• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 47
  • 1
  • Tagged with
  • 48
  • 21
  • 19
  • 18
  • 14
  • 13
  • 12
  • 8
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En förändrad syn på bedömning : lärares bedömningsarbete ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv

Larsson, Marcus, Byström, Oskar January 2015 (has links)
Denna studie undersöker skolans bedömningsarbete där fokus ligger på lärares syn på och arbete med bedömning. Skolan är en verksamhet som är under konstant förändring där den senaste reformen var införandet av 2011 års läroplaner. Denna studie ämnar att analysera hur reformens idéer och arbetssätt gällande bedömning har mottagits av de ämbetsmän som ska realisera dem, det vill säga lärarna. Utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv analyseras lärarnas syn på och arbete med bedömning i syfte att belysa eventuella motsättningar inom skolans verksamhet. För att göra denna analys möjlig krävs först att studien kartlägger de medverkande lärarnas teoretiska uppfattning om och praktiska arbete med bedömning. Denna kartläggning görs i form av en intervjustudie och en enkätstudie vilket ger ett generaliserbart samt djupgående resultat. En majoritet av lärarna i studien hade en homogen syn på bedömning och det praktiska arbetet med det. Samtliga lärare uppgav att de arbetade formativt, utbytte idéer och feedback med sina kollegor samt var positiva till styrdokumenten men upplevde dessa som svårtolkade. De upplevde även att deras arbetsbörda hade ökat sedan införandet av de nya läroplanerna. Lärarna uppgav att arbetsbördan påverkade utformningen av deras bedömningsarbete och att elevantalet som skulle bedömmas var problematiskt. Nästan alla lärare uppgav också att de ibland valde uppgifter som minimerade efterarbete och hänvisade till sin tidsbrist. Utifrån verksamhetsteorin blir därmed den huvudsakliga motsättningen som går att utläsa i verksamheten skolan den mellan arbetsdelning och de verktyg som används, dvs. bedömning. Lärarna i studien upplever att de inte har den tid som krävs för att genomföra de arbetsuppgifter de tilldelats. Lärarna uppger att de vill förändra något med sitt bedömningsarbete men att tidsbristen och arbetsbördan tvingar dem att nöja sig med en lägre kvalitet på arbetet.
2

Stimulans och utmaning : Lärares arbete med elever i fallenhet för matematik och det material som används i undervisningen / Stimulance and Challenge : Teachers work concerning pupils with aptitude in mathematics and the materials used in teaching situations

Andersson-Henke, Julia, Mauritzson, Ida January 2017 (has links)
Syftet med examensarbetet är att klargöra hur lärare upptäcker och bemöter elever i fallenhet för matematik. Genom arbetet synliggörs även vilka material som används och på vilket sätt de syftar till att stimulera elever i fallenhet. Arbetet bygger på insamlad empiri i form av två intervjuer och analyser av de material som lärarna använder. Vid anlyseringen av empirin användes verksamhetsteorin och en verksamhetsmodell. Resultatet visar att lärare lärarna upptäcker elever i fallenhet på liknande sätt och att materialen som används oftast inte är anpassade för elever i fallenhet. De material som används är i huvudsak mängdtränande men det förekommer även en del berikande uppgifter. Slutsatserna som kunnat dras utifrån detta arbete är lärarna har stor vilja att bemöta och stimulera elever i fallenhet, men att tiden begränsar deras tillvägagångssätt. Trots de motsättningar som lärarna upplever finns inom verksamheten försöker de anpassa uppgifter och variera arbetssätt för att främja varje elevs kunskapsutveckling.
3

Företagshälsovård och beställarkompetens ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv

