<p>Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter. Syftet med denna studie är att beskriva hur samarbetet mellan hjärtklinik och vårdcentral kan ökas genom att specialister vid hjärtklinik aktivt utbyter erfarenheter kring förmaksflimmer med läkare på vårdcentral. I studien presenteras även ett kunskapshanteringsverktyg i form av en kunskapsdatabas för förmedling av dessa erfarenheter. Data har samlats in genom sedan tidigare inspelat material, fokusgrupp, litteraturgranskning samt ett frågeformulär. Ett teoretiskt ramverk, aktivitetsteorin, har sedan använts genom att tillämpas på aktiviteten för specialister vid hjärtklinik respektive läkare vid vårdcentral för att beskriva hur aktiviteten ser ut och hur arbetet fördelas idag. Teorin har sedan applicerats på resultatet av insamlad data för att teoretiskt presentera hur ett aktivt utbyte av erfarenheter skulle kunna påverka aktivitetsstrukturen vid de båda vårdenheterna. Studien visar att det finns kunskap i form av erfarenheter kring förmaksflimmer som anses vara viktig att förmedla från hjärtklinik till vårdcentral och att förmedling av dessa erfarenheter kan göras möjlig genom ett kunskapshanteringsverktyg som stöd för detta.</p>

I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen. För att analysera ljudnivån har lombardeffekten använts som teoretisk utgångspunkt. Denna teori grundar sig i att en person höjer sin röst omedvetet i förhållande till bakgrundsljud, högre ljudnivå i bakgrunden resulterar i högre samtalsvolym. Studiens resultat visar pedagoger prioriterar socialt samspel i den pedagogiska lunchen för att bygga goda relationer med elever i en avspänd miljö. Observationerna visade att pedagogerna har en generellt positiv inställning i samtal med elever vid matbordet. Många pedagoger ansåg att ljudnivån påverkade den pedagogiska lunchen negativt. Resultatet visade även att ljudnivån skiljde sig från skola till skola, vilket kan bero på ett flertal komponenter, så som matsalens utformning, möblering och antal närvarande elever.

Studien beskriver en elitfotbollstränares pedagogiska arbete i ett damfotbollslag på elitnivå. Beskrivningen av det pedagogiska arbetet utgår från elitfotbollstränarens fotbollsfilosofi och implementering av spelidé. Utifrån tränaren som ”orkestrerare” studeras den pedagogiska arbetsgången under teoretiska och praktiska sammanhang. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande och använder aktivitetsteorin (AT) för att beskriva den pedagogiska arbetsgången. Med AT beskrivs tränaryrket utifrån dess komplexa och mångfacetterade karaktär. Studien är en fallstudie med triangulering och för dataanalys används meningskondensation. Det finns en röd tråd mellan tränarens fotbollsfilosofi, spelidé och pedagogiska arbetssätt. Utifrån metaforen”orkestrering” finns styrande förmågor i tränarens arbetssätt och pedagogiska strategier. Relationsbyggande värderas högt av tränaren och avspeglas i kontakten med spelarna. På träningsplan etableras relationer både genom dialog och spelmoment. Träningsmetoder används uteslutande till att utveckla spelarnas beslutsfattande förmågor. Tränaren styr träningsinnehållet mot sitt syfte genom modifiering av övningar och frågeställningar till spelarna. För instruktion och feedback använder tränaren kulturella verktyg, exempelvis teknologisk utrustning och samtal. Aktivitetsteorin (AT) är ett användbart verktyg för att analysera tränarens pedagogiska arbete. Som analysverktyg ger AT en bra bild över de samverkande dimensioner som finns inom ett fotbollslag. AT visar vilken inverkan enskilda beslut har på lärandeprocessen. Studien ger en autentisk beskrivning av tränaryrkets komplexitet vid hantering av lärandeprocesser. Studien kan användas som en resurs för tränare att analysera sitt pedagogiska arbete. Framför allt är studien en tillgång och resurs vid utbildning av nya fotbollstränare.

