Halmstads kommun har sedan två år använt sig av den externa företagshälsovården Previa i beställningsarbetet gällande företagshälsovårdsinsatser och efterfrågar en undersökning av detta beställningsarbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv undersöka beställare och leverantörers beskrivningar av beställarkompetensen av företagshälsovård och att skapa förutsättningar för ett expansivt lärande. Metod: Undersökningen genomfördes genom kvalitativ forskning där en egen metoddesign inspirerad av Change Laboratory och fokusgruppsdiskussioner användes. Två diskussionsträffar genomfördes tillsammans med beställare och leverantörer av företagshälsovård där bland annat motsättningar och positiva aspekter av beställningsarbetet diskuterades. Teoretisk referensram: Beställningsarbetet belystes genom hela studien ur ett CHAT-perspektiv där yttre faktorer ansågs ha betydelse för kvaliteten på beställningsarbetet. Detta perspektiv användes även i analysen av studiens resultat. Resultat: Avtalet mellan Halmstads kommun och Previa möjliggör en bra företagshälsovård med tyngdpunkt på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Undersökningen visade även på motsättningar inom verksamheten som främst handlade om att politiska beslut och ekonomi påverkar beställningsarbetet och att beställare och leverantörer uttrycker att det till stor del ligger utanför deras kontroll. Resultaten visar på att beställningsarbetet överlag fungerar bra och att samarbetet och kommunikationen beställare och leverantör emellan ses som en av de viktigaste och bäst fungerande aspekterna. Det är kring motsättningarna vi kan se en potential till ett expansivt lärande. / For two years the municipality of Halmstad cooperated with the external occupational health company Previa regarding occupational health strategies and implementations, and requests a survey considering this contract work. The aim: The aim of this study is to investigate the descriptions of the purchasers and providers regarding the competencies of the contract work of occupational health from an activity theoretical perspective. Furthermore, the aim is also to create conditions for expansive learning. Method: The design method was inspired by Change Laboratory and focus group discussions were used for assessment. Two discussion meetings were conducted within the study with purchasers and providers of occupational health. Among other things positive and negative factors about the contract work were discussed during the group discussions. Theoretical framework: Throughout the whole study the contract work was seen from a CHAT perspective and affected by external factors in the organization that affected the quality of the orders considering the contract work. This perspective was also used in the analysis of the results of the study. Resultat: The contract between the municipality of Halmstad and Previa enables a good occupational health with focus on health promotion and preventive actions. The study also showed contradictions within the business which primarily were related to political decisions and economical factors that influenced the contract work, but the purchasers and providers were of the opinion that these factors were outside their span of control. The results show that the cooperation and communication between the purchaser and provider is one of the most important and best functioning aspects among the contract work. The contradictions are where we can see a potential towards an expansive learning in a long term.

In connection with that the last few decades have been characterized by major changes where also the rate of change has increased, changes in organizations has become a natural part of today's organizational activities. Every change involves a learning challenge and because of that every change is unique, its output is unclear. However, there is much research that highlights various factors critical to creating an effective change, among others internal communication. The purpose of this study is to investigate whether Engeström's theory can be applied to a completed organizational change and see whether an expansive learning has been promoted in connection with this. This is accomplished through interviews with six employees, all working in one of Sweden's leading property companies. Engeström's theory of expansive learning is applied in order to analyze whether learning is promoted in connection with the organizational change. The result of the study shows that Engeström's theory can be applied to a completed organizational change in order to analyze whether an expansive learning has been promoted in connection with this. The result shows that an expansive learning has been promoted in connection with the change within the organization. Furthermore, the result shows that internal communication has been significant in the change process and that expansive learning has been promoted as a result of internal communication. In order to promote expansive learning the internal communication needs to be structured and planned. The conclusion of this study is therefore that good internal communication which is planned and structured is a prerequisite to promote expansive learning. / I samband med att de senaste decennierna har kännetecknats av stora förändringar där också förändringstakten ökat har förändringar inom organisationer kommit att bli ett naturligt inslag i dagens organisatoriska verksamhet. Varje förändring innebär en läroutmaning och då varje förändring är unik kan dess utgång inte förutspås. Dock finns det mycket forskning som belyser olika faktorer som avgörande för att skapa en lyckad förändring, däribland intern kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka om Engeströms teori kan tillämpas på en genomförd organisationsförändring och på så sätt se huruvida ett expansivt lärande har främjats i samband med denna. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med sex anställda, samtliga verksamma på ett av Sveriges marknadsledande fastighetsbolag. För att analysera huruvida ett lärande främjats i samband med organisationsförändringen tillämpas Engeströms teori om expansivt lärande. Resultatet visar på många likheter mellan den genomförda organisationsförändringen och Engeströms cykliska modell över det expansiva lärandet Resultatet indikerar att ett expansivt lärande har främjats i den studera organisationen i samband med förändringen. Vidare visar resultatet att en strukturerad och planerad intern kommunikation har varit betydande vid förändringsarbetet och att ett expansivt lärande kan ha främjats av denna.   Slutsats av denna studie är följaktligen att Engeströms teori kan tillämpas på en genomförd organisationsförändring för att undersöka huruvida ett expansivt lärande har främjats i samband med denna.  En god intern kommunikation, som är planerad och strukturerad, ter sig vara en förutsättning för att främja ett expansivt lärande i samband med en organisationsförändring.