Hartelius, Emelie, Almquist, Ellen January 2013 (has links)
Halmstads kommun har sedan två år använt sig av den externa företagshälsovården Previa i beställningsarbetet gällande företagshälsovårdsinsatser och efterfrågar en undersökning av detta beställningsarbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv undersöka beställare och leverantörers beskrivningar av beställarkompetensen av företagshälsovård och att skapa förutsättningar för ett expansivt lärande. Metod: Undersökningen genomfördes genom kvalitativ forskning där en egen metoddesign inspirerad av Change Laboratory och fokusgruppsdiskussioner användes. Två diskussionsträffar genomfördes tillsammans med beställare och leverantörer av företagshälsovård där bland annat motsättningar och positiva aspekter av beställningsarbetet diskuterades. Teoretisk referensram: Beställningsarbetet belystes genom hela studien ur ett CHAT-perspektiv där yttre faktorer ansågs ha betydelse för kvaliteten på beställningsarbetet. Detta perspektiv användes även i analysen av studiens resultat. Resultat: Avtalet mellan Halmstads kommun och Previa möjliggör en bra företagshälsovård med tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Undersökningen visade även på motsättningar inom verksamheten som främst handlade om att politiska beslut och ekonomi påverkar beställningsarbetet och att beställare och leverantörer uttrycker att det till stor del ligger utanför deras kontroll. Resultaten visar på att beställningsarbetet överlag fungerar bra och att samarbetet och kommunikationen beställare och leverantör emellan ses som en av de viktigaste och bäst fungerande aspekterna. Det är kring motsättningarna vi kan se en potential till ett expansivt lärande. / For two years the municipality of Halmstad cooperated with the external occupational health company Previa regarding occupational health strategies and implementations, and requests a survey considering this contract work. The aim: The aim of this study is to investigate the descriptions of the purchasers and providers regarding the competencies of the contract work of occupational health from an activity theoretical perspective. Furthermore, the aim is also to create conditions for expansive learning. Method: The design method was inspired by Change Laboratory and focus group discussions were used for assessment. Two discussion meetings were conducted within the study with purchasers and providers of occupational health. Among other things positive and negative factors about the contract work were discussed during the group discussions. Theoretical framework: Throughout the whole study the contract work was seen from a CHAT perspective and affected by external factors in the organization that affected the quality of the orders considering the contract work. This perspective was also used in the analysis of the results of the study. Resultat: The contract between the municipality of Halmstad and Previa enables a good occupational health with focus on health promotion and preventive actions. The study also showed contradictions within the business which primarily were related to political decisions and economical factors that influenced the contract work, but the purchasers and providers were of the opinion that these factors were outside their span of control. The results show that the cooperation and communication between the purchaser and provider is one of the most important and best functioning aspects among the contract work. The contradictions are where we can see a potential towards an expansive learning in a long term.
4

Utbildning och produktion : Villkor för undervisning och lärande vid en projektförlagd gymnasial yrkesutbildning

Fjellström, Magnus January 2014 (has links)
This licentiate thesis is focusing on conditions for teaching and learning in a project based vocational education in a Swedish upper secondary school.  To address this topic the aim is to increase the understanding of opportunities for teaching and learning provided in a project-bases vocational educational and training. From this aim, following research questions is addressed through article I as: (1) What kinds of competence are the students able to develop in a PBLE? (2) In what ways do the developed competence and vocational skills relate to the specific course syllabuses? (3) How is the students’ vocational competence constituted? And through article II as: How do teachers view PBVET as (a) framing possibilities for their practice, (b) affecting students learning, and (c) presenting challenges in this learning environment?  A methodological approach that involved stimulated recall inspired interviews that were based on field notes was used in the empirical gathering and was found highly useful. The theoretical approach is based on activity theory according to Vygotskij, Leontiev and Engeströms thoughts and from Ellströms idea of learning.  The result indicates that different activities are affecting the teachers’ opportunities for teacher guidance as well as their ability to engage students into tasks. For the students to develop vocational skills a slow progress in the building process is affecting their ability to perform tasks. The vocational competences that they develop are mainly set as a reproductive learning that in some easy tasks can move to a higher, re-productive learning. As for the relationship between teacher guidance and students ability to develop vocational skills, the hierarchic structure identified in this study indicates that the educational system is overridden by the production system that sets the outer frame for the opportunities that are provided in this educational setting.
5

”En planerad verksamhetär en lugn verksamhet” : En enkät- och intervjustudie omplaneringstid i förskolan