En etnografisk studie om hur lärare kommunicerar med nyanlända elever i ämnet matematik. Studien är kvalitativ och består av både observationer och intervjuer. Ett syfte utformades och utefter det formades två forskningsfrågor. För att analysera datan användes aktivitetsteorin och dess aktivitetstriangel. I studien berörs den tidigare forskning som finns inom området. En klass observerades på sina matematiklektioner under en vecka. Klassens lärare intervjuades som uppföljning av lektionerna. Datan som observationerna och intervjuerna gav, kodades och analyserades sedan med hjälp av den valda teorin. Ett resultat som studien visar är att lärare använder olika kommunikationsformer beroende på situation och elever. Studien visar också att det i många fall är bristen på språkkunskaper hos eleverna som försvårar inlärningen i matematik och inte alltid de faktiska kunskaperna.

The purpose of this study was to examine the nursing staffs interpretation of elderly peoples loneliness in nursing homes to get a deeper understanding of the processes causing loneliness and how it can be managed. Our main questions dealt with how the nursing staff experience elderlies loneliness, the impact of institutionalization in relation to loneliness and what strategies nursing staff use to counteract this loneliness. To answer these questions we interviewed 8 elderly care personnel working at two different nursing homes using qualitative semi-structured interviews including a vignette. Our interviews had questions regarding relations between elderly and the nursing staff, loneliness and strategies to manage loneliness. The purpose of the vignette was to encourage the nursing staff to reflect upon how they would act in a situation regarding an elderly person who suffered from social and physical issues. The results of the study were analysed using Goffmans essays about asylums and the social gerontology theories activity- and disengagement theory. The main results of this study were that institutionalization had a significant impact in elderly peoples life at the nursing home. The consequence of the institution was that the environment and activities could give the elderly feelings of loss of self-determination at the nursing home. The main strategies to counteract loneliness for the nursing staff were to establish emotional bonds to the elderly using non-serviceoriented conversations. Our study shows that the nursing staff had a significant role regarding the elderly’s experiences of loneliness. The nursing staffs view on loneliness could affect the institutionalization causing feelings of loneliness among the elderly at the nursing home.

Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter. Syftet med denna studie är att beskriva hur samarbetet mellan hjärtklinik och vårdcentral kan ökas genom att specialister vid hjärtklinik aktivt utbyter erfarenheter kring förmaksflimmer med läkare på vårdcentral. I studien presenteras även ett kunskapshanteringsverktyg i form av en kunskapsdatabas för förmedling av dessa erfarenheter. Data har samlats in genom sedan tidigare inspelat material, fokusgrupp, litteraturgranskning samt ett frågeformulär. Ett teoretiskt ramverk, aktivitetsteorin, har sedan använts genom att tillämpas på aktiviteten för specialister vid hjärtklinik respektive läkare vid vårdcentral för att beskriva hur aktiviteten ser ut och hur arbetet fördelas idag. Teorin har sedan applicerats på resultatet av insamlad data för att teoretiskt presentera hur ett aktivt utbyte av erfarenheter skulle kunna påverka aktivitetsstrukturen vid de båda vårdenheterna. Studien visar att det finns kunskap i form av erfarenheter kring förmaksflimmer som anses vara viktig att förmedla från hjärtklinik till vårdcentral och att förmedling av dessa erfarenheter kan göras möjlig genom ett kunskapshanteringsverktyg som stöd för detta.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv. Syfte Syftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Den inkluderar 17 artiklar som undersöker vilken effekt fysisk aktivitet har på hälsa ur olika aspekter hos människor som är 60 år och äldre. Föreliggande studie fokuserar på aspekten psykisk hälsa. De flesta artiklarna var icke-kontrollerade studier. Fem av artiklarna var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Beroende på studie visade det sig att fysisk aktivitet har ett direkt positivt samband, ett indirekt positivt samband eller inget samband med psykisk hälsa hos den äldre människan. Sambanden påvisades oavsett typ av fysisk aktivitet, intensitet eller regelbundenhet. Slutsats Oavsett typ av fysisk aktivitet har den ett positivt samband med psykisk hälsa hos den äldre människan. Om den fysiska aktiviteten är låg- eller högintensiv, samt om den genomförs regelbundet eller inte kunde inte påvisas vara av betydelse.