Idag finns ett behov av införande av digitalisering i förskolan, där förskollärare står in-för nya utmaningar i strävan efter att möta detta behov. Därtill framhåller Läroplan för förskolan Lpfö 18 förskollärares ansvar avseende användning av digitala verktyg i bedrivandet av ett pedagogiskt arbete på förskolan. Dock används inte verktygen i den mån som önskas då drygt hälften av förskollärare i Sverige saknar kunskaper inom digitalisering och hur digitala verktyg kan implementeras på ett pedagogiskt vis. Detta kan delvis bero på organisationskulturen på en förskola, då det krävs denna stödjer de förändringar som digitalisering medför. I detta examensarbete har syftet varit att undersöka förskollärares upplevelser av och förhållningssätt till förskolans organisationskultur i arbetet med digitala verktyg i förskolan. I studien har sju förskollärare intervjuats i en förskola i södra Sverige. Verk-samhetsteori har tillämpats för att analysera förskollärarnas beskrivning av organisat-ionskulturen i relation till arbetet med digitala verktyg i verksamheten. Med hjälp av detta har olika former för samverkan och motsättningar lokaliserats för att studera huruvida organisationskulturen möjliggör ett expansivt lärande i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att organisationskultur är en viktig aspekt som driver arbetet med digitala verktyg framåt. Men främst tolkas i denna studie att individens handlingskraft är, i dagens läge, den största aspekten som driver arbetet framåt. Detta medför ett enskilt ansvar i arbetet med digitala verktyg där motsättningar mellan förskollärarna och regelverken sker. Trots en initialt positiv inställning bland för-skollärarna i denna studie, så framträder det avsaknad av mening till varför de ska arbeta med digitala verktyg i förskolan. På grund av det individuella ansvaret orsakas ett glapp i arbetsfördelningen, ett ojämnt ansvarstagande bland förskollärarna när det gäller digitalisering. Detta innebär också att allianser och friktioner har uppstått mellan förskollä-rarna och även mellan deras respektive avdelningar. Dessutom är bristen av reflektions-tid betydande för utvecklingen av arbetet med digitala verktyg. Studien väcker funderingar om organisationskulturen och hur motsättningar i verksamheten kan tas tillvara som möjligheter för att främja och utveckla ett sådant arbete.

This thesis aims to develop meanings of sustainable programme development. Policies are often introduced to solve societal problems identified by a government agency or some other organization. In order to realize the intentions behind the policy it is common that one or several policy driven projects are funded with large sums of money. By funding policy driven projects, the funding organizations expect that the projects can support a sustainable change of practice that can solve or at least decrease the societal problem. Research shows that policy driven projects and programmes often fail to realize the intentions behind poli-cies. Hence, it is uncertain to what extent policy driven projects contribute to a sustainable change of practice.