Jönsson, Alexandra, Olsson, Angelica January 2020 (has links)
Sammanfattning Planeringstid är ett arbetsmoment som förekommer i förskolan för alla verksammaförskollärare. Ofta är tiden schemalagd för att genomföras utanför barngrupp, men inte alltid.Planeringstid utförs på olika sätt på alla förskolor, det finns inte heller några nationellariktlinjer om hur mycket planeringstid varje förskollärare ska ha. Det är upp till varje rektoratt besluta om detta, därav förekommer det olikheter. Det finns studier som visar attförskollärare kan uppleva sin arbetsmiljö som stressande, de känner inte att tiden räcker tillför att hinna med sina arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hurplaneringstid används i förskolorna och hur den upplevs påverka den pedagogiska kvaliténoch arbetsmiljön. Materialet har analyserats med Engeströms verksamhetsteori, vilken gerredskap att undersöka hur olika delar påverkar varandra i en verksamhet för att på så sätt fåett helhetsperspektiv. De resultat som framkommit i studien visar att det finns en olikhet iplaneringstid både tidsmässigt och innehållsmässigt. Resultatet visar även att det finnsskillnader inom privata och kommunala förskolor. Även majoriteten av respondenternaupplever någon form av stress i samband med planeringstiden. Förskollärarna anser attundervisningens kvalitet påverkas positivt om de får sin planeringstid.
6

Matematiska procedurer i subtraktionsundervisningen : Metoder och strategier som behandlas i årskurs 3 / Mathematical procedures in teaching subtraction : Methods and strategies used in grade 3

Andersson-Henke, Julia, Mauritzson, Ida January 2017 (has links)
Syftet med examensarbetet var att synliggöra vilka metoder och strategier (matematiska procedurer), lärare uttrycker sig förmedla i subtraktionsundervisnigen. I samband med detta ville vi även synliggöra hur verksamhetsteorins faktorer påverkar lärarnas val av undervisningsinnehåll. Vidare ville vi även klargöra vilka matematiska procedurer eleverna föredrog att använda vid olika subtraktionsuppgifter. Den insamlade empirin bestod av semistrukturerade intervjuer av lärare och elever samt en elevdiagnos. Examensarbetets analysverktyg var verksamhetsteorin. Resultatet visade att de matematiska procedurer lärarna gav uttryck för att använda var de samma som de flesta eleverna använde, vilket var skriftlig huvudräkning och algoritmer i samband med komplettering. Faktorerna med störst inverkan på valet av matematiska procedurer var den förmedlande artefakten (läromedlet) och regler (Lgr11).
7

”Det krävs ju nästan att man har ett bra samarbete för att det ska funka” : En kvalitativ studie om samarbetet i den dagliga kontakten mellan förskola och hem, ur ett förskollärarperspektiv. / “It almost required to have a good collaboration to make it work” : A qualitative study about collaboration in the daily contact between preschool and home, from a preschool teacher perspective.

Englund, Ida, Gabela, Mediha January 2019 (has links)
Den här studien syftar till att bidra med förståelse om samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare i den dagliga kontakten ur ett förskollärarperspektiv. För att uppnå syftet har forskningsfrågorna "Vad uttrycker förskollärare om samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavare i den dagliga kontakten?” och “Hur kan det förskollärarna uttrycker förstås ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv?” besvarats. Empirin har samlats in genom två fokusgruppssamtal med förskollärare som deltagare. Deltagarna har valts ut genom bekvämlighets- samt kriteriebaserat urval. Den insamlade empirin har analyserats tematiskt utifrån verksamhetsteorin med utgångspunkt i Yrjö Engeströms (1987) modell för verksamhetssystem. Ur den tematiska analysen framkom två huvudteman samt sex delteman. Det första huvudtemat är verksamhetssystem som samarbetar med delteman förtroende, förståelse och vårdnadshavarnas delaktighet. Det andra huvudtemat är verksamhetssystem som kolliderar med delteman tidsutrymme för samtal, skilda uppfattningar om samtalens innehåll och samarbete för barnens bästa. I resultatet framkommer det som är betydelsefullt för ett förtroendefullt samarbetet mellan förskola och hem i den dagliga kontakten, vilket är att skapa ett förtroende och förståelse för varandras perspektiv samt delaktighet genom förskolan projekt. I resultatet lyfts även kollisioner som kan uppstå, vilket innefattar tidsutrymmet för samtal som i vissa fall kan upplevas begränsad, olika syn på vad samtalen i den dagliga kontakten ska innehålla samt synen på barns bästa.
8

