har en mer positiv inställning till att ta risker och håller en generellt högre hastighet i trafiken (Hatfield & Fernandes, 2009). Forskning har också visat att unga förare, framför allt män har en tendens att överskatta sin körförmåga (De Craen et al., 2011). Självskattning kan mätas medolika metoder, något som bland annat Sundström (2008) menar kan påverka resultatet. Flera studier har visat att unga förare kan göra en mer exakt bedömning av sin körprestation när de bedömer en specifik körförmåga snarare än när de jämför deras allmänna körprestation med den genomsnittliga förarens (Mynttinen et al., 2009a; Mynttinen et al., 2009b). Syftet med den aktuella studien var att undersöka om självskattad körprestation påverkas av körerfarenhet samt om det fanns något samband mellan körprestation och självskattad körprestation eller riskbedömning. Studien ämnade att göra detta genom att besvara följande frågeställningar 1. Finns det ett samband mellan ålder och självskattad körförmåga? 2. Finns det ett samband mellan körprestation och självskattad körprestation? 3. Finns det ett samband mellan körprestation och riskbedömning? Totalt deltog 48 förare i studien, där hälften var i åldrarna 18–25 och resterande i åldrarna 45–60. Experimentet genomfördes hos Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) där deltagarna fick köra ett 20 minuter långt scenario i en stationär körsimulator. Innan, under och efter körningen ombads deltagarna att skatta sin körprestation och upplevda risk. Efter körningen hölls en kompletterande intervju. Resultaten visade att det inte fanns något signifikant samband mellan ålder och självskattad körförmåga, något som tyder på att körerfarenhet inte hade någon inverkan på självskattning. Det fanns en antydan till samband mellan körprestation och både självskattning och riskbedömning. För riskbedömning generellt fanns en potentiell effekt för både ålder och kön, något som inte fanns hos självskattad körprestation. Studien ger en indikation på samband för både körprestation och självskattad körprestation samt körprestation och riskbedömning som behöver studeras vidare med ett större underlag. / Previous research has shown that young in comparison with older drivers, have a more positive attitude towards taking risks and maintain a generally higher speed in traffic (Hatfield & Fernandes, 2009). Research has also shown that young drivers, especially men, tend tooverestimate their ability to drive (De Craen et al., 2011). Self-assessment can be measured using different methods, something that Sundström (2008), with others,believes can affect the result.Several studies have shown that young drivers can make a more accurate assessment of their driving performance when assessing a specific driving ability rather than when they are assessingtheir general driving performance against the average driver (Mynttinen et al., 2009a; Mynttinen et al., 2009b). The purpose of the current study was to investigate whether self-rated driving performance was affected by driving experience and whether there was any correlation between driving performance and self-rated driving performance or risk assessment. The study intended to do this by answering the following questions 1. Is there a correlation between age and self-rated driving ability? 2. Is there a correlation between driving performance and self-rated driving performance? 3. Is there a correlation between driving performance and risk assessment? A total of 48 drivers participated in the study, half of them were in the age group 18–25 and the rest were in the age group 45–60. The experiment was carried out at the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) where the participants completed a 20-minute long driving scenario in a stationary simulator. Before, during and after the drive, participants were asked to estimate their driving performance and perceived risk. After that, a supplementary interview was held. The results showed that there was no significant relationship between age and self-rated driving ability, which indicates that driving experience had no effect on self-assessment. There was a hint of correlation between driving performance and both self-assessment and risk assessment. For risk assessment in general, there was an effect for both age and gender, something that did not exist in self-rated driving performance. The study provides an indication of a relationship between both driving performance and self-rated driving performance, as well as driving performance and risk assessment that need to be studied further with a larger sample.

Inledning: Denna studie handlar om äldres körförmåga och de faktorer som påverkar den utifrån teori om utförandekapacitet (Kielhofner & Taylor, 2017). Eftersom äldre påverkas negativa på flera sätt när de inte längre kan köra bil bör det vara en prioritet för arbetsterapeuter att hitta sätt att främja aktiviteten om möjligt. Syfte: Att beskriva äldres erfarenheter av faktorer som påverkar deras körförmåga. Metod: En kvalitativ design med fokusgruppintervjuer. Informanter rekryterade genom bekvämlighetsurval. Inklusionskriterier var en ålder från 70 samt att de körde bil minst två gånger i veckan. Två fokusgrupper med fem deltagare vardera genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser resulterade i fyra huvudkategorier: Aktsam körning med underkategori Vanor, Framförhållning, Trafikmiljö som stödjer och stör; Konsekvenser av naturligt åldrande med underkategorier Synförändringar, Trötthet; Bilen en vän eller fiende med underkategorin GPS som stöd. Slutsatser: Det som framkommit kan bidra till utvecklandet av strategier som möjliggör aktiviteten. Det kan även hjälpa vårdpersonal att bättre förstå äldres körförmåga och föra pedagogiska samtal med äldre vars körförmåga är tveksam. Ytterligare forskning krävs för att undersöka relevans och säkerhet inom kategorierna. / Introduction: This study concerns older adults driving abilities and the factors that affect this ability from an occupational therapy view of performance capacity (Kielhofner & Taylor, 2017). Sense driving cessation affect older adult in many negative ways it should be a priority of occupational therapists to find ways to promote the activity if possible. Aim: To describing older adult experiences about factor that effect their driving ability. Method: A qualitative design using focus group interviews recruited by convenience selection. Inclusion criteria from an age of 70, driving at least two times a week. Two groups of five each where interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Informants experiences resulted in four main categories: Careful driving with subcategory Habits, Forward attitude, Traffic environment that supports and interferes; Consequences of natural aging with subcategories Vision changes, Tiredness; The car a friend or foe with subcategory GPS as support. Conclusions: Further research is required to investigate relevance, and safety in the categories. Nevertheless, the result can contribute to the development of strategies that enable the activity. It can also help healthcare workers better understand older adults driving ability and discuss the subject with them.