This study is an empirical work about healthcare in the process of transformation. The speciic healthcare concerns foot and leg wound care within the homecare. The theoretical frame of the study relies on the Activity theory applied onto the healthcare workers involved into the wound care of the hard healing leg and foot ulcers. The transformation process involving this activity is seen as the example of the expansive learning and which is part of the activity theory. The method used is known, according to the Engeström (the leading figure within the currunt Activity research) as "etnography of trouble". The focus is on identifying conflicts which take place within the work activity. The purpose of the study was to increase understanding of how the wound care business is performed in home care in light of expansive learning theory. Results show the need for the wound care within the homecare to develop at the subject level as much as the system level. There are two specific developmental areas in concern, the tehnical-instrumental (development of digital assistance) and interaction-communication dmension (development of a new communication channel on vertical level). Both solutions liberate individuals competens. In the question of communication channel connected to the leadership this would create conditions for tehnical solutions to appear quicker. / Detta studie är ett empiriskt arbete och handlar om vårdarbete i förändring. Det specifika vårdarbete som denna studie behandlar är vård av ben- och fotsår (svårläkta sår) inom hemsjukvården. Teosretiskt anlägger jag ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på vårdpersonalens arbete med svarläkta sår. På den förändringen som sker i sårvårdens praktik tar jag det analytiska greppet att jag betratar den som ett möjligt exempel på expansivt lärande. metod har varit inriktad på det som Engeström kallar för "etnography of trouble". En viktig fokus har varit att komma åt motsättningar, spänningar, eller "gnissel" i vårdverksamheten. Insamlade data består av observationer, intervjuer och dokumentation. Syftet med studien har varit att öka förståelse för hur sårvårds verksamhet utförds inom hemsjukvården i ljuset av Expansivt lärande teori. Resultatet visar att sårvård inom hemsjukvården behöver utvecklas likaså på subjekt som på systemnivå. Två specifik utvecklingsfaktorer handlar om teknisk/instrumentell dimension (utveckling av en ny kommunikationskanal på vertikal nivå). Båda lösningar frigör individens kompetens. Skulle det öppnas en mer direkt kontakt med ledningen det skulle skapa förutsättningar för snabbare utveckling av nödvändiga tekniska lösningar.

No description available.

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en särskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen är delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lärande utifrån möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lärande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrån ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkät med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT). Vilken används som teoretisk utgångspunkt i studien. Ytterligare  empiri insamlades  genom ett samtal inspirerat av Change Laboratory (CL). Resultat: Studien visar att organisationen som helhet har ett gott arbetsklimat och att medarbetarna på KRIS och Unga KRIS, Halmstad har goda möjligheter att påverka  och utveckla  organisationen. Vidare visar studien att  medarbetaren efter tre års tjänstgöring  hos tidigare nämnda organisationer ska vara redo för den reguljära arbetsmarknaden. Implikation: Organisationen KRIS och Unga KRIS, Halmstad bör  arbeta för att  förbättra lärlingssystemet smat att tydligare  arbeta med lärande i syfte att erbjuda  medarbetaren attraktiv  kompetensutveckling med anledning utav organisationens målsättning  för sina medarbetare. / Background: A qualitative study in work life pedagogy in a particular context of  a workplace  which has a partial rehabilitative purpose in addition to its primary function of beeing a workplace. Objective: This study aims to  shed  a light  on learning  opportunities  within the organization KRIS  and Unga KRIS, Halmstad. The description is based on a  employee perspective. This study also shed a light on  expansive learning based on  the opportunities  that may exist within the organization that have been studied. Method:  the study´s empirical data was collected through a feedback conversation  inspired by  Change laboratory (CL).  Results:  The  study  demonstarates  that the whole  organization  has  a good  work  climate  and that  the employees  on KRIS and Unga KRIS, Halmstad have good opportunitys to influence  and  further develop  the organization.  Furthermore, the study demonstrates  that the employee after three years of employment in  previously mentioned organizations shall be redy to enter the regular labor market. Implications: The organization KRIS and Unga KRIS, Halmstad should work  to improve  the trainee system and  more clearly work  on learning in order to  offer attractive  employee competence  development  considering  the organizational goal  for  their employees.