"Det är ingen alls som tvättar leksaker idag" : En kvalitativ studie om förskollärares erfareheter av ansvarsfördelning i förskolans arbetslag / "No one is washing toys at all nowadays" : A qualitative study on preschool teachers experiences of division of responsibilities in preschool teacher teams

Dahlström, Ida, Nilsson, Sara January 2019 (has links)
Studiens syfte är att få kunskap om arbetslagsarbete i förskolan. För att få svar på detta har följande frågeställning besvarats: Hur beskriver förskollärare ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare i arbetslaget? Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Informanterna valdes genom ett kvoturval. Informanterna delar utmärkande drag så som kommun och förskollärarutbildning. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av kodning och tematisering genom ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Resultatet av denna studie utläses med hjälp av Engeströms verksamhetsmodell. Slutsatsen är att det finns en norm, i form av ett rättvisetänk baserat på tid när det kommer till ansvarsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare. Konsekvensen av denna norm är att gränserna mellan förskollärare och barnskötare suddats ut, vilket medför att ansvarsfördelningen blir otydlig.
9

Har du  valt en smart plats? : Den fysiska lärmiljön - en del av det självständiga lärandet

Johansson, Gabriella, Petersen Lysén, Henriette January 2018 (has links)
Lärmiljön är en ofrånkomlig del i varje elevs skolgång men med olika utformningar och skilda syften. Under lång tid har elever placerats vid bänkar på långa rader men i linje med samhällets nya krav på elevers bemästrande av helt andra kompetenser än tidigare har också lärmiljön kommit att ändras. Trots det visar undersökningar från Skolverket att lärmiljön tas för självklar vid granskningar av skolor och därmed ofta åsidosätts. Denna studie syftar därför till att undersöka elevernas upplevelse av lärmiljön i ett klassrum där de själva väljer sin plats i rummet, bland olika alternativ med skilda egenskaper. För att kunna uppmärksamma vad miljön gör med eleven har en interpretativ fenomenologisk analysmetod använts med verksamhetsteorin som utgångspunkt. Denna granskar elevernas handlande som en del i ett verksamhetssystem utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den empiri studien grundas på är sex kvalitativa intervjuer, utförda på sex elever från en klass i årskurs tre. Studien visar på att eleverna har en positiv upplevelse av lärmiljön och gör medvetna val utefter platsens funktion och syftet med aktiviteten. Det går att se på vissa samband i platsvalet utifrån avsedd aktivitet men också utifrån elevernas personliga val samt val baserade på ställen där de känner att de kan utföra sina arbetsuppgifter.
10

"Det är barnen som ska äga sin verksamhet, inte vi!" : En kvalitativ studie om orsaker till hur och varför material placeras som det görs i förskolans fysiska inomhusmiljö. / "The children will own their activity, we don't!" : A qualitative study on reasons for how and why materials are placed as they are in the preschool's physical indoor environment.

Haakon, Elin, Hernant, Emilia January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om betydelsen av materials åtkomlighet och miljöns utformning för barns möjligheter till utforskande och lärande i förskolan. Det görs genom att analysera och skapa förståelse för orsakerna till hur och varför material placeras som det görs i den fysiska inomhusmiljön. Studiens syfte uppnås med hjälp av en frågeställning som berör faktorer som påverkar hur förskollärare placerar material i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fyra intervjuer för att synliggöra förskollärares beskrivningar om placering av material i förskolan. Innan varje intervju genomfördes en observation där vi fotograferade hur olika material hade placerats i verksamheten. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys som genererat fyra teman. Studiens teman har sedan analyserats utifrån verksamhetsteorin, där motsättningar i verksamhetssystemet har synliggjort faktorer. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter en fysisk inomhusmiljö som erbjuder barnen rikt och varierat material. Dessutom framkommer det att förskollärarna inte kan placera allt material tillgängligt i verksamheten på grund av olika faktorer som synliggjorts: barns intressen och behov, barngruppens sammansättning, lokalernas förutsättningar och förskollärares behov av ordning. Därmed har vår studie bidragit till förståelse för orsakerna till hur och varför material placeras som det görs i verksamheten.

Page generated in 0.0805 seconds