I den aktuella studien är syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmåltiden samt att undersöka ljudnivån under lunchtid. Studien ska även ge en bild över  pedagogers inställning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkäter besvarade av pedagoger i årskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin använts. Teorin är utvecklad från Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar många ramfaktorer pedagogen förhåller sig till under den pedagogiska lunchen. För att analysera ljudnivån har lombardeffekten använts som teoretisk utgångspunkt. Denna teori grundar sig i att en person höjer sin röst omedvetet i förhållande till bakgrundsljud, högre ljudnivå i bakgrunden resulterar i högre samtalsvolym. Studiens resultat visar pedagoger prioriterar socialt samspel i den pedagogiska lunchen för att bygga goda relationer med elever i en avspänd miljö. Observationerna visade att pedagogerna har en generellt positiv inställning i samtal med elever vid matbordet. Många pedagoger ansåg att ljudnivån påverkade den pedagogiska lunchen negativt. Resultatet visade även att ljudnivån skiljde sig från skola till skola, vilket kan bero på ett flertal komponenter, så som matsalens utformning, möblering och antal närvarande elever.

Muntlig kommunikation är ett viktigt inslag i matematikämnet. I dagens skola består stor del av matematikundervisningen av enskilt arbete i läromedel trots att ämnet ska präglas av varierande arbetssätt och arbetsformer. Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer få en djupare insikt i hur lärare utformar matematikundervisningen för att stärka elevernas kommunikationsförmåga med fokus på muntlig kommunikation. Arbetet utgår från Engeströms verksamhetsteori vilken används för att undersöka vilka instrument lärare beskriver att de använder för att utveckla elevernas matematiska kommunikationsförmåga. Resultatet visar att lärare använder flera olika instrument för att elevernas kommunikationsförmåga ska utvecklas. Utifrån resultatet går det även att urskilja flera utmaningar lärare upplever såsom att utforma par och grupper samt stötta och inkludera andraspråkselever. Slutligen visar resultatet att majoriteten av lärarna anser att klassrumsklimatet är av stor vikt för att eleverna ska våga uttrycka sig muntligt.