I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilkaaktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om detvar något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vidplanering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studerahuruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man sökersig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp iåldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat. I det svenskasamhället råder både kvarboende principen och det aktivitetsteoretiska perspektivet.Äldre personer skall ges större möjlighet att bo kvar i det egna hemmet samtidigtsom en aktiv livsstil är den rätta vägen mot ett friskt åldrande. Kommunens svar pådetta är verksamheter som Träffpunkter. Äldreomsorgen domineras av kvinnor,kvinnor lever längre, döttrar vårdar sina föräldrar och även ibland personalen ärkvinnor i majoritet. Enligt riksdagens motion 2006/07:So395 är männens möjlighettill en socialt meningsfull vardag mindre än kvinnornas. Detta skulle kunna tolkassom att kommunens träffpunkter inte tillgodoser männens behov av aktiviteter. I vårstudie ingick 4 kvalitativa intervjuer utav två män och två kvinnor. Resultatet visaratt det finns skillnad i män och kvinnors intresse av aktiviteter på Träffpunkter, ochatt intresset av aktiviteter skiljer sig åt kvinnor och män emellan. Det dominerandeperspektivet, vilket intresset för aktiviteter på en träffpunkt grundar sig på,framkommer som livsloppsperspektivet. Vilken typ av aktivitet intervjupersonerna ärintresserade av beror mer på hur deras personlighet och intresse byggt upp underlivets gång än beroende av om de är män eller kvinnor. Individuellt anpassadeaktiviteter är av stor betydelse för att kommunens verksamheter skall kunnatillgodose varje enskild äldres behov.

Det övergripande syftet med den här studien är att skapa kunskap om skolutvecklingsprocesser riktade mot nyanlända och flerspråkiga elever utifrån Skolverkets framgångsfaktorer gentemot den nämnda elevgruppen och hur olika aktörer på ett gymnasieprogram förhåller sig till dessa framgångsfaktorer. För att besvara studiens frågeställningar om i vilken mån Skolverkets framgångsfaktorer utgör en resurs vid skolutveckling för lärare och rektorer, samt vilka andra faktorer som framstår som betydelsefulla för skolutveckling och vilka faktorer eleverna själva anser är betydelsefulla för skolframgång genomförs semi-strukturerade intervjuer med två rektorer, fyra lärare och sex elever på ett gymnasieprogram som nyligen har påbörjat ett riktat projekt med Skolverket rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Aktivitetsteorin används för att strukturera upp de olika aktörernas aktivitetssystem i den delade gemenskapen skolan, via aktivitetsteorin tydliggörs vilka faktorer som påverkar de olika aktörernas handlingar sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det studien visar är att de olika aktörerna påverkas av olika faktorer i sina aktivitetssystem och att de har skild syn på framgångsfaktorerna och de utvecklingsområden som finns. Det är tydligt att uttalade och outtalade normer i hög grad styr lärare och elevers skolvardag och därmed inverkar vid skolutveckling, medan rektorerna i studien har ett mer forskningsinriktat fokus. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att det behövs förståelse aktörerna emellan för att belysa behov och sedermera lyckas implementera förändringar som gynnar de nyanlända och flerspråkiga elevernas skolframgång. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Ensamhet är ett fenomen som är lika utbrett inom särskilt boende som inom hemtjänsten. Med ensamhet följer negativa hälsorisker lika stora som att vara missbrukare. Syftet med studien var att utifrån boendepersonalens perspektiv undersöka på vilka sätt arbetet bedrivs på särskilt boende inom äldreomsorgen med att bemöta äldres känsla av ensamhet. Frågeställningarna som undersöktes var “På vilket sätt arbetar boendepersonalen för att möjliggöra att äldre ska uppleva gemenskap utifrån de äldres individuella behov?” samt “Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med att motverka äldres ensamhet och skapa gemenskap för dem?”. Kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken boendepersonal samt en områdeschef. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Analysen har skett utifrån de centrala begreppen ensamhet och gemenskap samt de teoretiska utgångspunkterna aktivitetsteorin och teorin om gerotranscendens. Sysselsättning och att bara vara identifierades som möjliggörare för gemenskap. Hälften av boendepersonalen såg inte någon ensamhet bland de äldre. Resterande ansåg att ensamhet fanns men att den kunde avhjälpas genom sysselsättning. Äldres ensamhet måste därav belysas inom äldreomsorgen. Hinder som identifierades för att skapa gemenskap var personalbrist, äldres skilda sjukdomsbilder och personalens avsaknad av kunskap kring äldres ensamhet. Vi ser en brist i boendepersonalens förhållningssätt genom deras starka förankring i aktivitetsteorin. Detta skulle kunna nyanseras med ökad kunskap om andra sätt att bemöta ensamhet exempelvis såsom teorin om gerotranscendens föreslår.